Kvinnor i svensk film: om kön, film och representation
Film är en av vår tids centrala uttrycksformer. Liksom alla kulturyttringar bidrar film till att spegla och forma uppfattningar om samhället och är en del av det offentliga samtalet. Frågor om vem som får göra film och vilka budskap och bilder som kan förmedlas är således avgörande. Detta projekt förstår film och filmskapande som ett system av representationer. I feministisk filmteori används begreppet representation för att diskutera hur kvinnor och män porträtteras på vita duken, men representation kan också syfta på kvinnors närvaro i filmbranschen. Genom nedslag i den svenska filmhistorien syftar projektet till att undersöka uttryck för det könade representationssystemet. Hur påverkar närvaron av kvinnliga filmarbetare gestaltningen av kön på film? Under vilka förhållanden får kvinnors filmer tillträde till det offentliga rummet?
Projektet identifierar de politiska, sociala, juridiska, ekonomiska och kulturella villkor som kvinnliga filmarbetare arbetar under, samt undersöker tillfällen då kvinnor försökt förändra dessa. Projektet är multidisciplinärt, vilket möjliggör en analys av kopplingar mellan kvinnors närvaro, arbetsvillkor, hur kön representeras på film och möjligheten att nå ut till en publik. Genom att kombinera perspektiv från filmvetenskap, statsvetenskap och juridik kommer projektet utveckla ett nytt teoretiskt ramverk som knyter samman diskussioner kring kulturell och politisk representation.
Slutredovisning
KVINNOR I SVENSK FILM: OM KÖN, FILM OCH REPRESENTATION
(Siffror inom parentes hänvisar till publikationer i publikationsförteckningen)
Projektet tog sin teoretiska utgångspunkt i den dubbla betydelsen av ordet representation i relation till genus. I politisk teori används ordet som hänvisning till kvinnors politiska representation och kvinnors närvaro, medan det i filmteori syftar på framställningar av genus på filmduken. Syftet var att undersöka kvinnors egna handlingar och initiativ för att förändra branschen, hur kvinnors villkor i branschen har varit utformade politiskt, socialt, juridiskt och ekonomiskt i såväl produktion och distribution som visning, samt hur svensk film har porträtterat kvinnor på film.
Arbetet med projektet inleddes med en presentation på symposiet Past, Present and Future Film History, som projektdeltagaren Ingrid Stigsdotter arrangerade på Filmhuset i samarbete med Svenska Filminstitutet på senhösten 2017. Därefter vidtog en omfattande materialinsamling: en serie om 22 intervjuer med kvinnor verksamma i filmbranschen, arkivstudier, studier av offentligt tryck, lagtexter och kontrakt, närstudier av filmer samt insamling av nyhetsrapportering om jämställdhetssatsningarna i filmbranschen och mottagandet av filmer. I ett tidigt skede skrevs också en artikel om metodfrågor gemensamt av forskarna (11). Materialet bearbetades med hjälp av de skilda kompetenser som projektteamet besatt vilket gav möjligheter att utveckla teoretiska insikter om hur de två betydelserna av representation interagerar i filmbranschens funktionssätt. Forskarna har varit gästredaktörer för två specialnummer av tidskrifter Gender, Work & Organization (6) respektive Journal of Scandinavian Cinema (5), vilket har bidragit till internationell uppmärksamhet och till att etablera ett viktigt internationellt nätverk. Då delar av några intervjuer även filmades, gjordes en kortfilm där de intervjuade berättar om sina erfarenheter av filmbranschen (59). Ett symposium finansierat av RJ Forskningsinitiering (F18-1328:1) med internationella forskare och praktiker verksamma i svensk filmindustri hölls 2019. I februari 2020 anordnades ett möte med projektets internationella referensgrupp för diskussioner av projektgruppens manuskript. I oktober 2022 sammanfattades projektets resultat under ett seminarium för allmänheten på biografen Zita. Där hade också den kortfilm som producerats urpremiär. Som en spin-off effekt av projektet har nya anslagsansökningar, forskningsprojekt och vidare forskning initierats. Maria Jansson är PI för projektet DIGISCREENS (Europeiskt finansieringssamarbete Chanse, svensk finansiär Forte) som startade i oktober 2022 och syftar till att jämföra distribution och film på digitala tv-plattformar i fem europeiska länder. Projektet också inspirerat till en workshopserie finansierad av NOS-HS 2022-23, där Ingrid Stigsdotter och Louise Wallenberg varit drivande. Workshopen arbetar med jämförelser av kvinnors arbete i de skandinaviska filmbranscherna, med fokus på olika yrkesgrupper. Vidare har Frantzeska Papadopoulou Skarp ansökt om medel för projektet ’Law and Fiction’ som avser att utreda hur fiktion påverkar rättens utveckling och hur gällande regelverk kan påverka fiktion. Papadopoulou Skarp har också vidareutvecklat ’relational contract theory’ och metodik för arkivforskning inom juridik, samt undersöker frågor om inkulsion/exklusion från upphovsrättslagens omfång tillsammans med manusförfattare och klippare.
