FoUiS - Förstärkt personcentrering genom erfarenhetsbaserad kommunikation
Forskning och Utveckling i Sörmland står inför utmaningen liksom många andra offentliga aktörer att arbeta för utökat involverande av medborgaren i daglig verksamhet såväl som i utvecklingen av densamma - personcentrering. Detta ställer krav på organisationerna att förändra rådande föreställningar vad som är viktigast; från organisationens till medborgarnas fokus vilket även benämns som ett paradigmskifte av forskare inom offentlig förvaltning.
Denna studie tar avstamp i 3 personcentrerings projekt inom kommuner och landstinget och där tjänstedesign använts för att förstå, involvera, utveckla och kommunicera i och kring projekten. De resulterade i att viss förändring har skett på individnivå och resulterat i förändrade handlingar (praktiker) samt utmaningen i att sprida dessabåde inom organisationen och till andra närliggande organisationer.
I den inledande fasen undersöks om, hur och vilka erfarenheter från dessa projekt varit avgörande för denna förändring samt identifierar institutionella hinder och möjligheter för spridning. Utifrån resultaten av detta samskapas nya format tillsammans med verksamheten i en aktionsforskningsansats, som gemensamt prövas och utvärderas. Avslutningsvis gör forskaren analys med fokus på förändring av språk och kommunikation och en kritisk läsning av designs roll i samhällsförändrande insatser.
Teoretiskt kombinerar studien i tjänstelogik, organisationsförändring samt tjänstedesign och vilar på en pragmatistisk grundsyn av hur erfarenheter formas och förändras.
Denna studie tar avstamp i 3 personcentrerings projekt inom kommuner och landstinget och där tjänstedesign använts för att förstå, involvera, utveckla och kommunicera i och kring projekten. De resulterade i att viss förändring har skett på individnivå och resulterat i förändrade handlingar (praktiker) samt utmaningen i att sprida dessabåde inom organisationen och till andra närliggande organisationer.
I den inledande fasen undersöks om, hur och vilka erfarenheter från dessa projekt varit avgörande för denna förändring samt identifierar institutionella hinder och möjligheter för spridning. Utifrån resultaten av detta samskapas nya format tillsammans med verksamheten i en aktionsforskningsansats, som gemensamt prövas och utvärderas. Avslutningsvis gör forskaren analys med fokus på förändring av språk och kommunikation och en kritisk läsning av designs roll i samhällsförändrande insatser.
Teoretiskt kombinerar studien i tjänstelogik, organisationsförändring samt tjänstedesign och vilar på en pragmatistisk grundsyn av hur erfarenheter formas och förändras.
Slutredovisning
Förstärkt personcentrering genom erfarenhetsbaserad kommunikation
Projektets syfte samt utveckling.
Precis som många offentliga aktörer stod Sörmlands region och kommuner inför utmaningen att arbeta för utökat involverande av medborgaren i utveckling av sin verksamhet. Det innebär bland annat att de offentliga organisationerna behöver förändra rådande föreställningar om vad som är viktigast; den egna organisationen eller de som verksamheterna är till för. Inte minst har ett statliga utredningar pekat på vikten av ökad personcentrering, även kallad nära vård. Transformationen mot en ökad sådan benämns ofta som ett paradigmskifte av forskare inom offentlig förvaltning. Flexit-projekt var placerat på Forskning och Utveckling i Sörmland (FoUiS) som är en länsgemensam resurs för socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård i Sörmland med uppdrag att utifrån ”ett vetenskapligt förhållningssätt att bidra till utveckling i verksamheterna för en nära vård och omsorg i Sörmland” (https://www.fou.sormland.se/forskning-och-utveckling/ 2022).
Forskningsprojektet syfte var bidra med utökad kunskap utifrån teori och praktik kring hur individers handlingar förändras och sprids inom och mellan vård och omsorgsorganisationer med riktning mot en ökad grad av personcentrering. Utifrån tidigare forskning om hur tjänstedesign kan bidra till transformation genom omställning av handlingar genomfördes projektet i nära samverkan med berörda verksamheter. Projektet har haft en pragmatistisk grundsyn i metodologiskt upplägg, hur det ser på kunskapande och rollen av erfarenhet.
