Hem till gården. Idyllens ideologi och estetik i ett svenskt litterärt och populärkulturellt perspektiv.
”Hem till gården. Idyllens ideologi och estetik i ett svenskt litterärt och populärkulturellt perspektiv” är en kvalitativ genrestudie i litteraturvetenskap. Studien utgår från nutidsrelevanta texter och perspektiv, som dels sätter in genren i ett svenskt litterärt och populärkulturellt sammanhang, dels utforskar idyllgenrens samhällskritiska potential och estetiska karaktär. Tesen är att idyllgenren används för att utöva djupgående kritik mot det moderna samhället genom att gestalta och diskutera mer eller mindre utopiska samhällslösningar. Under 1900-talet har kritiken i idyllens form ofta riktats mot den svenska välfärdsstaten, dvs. folkhemmet. Lösningarna har förlagts till landsbygden, och omfattar ekokritiska perspektiv.
En dubbel bindning mellan ideologi och estetik tillhör idyllgenrens konventioner och har varit tydlig genom historien. Men det är oftast de estetiska och nostalgiska dimensionerna i genren som framhålls, medan den subversiva kraften lätt förbises eller avfärdas.
Med utgångspunkt i hermeneutisk och socialkonstruktivistisk teori och med en diskursanalytisk metod undersöks fem författarskap från tidigt 1900-tal fram till idag: Karl-Erik Forsslund, Vilhelm Moberg, Astrid Lindgren, vissångaren Bernt Staf och bloggaren Clara Lidström. Urvalet speglar även en populärkulturell medieutveckling. Idyllgenren har varit lågt värderad i svensk litteratur under 1900-talet, men står alltjämt att finna i mer populärkulturella sammanhang.
Slutredovisning
Projekt P17-0349:1
Hem till gården. Idyllens ideologi och estetik i ett svenskt litterärt och populärkulturellt perspektiv
Projektledare: Ann-Sofi Ljung Svensson, lektor i litteraturvetenskap vid institutionen för Konst, kultur och kommunikation vid Malmö universitet
__________
Projektets syfte, utveckling och genomförande
Det övergripande syftet med det litteraturvetenskapliga projektet ”Hem till gården. Idyllens ideologi och estetik i ett svenskt litterärt och populärkulturellt perspektiv” har varit att undersöka landsbygdsidyllen som genre i svensk litteratur och populärkultur under 1900-talet och i vår samtid. Den kvalitativa undersökningen har utgått från fem författare och skribenter och deras verk fördelade kronologiskt över den tid som projektet omfattar: Författarna Karl-Erik Forsslund (”Storgården", 1900), Vilhelm Moberg (”Sänkt sedebetyg”, ”Sömnlös”, ”Giv oss jorden” 1935-1939) och Astrid Lindgren (Bullerbyböckerna 1947-1952 inkl. filmatiseringar), samt vissångaren Bernt Staf (nedslag i hela visproduktionen) och bloggaren Clara Lidström ("Underbaraclaras.se", 2019). De har alla producerat verk som kan betraktas som landsbygdsidyller. Samtidigt representerar de med sina verk skeden i svensk kulturproduktion som hör ihop med olika medieformer och ”gränssnitt”. Skribenterna möter sina läsare genom olika medier: bok, tidningsföljetong, film, vinylskiva och digitala format. Det är underliggande tes i projektet att den under 1900-talet nedvärderade idyllgenren står att finna i populärkulturella medieformer. Där har den haft och har fortfarande ett stort genomslag.
Fokus har varit att i en samtidskontext utforska idyllgenrens samhällskritiska – subversiva – funktion. Idyllen har som litterär genre genom historien stått i ett nära förhållande till sin samtid och kan ses som en reaktiv, civilisationskritisk och utopisk genre. En grundläggande fråga i forskningsprojektet har därför varit: Hur ser förankringen i en konkret samhällskontext ut i några av 1900-talets svenska skildringar av landsbygdsidyll? Och kan man se kontinuitet och förändringar under de drygt hundra år som undersökningen spänner över? Ambitionen har varit att ge en sammanhängande bild av vilka frågor, vilka förändringar, vilka politiska diskussioner och beslut, som de valda skribenterna tar spjärn mot, när de väljer att i idyllens utopiska form visa fram en motbild mot ett urbant, högteknologiskt och storskaligt samhälle, och i mer eller mindre programmatisk form förespråka ett liv på landet. Här har det därför också varit ett vidare syfte att se på de valda författarnas verk utifrån ett ekokritiskt perspektiv. Hur skildrar de människans förhållande till naturen? Hur kan de litterära utopierna infogas i en diskurs som kritiskt granskar detta förhållande? Undersökningen ger utöver de enskilda nedslagen i litteratur och populärkultur också en översiktlig och sammanhängande bild av reaktionerna på de förändringar som skett på svensk landsbygd och i svenskt jordbruk under 1900-talet. Det handlar att således om att projektet har åskådliggjort några av vår tids ”gröna vågor”.