Under arbetets gång har forskningsfrågor tillkommit i projektet. Exempelvis har motståndet mot genomförandet av jämställdhetsåtgärder undersökts (1) och jämförande studier av jämställdhetspolitik i filmsektorn i Sverige respektive Spanien genomförts (7, 9, 17). Metoder och perspektiv från digital humaniora har utforskats (13, 14) och specialstudier av kvinnors villkor i vissa yrkeskategorier, framför allt inom kostym har gjorts (31, 32, 33, 34). Slutligen ska nämnas de studier som gjorts av intervjumaterialet med speciellt fokus på intersektioner mellan kön och ålder, samt moderskap (20, 21). Det sistnämnda temat ämnar Maria Jansson och Louise Wallenberg fortsätta att utforska i dialog med internationella forskare där ett nätverk har etablerats.
De tre viktigaste resultaten från projektet hänför sig till (a) projektet bidrag till feministiska produktionsstudier; (b) teoretiska och empiriska undersökningar av den dubbla betydelsen av representation, och; (c) studier av kvinnors agerande i filmbranschen.
Projektet har bidragit till feministiska produktionsstudier genom att ta ett helhetsgrepp på kvinnors villkor i filmbranschen. I relation till tidigare forskning framstår det som ett viktigt bidrag att analysen omfattar såväl produktion, distribution, visning och budskap i film, liksom att inkludera hur produktionen påverkas av jämställdhetspolicier och juridiska regelverk. Projektet har undersökt hur lagstiftning påverkat möjligheterna för kvinnliga upphovspersoner att bestämma över sina verk, men framför allt hur, och på vilka villkor upphovsrättigheter har förvaltats (2, 26, 27). Ett unikt empiriskt material som sträcker sig från 1912 till 2021, och består av avtal, korrespondens mellan upphovspersoner och deras juridiska ombud samt handlingar i avslutande och pågående juridiska tvister har gett möjlighet att fördjupa förståelsen för hur branschpraxis och branschkultur har påverkat kvinnor som upphovspersoner (2, 3, 12, 26, 27) De dryga 20 år av jämställdhetspolitik som bedrivits har lett till en större andel kvinnor på så kallade kreativa positioner bakom kameran. Samtidigt visar projektets undersökningar att regissörernas och de kreativa positionernas inflytande har minskat till förmån för finansiärer, distributörer och producenter. Detta påverkar kvinnors villkor både framför och bakom kameran, och inte minst möjligheterna för kvinnor (och män) i de kreativa professionerna att påverka hur genus och könsrelationer framställs i deras filmer (se t.ex. 1, 2, 3, 10, 12)
Projektet har också utforskat relationen mellan kvinnors villkor och erfarenheter och hur detta påverkar representationer på vita duken och vice versa (1, 3, 19). Att undersöka hur produktion och representation ömsesidigt påverkar varandra är ett unikt angreppssätt och har bidragit till teoriutveckling. Med utgångspunkt i feministisk institutionalism och feministisk filmteori har projektet kunnat visa att kvinnliga filmskapare ofta medvetet sätter samman sitt team och laborerar med arbetsmetoder för att säkerställa en mer tillåtande arbetsmiljö som kan resultera i mer komplexa representationer (19, 21). Projektet har också visat att i mainstream-produktioner påverkar traditionella idéer och stereotyper om hur kvinnor och män ska representeras på film även produktionsprocessen. Den manliga blicken innebär exempelvis att kvinnliga regissörer som vill framställa kvinnor på andra sätt än brukligt blir ifrågasatta i sin professionella roll (1, 19, 35). Projektet har också visat att idéerna om den film som ska göras i kombination med den manliga blicken innebär att kvinnliga skådespelares utsatthet under produktionen framstår som en förutsättning för gängse gestaltning på film (1, 35). Interaktionen mellan den filmiska framställningen och produktionen av film har också visat sig resultera i en rad motstrategier från de filmskapare som intervjuats (1, 19, 35).