Sörmlands landsting (nu region) och ett antal kommuner är tidiga användare av tjänstedesign för att stärka verksamheternas fokus på de som de är till för. Studien hade som intention att ta avstamp i tidigare genomförda personcentreringsprojekt som inkluderat tjänstedesign för att förstå, involvera, utveckla och kommunicera i och kring projekten. För att därefter utforska nya format för att utmana och förändra rådande normer rutiner. Istället blev ett aktionsforskningsprojekt centralt i att driva både forskningen och utvecklingen gällande dessa frågor framåt. Under Flexit-projektets gång har det även blivit tydligt att det finns ett behov av svenskspråkig litteratur om tjänstedesign, inte minst för att stötta kunskapsbaserad utveckling inom offentlig sektor.
Forskningsprojektet har befunnit sig i ett sammanhang där intresset och insatser på nationell nivå har rört sig i riktning mot en ökad samverkan utifrån individers behov och förutsättningar vilket i hög grad har bidragit till intresse för frågeställningar och resultat.
Kort om genomförandet
Redan under Flexit vistelsens första vecka i januari 2017 tillfrågades jag om att genomföra en följeforskningsstudie på införandet av nya riktlinjer för ”Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård”. Riktlinjerna baserade sig på utredningen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (Prop. 2016/17:106), därefter Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, som trädde i kraft 1/1 2018. I Sörmland hade en överenskommelse och riktlinjer utvecklats under 2016, och 2017 skulle användas som ett övnings år för att både testa och implementera riktlinjerna. Eftersom arbetet hade fokus på övergångar mellan regionala och kommunala förvaltningar beslutades att Flexit-projektet skulle bidra genom en aktionsforskningsansats med intentionen att öka graden av personcentrering. Arbetet erbjöd en tydlig koppling mellan individuella aktörer och institutionella styrmekanismer som lagar och riktlinjer är. Utifrån detta gjordes justeringar i forskningsplanen, aktionsforskningen prioriterades, intervjustudien senarelades.
Interventions och följeforskningsprojektet ”Trygg och Effektiv från ett patient- och närstående perspektiv”, arbetade aktivt med riktlinjerna i projektform med medverkande från olika huvudmän. Totalt involverade arbetet aktivt drygt 55 personer och 20 olika organisationer. Förutom deltagande observationer, inspelningar av ljud och bild samt intervjuer under projektets gång, har uppföljande intervjuer skett 6 månader efter avslutat projekt, samt 2 år efter projektets avslutande.
Arbetet rapporterades kontinuerligt till den politiska nämnden, den regionala samverkansstrukturen samt även det sekretariat som hade det övergripande ansvaret för framtagandet av riktlinjerna. Arbetet avslutades genom en öppen presentation, en projektrapport samt en forskningsrapport som publicerades under 2018. Inom ramen för projektet genomfördes en litteraturstudie som utforskade kopplingen mellan personcentrerad vård och tjänstedesign tillsammans med forskare från både vård och designområdet. Det tydligaste resultatet var ett namnbyte på riktlinjerna som i sin slutliga form heter Trygg hemgång och effektiv samverkan, istället för det tidigare Trygg och effektiv utskrivning. Region Sörmland var tidiga med att söka former för hur lagstiftningen skulle kunna omsättas i regionala och kommunala riktlinjer och arbetet rönte stort intresse inom angränsande regioner och även nationellt.
Under perioden sep 2018-sep 2019 var jag tjänstledig för ett uppdrag som forskningsledare i Tillitsdelegationen, vilket innebar ytterligare förändringar i forskningsplanen, samtidigt som det möjliggjorde en uppföljning över längre tid. Under senhösten 2019 intervjuades ett antal personer inom region och kommun, som under Flexitprojektets löptid identifierats som nyckelpersoner i införandet av personcentrerad vård och tjänstedesign. Vidare genomfördes även en enkätundersökning under 2019 med deltagare i Noden för tjänstedesign som underlag. Syftet med studien var att undersöka spridning och upplevda förändringar av tjänstedesign kopplat till personcentrering. Parallellt genomfördes en omarbetad studie för att vidare utforska hur designmetoder kan påverka sociala system med fokus på att bryta normer och invanda mönster med medarbetare inom FoUiS.