Förarbetet inför projektets start var grundligt genomfört och de frågeställningar som formulerats i ansökan om forskningsanslag har inte förändrats utan istället förstärkts och fördjupats. Viss förskjutning har dock skett i förhållandet mellan de olika perspektiven. Framförallt har en både teoretisk och empirisk fördjupning skett när det gäller kategorier som ”tid” och ”rum” i idyllgenren. Förhållandet mellan dem har fått ett eget teoretiskt kapitel: ”Idyllen som plats”. Högaktuell forskning om rumslighet – ”Spatiality” – har utgjort en viktig del i att utveckla förståelsen av genren både historiskt och idag. Det är en forskning som många gånger sammanfaller med ekokritisk teoribildning.
Projektets resultat
Undersökningens viktigaste resultat kan delas upp i ett genreteoretiskt och ett konkret empiriskt, samt ett sammanfattande och övergripande.
Den största insikten om landsbygdsidyllen som genre och dess position idag har nåtts via det teoretiska perspektivet om ”rumslighet” och det näraliggande ekokritiska perspektivet. Det har tydligt framgått att synen på ”tid” och på ”rum” står i en konträr position till varandra i idyllgenren. Men detta är en motsättning som också kan ses i den värld som omger idyllens författare genom historien. Tid blir den vägledande tankekategori som accentueras under moderniteten och som allt kommer att utgå från. Progression, utveckling, framgång är det centrala. Landsbygdsidyllen gestaltar ett avståndstagande från det urbana livet, vilket innebär en reträtt från ett linjärt framtidsinriktat samhälle. Idyllens författare vänder sig mot tidens makt över människan, söker ”rummet” för att undkomma ”tiden”. I opposition till staden gestaltas landsbygden som en ”långsamhetsoas”, ett ”erfarenhetsrum” där en mer statisk och cirkulär tidsuppfattning råder, och där platsens kvaliteter sätts i förgrunden. Idyllen gestaltar på detta sätt ett skifte som också äger rum i vår samtid. Miljö- och klimatproblemen tvingar oss att ifrågasätta det linjära progressionstänkandets konsekvenser, för att i stället rikta uppmärksamheten mot den konkreta platsen, både den specifika miljö vi har runtomkring oss och den planetära.
Det empiriska studiet visar att de valda verken står i tydlig relation till den samtid de tillkommit i och också gestaltar. Undersökningen baseras huvudsakligen på en kontextualisering av de valda verken. De har alla analyserats med utgångspunkt i sin samtids landsbygds- och jordbruksdebatt. Bland annat baseras textanalysen på de många statliga landsbygdsutredningar som gjordes från 1930-talet och framåt, och den debatt som de var en del av. Viktiga referenspunkter är de två jordbrukspropositioner som lades fram i riksdagen 1947 och 1967, och som kom att utgöra grunden för det svenska jordbrukets strukturomvandling. Ytterligare kontextualiseringar har gjorts utifrån framväxten av miljörörelsen under 1900-talet.
Karl-Erik Forsslunds verk kan infogas i en allmän modernitetskritik runt sekelskiftet 1900, som bland annat tog sitt uttryck i en önskan om att i modifierad form återupprätta en gammal allmogekultur. I sitt starka motstånd mot den allt ökande industriproduktionen förordade Forsslund traditionsenligt hantverk. Vilhelm Mobergs 1930-talsromaner skrevs med utgångspunkt i bland annat den intensifierade debatten om landsbygdens allt snabbare avfolkning. I sina romaner iscensätter han problematiken, men ger också förslag på hur man kan få ungdomen att stanna kvar på landsbygden. Astrid Lindgrens tre böcker om Bullerbybarnen är ingen samtidsskildring, men kunde trots det transponeras till en aktuell urban folkhemsvision. Här är debatten om s k ”grannskapsenheter” inom stadsplaneringen i slutet av 1940-talet en intressant och relevant fond. Genom att försöka återskapa en slags bygemenskap i mindre områden runt stadskärnorna skulle urbaniseringens baksidor mildras. Bernt Staf har fått företräda 1970-talets kritik mot städernas miljonprogram inom vänstern och den progressiva musikrörelsen. Han är även en representant för den ”gröna våg” som uppstod som en reaktion efter 1967, då riksdagen beslutat om långtgående rationaliseringar inom jordbrukets område. Clara Lidström är verksam i vår samtid och förenar på ett tidstypiskt sätt det privata med det offentliga. Genom gestaltningar av det egna familjelivet i kombination med kritik mot ett allt mer effektiviserat och kommersialiserat samhälle visar hon fram en alternativ livsstil som bygger på autonomi, hantverk och återbruk. På hennes blogg kan man följa hur hon är en del i en pågående samhällsdebatt, inte minst när det gäller miljö- och klimatfrågor.