Genom analys av historiskt arkivmaterial har projektet undersökt kvinnors pionjärinsatser och agerande under tidig svensk filmproduktion med hjälp av nya perspektiv från digital humaniora och feministisk filmhistoriografi (13, 14) och lyft fram potentialen i framtida samarbeten mellan genusvetenskap, filmvetenskap och datavetenskap för automatiserade analyser av kön och representation (14). Bland den mer historiskt orienterade forskningen märks också publiceringen av en antologi om historiska kvinnliga filmarbetares handlingsutrymme och synlighet (4). Dessutom har studier av kvinnors organisering och kollektiva artikulering av de könade villkoren i branschen under perioden 1975-2018 kunnat användas för att belysa relationen mellan kvinnors kollektiva handlingar och utvecklandet av jämställdhetspolicier (1, 18).
Under projektets gång har resultat från projektet kontinuerligt presenterats i både nationella och internationella forskningssammanhang så som forskningskonferenser (37-45). De vetenskapliga resultaten har också kommunicerats genom artiklar i internationella tidskrifter, antologier och monografier. Resultat har även presenterats riktat till verksamma inom filmbranschen och en intresserad allmänhet, både nationellt och internationellt, exempelvis Karla filmfestival (55, 58) , samtal och presentationer på lokala biografer och vid sammankomster i Istanbul och Rabat. Populärvetenskapliga texter har också publicerats på sajter som nordicwomeninfilm.com (51, 52), i tidskriften FLM (50) samt i Nationalencyklopedin. Projektets resultat har också uppmärksammats i nyhetsmedia, bland annat en helsida i SvD.
Artiklar i tidskrifter med avtal med svenska universitet har publicerats i Open Access. För en e-bok och några kapitel i e-böcker har vi betalat för open access. Artiklar och bokkapitel som inte omfattas av avtal eller betald open access läggs ut som fulltext i Diva och på Research gate, i så kallad ”accepterad version” efter eventuell embargotid (i före
(Siffror inom parentes hänvisar till publikationer i publikationsförteckningen)
Projektet tog sin teoretiska utgångspunkt i den dubbla betydelsen av ordet representation i relation till genus. I politisk teori används ordet som hänvisning till kvinnors politiska representation och kvinnors närvaro, medan det i filmteori syftar på framställningar av genus på filmduken. Syftet var att undersöka kvinnors egna handlingar och initiativ för att förändra branschen, hur kvinnors villkor i branschen har varit utformade politiskt, socialt, juridiskt och ekonomiskt i såväl produktion och distribution som visning, samt hur svensk film har porträtterat kvinnor på film.