Utifrån insikten att det saknas relevant litteratur på svenska togs kontakt med Studentlitteratur och stora delar av det sista Flexitåret ägnades förutom av att sammanställa forskningsresultaten, åt att skriva och färdigställa den första kursboken på svenska i tjänstedesign tillsammans med Stefan Holmlid. Boken innehåller ett flertal praktiska exempel från mitt arbete för FoUiS.
Hur projektet har bidragit till ökad samverkan mellan lärosäte och organisationer utanför akademin.
Samverkan har framförallt skett mellan Sörmlands region och kommuner och andra lärosäten än Örebro universitet där Flexit projektet varit placerat. Detta berodde troligen på forskarens redan upparbetade samverkan med andra lärosäten. Under projektet har bland annat två doktorander inom det Marie Curie finansierade projektet Service Design for Innovation (https://cordis.europa.eu/project/id/642116) deltagit utifrån sina respektive lärosäten Linköpings universitet och Karlstad universitet. De har tillsammans med mig och var och en för sig bidragit i olika sammanhang såsom utbildningar, föredrag och kunskapsutveckling. Vidare har projektet bidragit med empiriskt material och gemensamma publikationer. Utöver detta har det inneburit inspel, föreläsningar och deltagande av forskare i olika delar av det nämnda aktionsforskningsprojektet. Vidare har kontakter knutits till seniora forskare, som deltagit i ansökningar för både utvecklings och forskningsprojekt. För att främja arbetet med användarcentrering genom tjänstedesign etablerades 2018 en Nod för tjänstedesign med syfte att vidare sprida och etablera kunskap om tjänstedesign. Noden blev en mötesplats för medarbetare från Sörmlands regionala och kommunala utvecklingsverksamheter.
Projektets tre viktigaste resultat
Projektets mest konkreta resultat är de förändrade arbetssätt som utvecklades under projektet och som fortfarande kvarstår, samt påverkan på riktlinjerna. De visar en förflyttning från ett internt fokus på verksamheternas processer till att i högre grad fokusera på den som faktiskt ska gå hem från slutenvård. I senare revideringar av dokumentet har även personcentrering integrerats i skrivningarna.
Vetenskapligt har projektet utvecklat kunskap som tydligt beskriver hur kunskap om och i tjänstedesign kopplar till och stöttar en utveckling mot en ökad grad av personcentrering. Vidare kopplas det till hur förändring på systemnivå kan initieras och spridas genom designdrivna interventioner.
För en bredare publik är boken Tjänstedesign: principer och praktiker ett viktigt resultat. I boken sammanställs författarnas egna forskning och erfarenheter, internationell forskning och ett stort antal verkliga fallbeskrivningar för första gången på svenska.
Hur projektgruppen har spridit forskningen, samt om och hur samverkan har skett.
Resultat från arbetet har spridits på internationella forskningskonferenser, via artiklar och vid inbjudna seminarium till exempelvis Baerums kommun, Norge och Northumbria University, Newcastle. Samt vid nationella regionala och nationella konferenser så som SKL’s kick off konferens för Nära vård. Resultatet från Trygg och effektiv presenterades tillsammans med ordförande i Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård vid Service Convention Sweden 2018 och vid två olika sessioner av FoU Välfärdskonferensen 2018. Vidare via två podd-avsnitt på FoU podden.
Flexit seminariet genomfördes på Service Convention Sweden 2020, där även boken Tjänstedesign principer och praktiker förhandsvisades. Boken har presenterats vid olika digitala sammanhang tillsammans med de aktörer som har publicerade fallbeskrivningar.
Projektets syfte samt utveckling.
Precis som många offentliga aktörer stod Sörmlands region och kommuner inför utmaningen att arbeta för utökat involverande av medborgaren i utveckling av sin verksamhet. Det innebär bland annat att de offentliga organisationerna behöver förändra rådande föreställningar om vad som är viktigast; den egna organisationen eller de som verksamheterna är till för. Inte minst har ett statliga utredningar pekat på vikten av ökad personcentrering, även kallad nära vård. Transformationen mot en ökad sådan benämns ofta som ett paradigmskifte av forskare inom offentlig förvaltning. Flexit-projekt var placerat på Forskning och Utveckling i Sörmland (FoUiS) som är en länsgemensam resurs för socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård i Sörmland med uppdrag att utifrån ”ett vetenskapligt förhållningssätt att bidra till utveckling i verksamheterna för en nära vård och omsorg i Sörmland” (https://www.fou.sormland.se/forskning-och-utveckling/ 2022).