Idyllgenren har under hela 1900-talet varit en lågt värderad genre. Det märks inte minst i litteraturhistorieskrivningen. Trots det har den under perioden visat sig vara en populär genre. Med traditionella estetiska medel och en ideologisk förankring har den vunnit stora läsar-, tittar- och lyssnarskaror. Undersökningens teoretiska och empiriska resultat visar sammantaget att landsbygdsidyllen är en relevant, levande, samhällskritisk och i viss mening också subversiv genre. Den utgör en plattform för reflektion över det rådande samhället, och skapar föreställningar om att mer eller mindre radikala förändringar är möjliga. Det är ingen främmande tanke i moderniteten, tvärtom: Samhällskritik och viljan till förändring är modernitetens själva drivkraft. Här har landsbygdsidyllen sin givna ideologiska och estetiska plats.
Spridning av projektet
Den primära spridningsformen av projektets resultat är en monografi. Den är ännu inte helt färdigställd och utgiven, men projektet pågår fortfarande och en publicering är målet. Under anslagsperioden har en vetenskaplig peer review-artikel publicerats i Tidskrift för litteraturvetenskap. Två artiklar är också under utgivning: en vetenskaplig artikel för tidskriften Aiolos, samt en peer review-artikel för en litteratursociologisk antologi som utges av NOLS vid Uppsala universitet. Projektet har också resulterat i en utställning på Forskarnas galleri i Malmö universitetsbibliotek.
Den huvudsakliga vetenskapliga spridningen har hittills skett under konferenser och seminarier och genom informell samverkan. Fem konferensföredrag har ägt rum inom ramen för anslagstiden, samt ett projektrelaterat precis före (Sverige, USA, Norge, Danmark). Därutöver har projektet presenterats och diskuterats vid seminarier på Malmö och Göteborgs universitet, bland annat för ”Ekogruppen” vid Göteborgs universitet. Hit hör också en medverkan vid två tillfällen under seminarieserien ”Hela Sverige gestaltas – i litteraturen” arrangerat av Jonseredseminariet vid Göteborgs universitet.
En spridning har på olika sätt också skett till det omgivande samhället. Fyra populärvetenskapliga föredrag har hållits på föreläsningsföreningar och i litterära samfund, två scensamtal har ägt rum i Lund och Malmö. Därtill kommer medverkan i två radioprogram i Sveriges Radio (Filosofiska rummet, Bildningsbyrån), samt ett Bildningsquiz om klimatlitteratur i samarbete mellan Malmö universitet och Sydsvenskan i Malmö. Sex forskningsrelaterade kulturartiklar har också publicerats i Sydsvenskan i Malmö, samt en i Dagens nyheter.
Hem till gården. Idyllens ideologi och estetik i ett svenskt litterärt och populärkulturellt perspektiv
Projektledare: Ann-Sofi Ljung Svensson, lektor i litteraturvetenskap vid institutionen för Konst, kultur och kommunikation vid Malmö universitet
__________
Projektets syfte, utveckling och genomförande
Det övergripande syftet med det litteraturvetenskapliga projektet ”Hem till gården. Idyllens ideologi och estetik i ett svenskt litterärt och populärkulturellt perspektiv” har varit att undersöka landsbygdsidyllen som genre i svensk litteratur och populärkultur under 1900-talet och i vår samtid. Den kvalitativa undersökningen har utgått från fem författare och skribenter och deras verk fördelade kronologiskt över den tid som projektet omfattar: Författarna Karl-Erik Forsslund (”Storgården", 1900), Vilhelm Moberg (”Sänkt sedebetyg”, ”Sömnlös”, ”Giv oss jorden” 1935-1939) och Astrid Lindgren (Bullerbyböckerna 1947-1952 inkl. filmatiseringar), samt vissångaren Bernt Staf (nedslag i hela visproduktionen) och bloggaren Clara Lidström ("Underbaraclaras.se", 2019). De har alla producerat verk som kan betraktas som landsbygdsidyller. Samtidigt representerar de med sina verk skeden i svensk kulturproduktion som hör ihop med olika medieformer och ”gränssnitt”. Skribenterna möter sina läsare genom olika medier: bok, tidningsföljetong, film, vinylskiva och digitala format. Det är underliggande tes i projektet att den under 1900-talet nedvärderade idyllgenren står att finna i populärkulturella medieformer. Där har den haft och har fortfarande ett stort genomslag.