Arbetet med projektet inleddes med en presentation på symposiet Past, Present and Future Film History, som projektdeltagaren Ingrid Stigsdotter arrangerade på Filmhuset i samarbete med Svenska Filminstitutet på senhösten 2017. Därefter vidtog en omfattande materialinsamling: en serie om 22 intervjuer med kvinnor verksamma i filmbranschen, arkivstudier, studier av offentligt tryck, lagtexter och kontrakt, närstudier av filmer samt insamling av nyhetsrapportering om jämställdhetssatsningarna i filmbranschen och mottagandet av filmer. I ett tidigt skede skrevs också en artikel om metodfrågor gemensamt av forskarna (11). Materialet bearbetades med hjälp av de skilda kompetenser som projektteamet besatt vilket gav möjligheter att utveckla teoretiska insikter om hur de två betydelserna av representation interagerar i filmbranschens funktionssätt. Forskarna har varit gästredaktörer för två specialnummer av tidskrifter Gender, Work & Organization (6) respektive Journal of Scandinavian Cinema (5), vilket har bidragit till internationell uppmärksamhet och till att etablera ett viktigt internationellt nätverk. Då delar av några intervjuer även filmades, gjordes en kortfilm där de intervjuade berättar om sina erfarenheter av filmbranschen (59). Ett symposium finansierat av RJ Forskningsinitiering (F18-1328:1) med internationella forskare och praktiker verksamma i svensk filmindustri hölls 2019. I februari 2020 anordnades ett möte med projektets internationella referensgrupp för diskussioner av projektgruppens manuskript. I oktober 2022 sammanfattades projektets resultat under ett seminarium för allmänheten på biografen Zita. Där hade också den kortfilm som producerats urpremiär. Som en spin-off effekt av projektet har nya anslagsansökningar, forskningsprojekt och vidare forskning initierats. Maria Jansson är PI för projektet DIGISCREENS (Europeiskt finansieringssamarbete Chanse, svensk finansiär Forte) som startade i oktober 2022 och syftar till att jämföra distribution och film på digitala tv-plattformar i fem europeiska länder. Projektet också inspirerat till en workshopserie finansierad av NOS-HS 2022-23, där Ingrid Stigsdotter och Louise Wallenberg varit drivande. Workshopen arbetar med jämförelser av kvinnors arbete i de skandinaviska filmbranscherna, med fokus på olika yrkesgrupper. Vidare har Frantzeska Papadopoulou Skarp ansökt om medel för projektet ’Law and Fiction’ som avser att utreda hur fiktion påverkar rättens utveckling och hur gällande regelverk kan påverka fiktion. Papadopoulou Skarp har också vidareutvecklat ’relational contract theory’ och metodik för arkivforskning inom juridik, samt undersöker frågor om inkulsion/exklusion från upphovsrättslagens omfång tillsammans med manusförfattare och klippare.
Under arbetets gång har forskningsfrågor tillkommit i projektet. Exempelvis har motståndet mot genomförandet av jämställdhetsåtgärder undersökts (1) och jämförande studier av jämställdhetspolitik i filmsektorn i Sverige respektive Spanien genomförts (7, 9, 17). Metoder och perspektiv från digital humaniora har utforskats (13, 14) och specialstudier av kvinnors villkor i vissa yrkeskategorier, framför allt inom kostym har gjorts (31, 32, 33, 34). Slutligen ska nämnas de studier som gjorts av intervjumaterialet med speciellt fokus på intersektioner mellan kön och ålder, samt moderskap (20, 21). Det sistnämnda temat ämnar Maria Jansson och Louise Wallenberg fortsätta att utforska i dialog med internationella forskare där ett nätverk har etablerats.
De tre viktigaste resultaten från projektet hänför sig till (a) projektet bidrag till feministiska produktionsstudier; (b) teoretiska och empiriska undersökningar av den dubbla betydelsen av representation, och; (c) studier av kvinnors agerande i filmbranschen.