Forskningsprojektet syfte var bidra med utökad kunskap utifrån teori och praktik kring hur individers handlingar förändras och sprids inom och mellan vård och omsorgsorganisationer med riktning mot en ökad grad av personcentrering. Utifrån tidigare forskning om hur tjänstedesign kan bidra till transformation genom omställning av handlingar genomfördes projektet i nära samverkan med berörda verksamheter. Projektet har haft en pragmatistisk grundsyn i metodologiskt upplägg, hur det ser på kunskapande och rollen av erfarenhet.
Sörmlands landsting (nu region) och ett antal kommuner är tidiga användare av tjänstedesign för att stärka verksamheternas fokus på de som de är till för. Studien hade som intention att ta avstamp i tidigare genomförda personcentreringsprojekt som inkluderat tjänstedesign för att förstå, involvera, utveckla och kommunicera i och kring projekten. För att därefter utforska nya format för att utmana och förändra rådande normer rutiner. Istället blev ett aktionsforskningsprojekt centralt i att driva både forskningen och utvecklingen gällande dessa frågor framåt. Under Flexit-projektets gång har det även blivit tydligt att det finns ett behov av svenskspråkig litteratur om tjänstedesign, inte minst för att stötta kunskapsbaserad utveckling inom offentlig sektor.
Forskningsprojektet har befunnit sig i ett sammanhang där intresset och insatser på nationell nivå har rört sig i riktning mot en ökad samverkan utifrån individers behov och förutsättningar vilket i hög grad har bidragit till intresse för frågeställningar och resultat.
Kort om genomförandet
Redan under Flexit vistelsens första vecka i januari 2017 tillfrågades jag om att genomföra en följeforskningsstudie på införandet av nya riktlinjer för ”Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård”. Riktlinjerna baserade sig på utredningen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (Prop. 2016/17:106), därefter Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, som trädde i kraft 1/1 2018. I Sörmland hade en överenskommelse och riktlinjer utvecklats under 2016, och 2017 skulle användas som ett övnings år för att både testa och implementera riktlinjerna. Eftersom arbetet hade fokus på övergångar mellan regionala och kommunala förvaltningar beslutades att Flexit-projektet skulle bidra genom en aktionsforskningsansats med intentionen att öka graden av personcentrering. Arbetet erbjöd en tydlig koppling mellan individuella aktörer och institutionella styrmekanismer som lagar och riktlinjer är. Utifrån detta gjordes justeringar i forskningsplanen, aktionsforskningen prioriterades, intervjustudien senarelades.
Interventions och följeforskningsprojektet ”Trygg och Effektiv från ett patient- och närstående perspektiv”, arbetade aktivt med riktlinjerna i projektform med medverkande från olika huvudmän. Totalt involverade arbetet aktivt drygt 55 personer och 20 olika organisationer. Förutom deltagande observationer, inspelningar av ljud och bild samt intervjuer under projektets gång, har uppföljande intervjuer skett 6 månader efter avslutat projekt, samt 2 år efter projektets avslutande.
Arbetet rapporterades kontinuerligt till den politiska nämnden, den regionala samverkansstrukturen samt även det sekretariat som hade det övergripande ansvaret för framtagandet av riktlinjerna. Arbetet avslutades genom en öppen presentation, en projektrapport samt en forskningsrapport som publicerades under 2018. Inom ramen för projektet genomfördes en litteraturstudie som utforskade kopplingen mellan personcentrerad vård och tjänstedesign tillsammans med forskare från både vård och designområdet. Det tydligaste resultatet var ett namnbyte på riktlinjerna som i sin slutliga form heter Trygg hemgång och effektiv samverkan, istället för det tidigare Trygg och effektiv utskrivning. Region Sörmland var tidiga med att söka former för hur lagstiftningen skulle kunna omsättas i regionala och kommunala riktlinjer och arbetet rönte stort intresse inom angränsande regioner och även nationellt.