Fokus har varit att i en samtidskontext utforska idyllgenrens samhällskritiska – subversiva – funktion. Idyllen har som litterär genre genom historien stått i ett nära förhållande till sin samtid och kan ses som en reaktiv, civilisationskritisk och utopisk genre. En grundläggande fråga i forskningsprojektet har därför varit: Hur ser förankringen i en konkret samhällskontext ut i några av 1900-talets svenska skildringar av landsbygdsidyll? Och kan man se kontinuitet och förändringar under de drygt hundra år som undersökningen spänner över? Ambitionen har varit att ge en sammanhängande bild av vilka frågor, vilka förändringar, vilka politiska diskussioner och beslut, som de valda skribenterna tar spjärn mot, när de väljer att i idyllens utopiska form visa fram en motbild mot ett urbant, högteknologiskt och storskaligt samhälle, och i mer eller mindre programmatisk form förespråka ett liv på landet. Här har det därför också varit ett vidare syfte att se på de valda författarnas verk utifrån ett ekokritiskt perspektiv. Hur skildrar de människans förhållande till naturen? Hur kan de litterära utopierna infogas i en diskurs som kritiskt granskar detta förhållande? Undersökningen ger utöver de enskilda nedslagen i litteratur och populärkultur också en översiktlig och sammanhängande bild av reaktionerna på de förändringar som skett på svensk landsbygd och i svenskt jordbruk under 1900-talet. Det handlar att således om att projektet har åskådliggjort några av vår tids ”gröna vågor”.
Förarbetet inför projektets start var grundligt genomfört och de frågeställningar som formulerats i ansökan om forskningsanslag har inte förändrats utan istället förstärkts och fördjupats. Viss förskjutning har dock skett i förhållandet mellan de olika perspektiven. Framförallt har en både teoretisk och empirisk fördjupning skett när det gäller kategorier som ”tid” och ”rum” i idyllgenren. Förhållandet mellan dem har fått ett eget teoretiskt kapitel: ”Idyllen som plats”. Högaktuell forskning om rumslighet – ”Spatiality” – har utgjort en viktig del i att utveckla förståelsen av genren både historiskt och idag. Det är en forskning som många gånger sammanfaller med ekokritisk teoribildning.
Projektets resultat
Undersökningens viktigaste resultat kan delas upp i ett genreteoretiskt och ett konkret empiriskt, samt ett sammanfattande och övergripande.
Den största insikten om landsbygdsidyllen som genre och dess position idag har nåtts via det teoretiska perspektivet om ”rumslighet” och det näraliggande ekokritiska perspektivet. Det har tydligt framgått att synen på ”tid” och på ”rum” står i en konträr position till varandra i idyllgenren. Men detta är en motsättning som också kan ses i den värld som omger idyllens författare genom historien. Tid blir den vägledande tankekategori som accentueras under moderniteten och som allt kommer att utgå från. Progression, utveckling, framgång är det centrala. Landsbygdsidyllen gestaltar ett avståndstagande från det urbana livet, vilket innebär en reträtt från ett linjärt framtidsinriktat samhälle. Idyllens författare vänder sig mot tidens makt över människan, söker ”rummet” för att undkomma ”tiden”. I opposition till staden gestaltas landsbygden som en ”långsamhetsoas”, ett ”erfarenhetsrum” där en mer statisk och cirkulär tidsuppfattning råder, och där platsens kvaliteter sätts i förgrunden. Idyllen gestaltar på detta sätt ett skifte som också äger rum i vår samtid. Miljö- och klimatproblemen tvingar oss att ifrågasätta det linjära progressionstänkandets konsekvenser, för att i stället rikta uppmärksamheten mot den konkreta platsen, både den specifika miljö vi har runtomkring oss och den planetära.
Det empiriska studiet visar att de valda verken står i tydlig relation till den samtid de tillkommit i och också gestaltar. Undersökningen baseras huvudsakligen på en kontextualisering av de valda verken. De har alla analyserats med utgångspunkt i sin samtids landsbygds- och jordbruksdebatt. Bland annat baseras textanalysen på de många statliga landsbygdsutredningar som gjordes från 1930-talet och framåt, och den debatt som de var en del av. Viktiga referenspunkter är de två jordbrukspropositioner som lades fram i riksdagen 1947 och 1967, och som kom att utgöra grunden för det svenska jordbrukets strukturomvandling. Ytterligare kontextualiseringar har gjorts utifrån framväxten av miljörörelsen under 1900-talet.