Projektet har bidragit till feministiska produktionsstudier genom att ta ett helhetsgrepp på kvinnors villkor i filmbranschen. I relation till tidigare forskning framstår det som ett viktigt bidrag att analysen omfattar såväl produktion, distribution, visning och budskap i film, liksom att inkludera hur produktionen påverkas av jämställdhetspolicier och juridiska regelverk. Projektet har undersökt hur lagstiftning påverkat möjligheterna för kvinnliga upphovspersoner att bestämma över sina verk, men framför allt hur, och på vilka villkor upphovsrättigheter har förvaltats (2, 26, 27). Ett unikt empiriskt material som sträcker sig från 1912 till 2021, och består av avtal, korrespondens mellan upphovspersoner och deras juridiska ombud samt handlingar i avslutande och pågående juridiska tvister har gett möjlighet att fördjupa förståelsen för hur branschpraxis och branschkultur har påverkat kvinnor som upphovspersoner (2, 3, 12, 26, 27) De dryga 20 år av jämställdhetspolitik som bedrivits har lett till en större andel kvinnor på så kallade kreativa positioner bakom kameran. Samtidigt visar projektets undersökningar att regissörernas och de kreativa positionernas inflytande har minskat till förmån för finansiärer, distributörer och producenter. Detta påverkar kvinnors villkor både framför och bakom kameran, och inte minst möjligheterna för kvinnor (och män) i de kreativa professionerna att påverka hur genus och könsrelationer framställs i deras filmer (se t.ex. 1, 2, 3, 10, 12)
Projektet har också utforskat relationen mellan kvinnors villkor och erfarenheter och hur detta påverkar representationer på vita duken och vice versa (1, 3, 19). Att undersöka hur produktion och representation ömsesidigt påverkar varandra är ett unikt angreppssätt och har bidragit till teoriutveckling. Med utgångspunkt i feministisk institutionalism och feministisk filmteori har projektet kunnat visa att kvinnliga filmskapare ofta medvetet sätter samman sitt team och laborerar med arbetsmetoder för att säkerställa en mer tillåtande arbetsmiljö som kan resultera i mer komplexa representationer (19, 21). Projektet har också visat att i mainstream-produktioner påverkar traditionella idéer och stereotyper om hur kvinnor och män ska representeras på film även produktionsprocessen. Den manliga blicken innebär exempelvis att kvinnliga regissörer som vill framställa kvinnor på andra sätt än brukligt blir ifrågasatta i sin professionella roll (1, 19, 35). Projektet har också visat att idéerna om den film som ska göras i kombination med den manliga blicken innebär att kvinnliga skådespelares utsatthet under produktionen framstår som en förutsättning för gängse gestaltning på film (1, 35). Interaktionen mellan den filmiska framställningen och produktionen av film har också visat sig resultera i en rad motstrategier från de filmskapare som intervjuats (1, 19, 35).
Genom analys av historiskt arkivmaterial har projektet undersökt kvinnors pionjärinsatser och agerande under tidig svensk filmproduktion med hjälp av nya perspektiv från digital humaniora och feministisk filmhistoriografi (13, 14) och lyft fram potentialen i framtida samarbeten mellan genusvetenskap, filmvetenskap och datavetenskap för automatiserade analyser av kön och representation (14). Bland den mer historiskt orienterade forskningen märks också publiceringen av en antologi om historiska kvinnliga filmarbetares handlingsutrymme och synlighet (4). Dessutom har studier av kvinnors organisering och kollektiva artikulering av de könade villkoren i branschen under perioden 1975-2018 kunnat användas för att belysa relationen mellan kvinnors kollektiva handlingar och utvecklandet av jämställdhetspolicier (1, 18).
Under projektets gång har resultat från projektet kontinuerligt presenterats i både nationella och internationella forskningssammanhang så som forskningskonferenser (37-45). De vetenskapliga resultaten har också kommunicerats genom artiklar i internationella tidskrifter, antologier och monografier. Resultat har även presenterats riktat till verksamma inom filmbranschen och en intresserad allmänhet, både nationellt och internationellt, exempelvis Karla filmfestival (55, 58) , samtal och presentationer på lokala biografer och vid sammankomster i Istanbul och Rabat. Populärvetenskapliga texter har också publicerats på sajter som nordicwomeninfilm.com (51, 52), i tidskriften FLM (50) samt i Nationalencyklopedin. Projektets resultat har också uppmärksammats i nyhetsmedia, bland annat en helsida i SvD.
Artiklar i tidskrifter med avtal med svenska universitet har publicerats i Open Access. För en e-bok och några kapitel i e-böcker har vi betalat för open access. Artiklar och bokkapitel som inte omfattas av avtal eller betald open access läggs ut som fulltext i Diva och på Research gate, i så kallad ”accepterad version” efter eventuell embargotid (i före