Under perioden sep 2018-sep 2019 var jag tjänstledig för ett uppdrag som forskningsledare i Tillitsdelegationen, vilket innebar ytterligare förändringar i forskningsplanen, samtidigt som det möjliggjorde en uppföljning över längre tid. Under senhösten 2019 intervjuades ett antal personer inom region och kommun, som under Flexitprojektets löptid identifierats som nyckelpersoner i införandet av personcentrerad vård och tjänstedesign. Vidare genomfördes även en enkätundersökning under 2019 med deltagare i Noden för tjänstedesign som underlag. Syftet med studien var att undersöka spridning och upplevda förändringar av tjänstedesign kopplat till personcentrering. Parallellt genomfördes en omarbetad studie för att vidare utforska hur designmetoder kan påverka sociala system med fokus på att bryta normer och invanda mönster med medarbetare inom FoUiS.
Utifrån insikten att det saknas relevant litteratur på svenska togs kontakt med Studentlitteratur och stora delar av det sista Flexitåret ägnades förutom av att sammanställa forskningsresultaten, åt att skriva och färdigställa den första kursboken på svenska i tjänstedesign tillsammans med Stefan Holmlid. Boken innehåller ett flertal praktiska exempel från mitt arbete för FoUiS.
Hur projektet har bidragit till ökad samverkan mellan lärosäte och organisationer utanför akademin.
Samverkan har framförallt skett mellan Sörmlands region och kommuner och andra lärosäten än Örebro universitet där Flexit projektet varit placerat. Detta berodde troligen på forskarens redan upparbetade samverkan med andra lärosäten. Under projektet har bland annat två doktorander inom det Marie Curie finansierade projektet Service Design for Innovation (https://cordis.europa.eu/project/id/642116) deltagit utifrån sina respektive lärosäten Linköpings universitet och Karlstad universitet. De har tillsammans med mig och var och en för sig bidragit i olika sammanhang såsom utbildningar, föredrag och kunskapsutveckling. Vidare har projektet bidragit med empiriskt material och gemensamma publikationer. Utöver detta har det inneburit inspel, föreläsningar och deltagande av forskare i olika delar av det nämnda aktionsforskningsprojektet. Vidare har kontakter knutits till seniora forskare, som deltagit i ansökningar för både utvecklings och forskningsprojekt. För att främja arbetet med användarcentrering genom tjänstedesign etablerades 2018 en Nod för tjänstedesign med syfte att vidare sprida och etablera kunskap om tjänstedesign. Noden blev en mötesplats för medarbetare från Sörmlands regionala och kommunala utvecklingsverksamheter.
Projektets tre viktigaste resultat
Projektets mest konkreta resultat är de förändrade arbetssätt som utvecklades under projektet och som fortfarande kvarstår, samt påverkan på riktlinjerna. De visar en förflyttning från ett internt fokus på verksamheternas processer till att i högre grad fokusera på den som faktiskt ska gå hem från slutenvård. I senare revideringar av dokumentet har även personcentrering integrerats i skrivningarna.
Vetenskapligt har projektet utvecklat kunskap som tydligt beskriver hur kunskap om och i tjänstedesign kopplar till och stöttar en utveckling mot en ökad grad av personcentrering. Vidare kopplas det till hur förändring på systemnivå kan initieras och spridas genom designdrivna interventioner.
För en bredare publik är boken Tjänstedesign: principer och praktiker ett viktigt resultat. I boken sammanställs författarnas egna forskning och erfarenheter, internationell forskning och ett stort antal verkliga fallbeskrivningar för första gången på svenska.
Hur projektgruppen har spridit forskningen, samt om och hur samverkan har skett.
Resultat från arbetet har spridits på internationella forskningskonferenser, via artiklar och vid inbjudna seminarium till exempelvis Baerums kommun, Norge och Northumbria University, Newcastle. Samt vid nationella regionala och nationella konferenser så som SKL’s kick off konferens för Nära vård. Resultatet från Trygg och effektiv presenterades tillsammans med ordförande i Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård vid Service Convention Sweden 2018 och vid två olika sessioner av FoU Välfärdskonferensen 2018. Vidare via två podd-avsnitt på FoU podden.
Flexit seminariet genomfördes på Service Convention Sweden 2020, där även boken Tjänstedesign principer och praktiker förhandsvisades. Boken har presenterats vid olika digitala sammanhang tillsammans med de aktörer som har publicerade fallbeskrivningar.