Karl-Erik Forsslunds verk kan infogas i en allmän modernitetskritik runt sekelskiftet 1900, som bland annat tog sitt uttryck i en önskan om att i modifierad form återupprätta en gammal allmogekultur. I sitt starka motstånd mot den allt ökande industriproduktionen förordade Forsslund traditionsenligt hantverk. Vilhelm Mobergs 1930-talsromaner skrevs med utgångspunkt i bland annat den intensifierade debatten om landsbygdens allt snabbare avfolkning. I sina romaner iscensätter han problematiken, men ger också förslag på hur man kan få ungdomen att stanna kvar på landsbygden. Astrid Lindgrens tre böcker om Bullerbybarnen är ingen samtidsskildring, men kunde trots det transponeras till en aktuell urban folkhemsvision. Här är debatten om s k ”grannskapsenheter” inom stadsplaneringen i slutet av 1940-talet en intressant och relevant fond. Genom att försöka återskapa en slags bygemenskap i mindre områden runt stadskärnorna skulle urbaniseringens baksidor mildras. Bernt Staf har fått företräda 1970-talets kritik mot städernas miljonprogram inom vänstern och den progressiva musikrörelsen. Han är även en representant för den ”gröna våg” som uppstod som en reaktion efter 1967, då riksdagen beslutat om långtgående rationaliseringar inom jordbrukets område. Clara Lidström är verksam i vår samtid och förenar på ett tidstypiskt sätt det privata med det offentliga. Genom gestaltningar av det egna familjelivet i kombination med kritik mot ett allt mer effektiviserat och kommersialiserat samhälle visar hon fram en alternativ livsstil som bygger på autonomi, hantverk och återbruk. På hennes blogg kan man följa hur hon är en del i en pågående samhällsdebatt, inte minst när det gäller miljö- och klimatfrågor.
Idyllgenren har under hela 1900-talet varit en lågt värderad genre. Det märks inte minst i litteraturhistorieskrivningen. Trots det har den under perioden visat sig vara en populär genre. Med traditionella estetiska medel och en ideologisk förankring har den vunnit stora läsar-, tittar- och lyssnarskaror. Undersökningens teoretiska och empiriska resultat visar sammantaget att landsbygdsidyllen är en relevant, levande, samhällskritisk och i viss mening också subversiv genre. Den utgör en plattform för reflektion över det rådande samhället, och skapar föreställningar om att mer eller mindre radikala förändringar är möjliga. Det är ingen främmande tanke i moderniteten, tvärtom: Samhällskritik och viljan till förändring är modernitetens själva drivkraft. Här har landsbygdsidyllen sin givna ideologiska och estetiska plats.
Spridning av projektet
Den primära spridningsformen av projektets resultat är en monografi. Den är ännu inte helt färdigställd och utgiven, men projektet pågår fortfarande och en publicering är målet. Under anslagsperioden har en vetenskaplig peer review-artikel publicerats i Tidskrift för litteraturvetenskap. Två artiklar är också under utgivning: en vetenskaplig artikel för tidskriften Aiolos, samt en peer review-artikel för en litteratursociologisk antologi som utges av NOLS vid Uppsala universitet. Projektet har också resulterat i en utställning på Forskarnas galleri i Malmö universitetsbibliotek.
Den huvudsakliga vetenskapliga spridningen har hittills skett under konferenser och seminarier och genom informell samverkan. Fem konferensföredrag har ägt rum inom ramen för anslagstiden, samt ett projektrelaterat precis före (Sverige, USA, Norge, Danmark). Därutöver har projektet presenterats och diskuterats vid seminarier på Malmö och Göteborgs universitet, bland annat för ”Ekogruppen” vid Göteborgs universitet. Hit hör också en medverkan vid två tillfällen under seminarieserien ”Hela Sverige gestaltas – i litteraturen” arrangerat av Jonseredseminariet vid Göteborgs universitet.
En spridning har på olika sätt också skett till det omgivande samhället. Fyra populärvetenskapliga föredrag har hållits på föreläsningsföreningar och i litterära samfund, två scensamtal har ägt rum i Lund och Malmö. Därtill kommer medverkan i två radioprogram i Sveriges Radio (Filosofiska rummet, Bildningsbyrån), samt ett Bildningsquiz om klimatlitteratur i samarbete mellan Malmö universitet och Sydsvenskan i Malmö. Sex forskningsrelaterade kulturartiklar har också publicerats i Sydsvenskan i Malmö, samt en i Dagens nyheter.