Nätvärde. En longitudinell studie av kvinnors och mäns sociala nätverk i svensk civilekonomutbildning och dessas effekt på karriärresultat.
Trots ökad jämställdhet och god representation av kvinnor bland civilekonomer når få kvinnor toppositioner inom näringslivet. Forskning på området har lyft fram kvinnors och mäns ojämlika tillgång till betydelsefulla sociala nätverk som en viktig förklaring till kvinnors underrepresentation. Kvinnor tycks både ha sämre tillgång till viktiga nätverk och mindre nytta av de nätverk de skapar. Dock saknas fortfarande kunskap om hur sådana nätverksskillnader uppkommer, och hur de utvecklas över tid.
I detta forskningsprojekt studerar vi hur könsskillnader i karriärfrämjande nätverk uppstår och utvecklas bland studenter på en topprankad ekonomiutbildning, samt vilken betydelse dessa skillnader har för kvinnors och mäns tidiga karriärutveckling. Studien genomförs vid Handelshögskolan i Stockholm, där vi följer två årskullar av masterstudenter från det att de påbörjar sin utbildning tills att de etablerat sig på arbetsmarknaden. Vi kombinerar en kvantitativ kartläggning av studenters nätverk – genom årliga webbaserade enkätundersökningar och analys av sociala medier – med djupgående intervjustudier som fokuserar på kvalitativa aspekter av studenternas nätverkande. Dessa relaterar vi sedan till tidiga karriärutfall, såsom jobbposition och lön.
Projektet syftar till att öka kunskapen om hur könsskillnader inom näringslivseliter uppstår och reproduceras samt möjliga effekter. Resultaten är således av yttersta relevans för såväl den vetenskapliga som den offentliga debatten.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling
Trots ökad jämställdhet och god representation av kvinnor bland civilekonomer når få kvinnor toppositioner inom näringslivet. Forskning på området har lyft fram kvinnors och mäns ojämlika tillgång till betydelsefulla sociala nätverk som en viktig förklaring till kvinnors underrepresentation. Kvinnor tycks både ha sämre tillgång till viktiga nätverk och mindre nytta av de nätverk de skapar. Dock saknas fortfarande kunskap om hur sådana nätverksskillnader uppkommer, och hur de utvecklas över tid.
Forskningsprojekt syftade till att studera vi könsskillnader i karriärfrämjande nätverk bland studenter på en topprankad ekonomutbildning, samt vilken betydelse dessa eventuella skillnader har för kvinnors och mäns tidiga karriärutveckling. Studien planerades att utföras vid Handelshögskolan i Stockholm, där vi skulle följa två årskullar av masterstudenter från det att de påbörjar sin utbildning tills att de etablerat sig på arbetsmarknaden. Vi har kombinerat en kvantitativ kartläggning av studenters nätverk – genom årliga webbaserade enkätundersökningar där vi ställt ett stort antal frågor om bakgrund, studieresultat, personlighet, engagemang och inte minst en nätverksmodul där vi bad studenterna identifiera vilka av sina medstudenter som de tillbringade tid med – med djupgående intervjustudier som fokuserar på kvalitativa aspekter av studenternas nätverkande, där vi ställde frågor om studenternas upplevelse av utbildningen och deras tankar om nätverkande.
Kort om genomförandet
Projektet har i stort följt utstakad forskningsplan, med ett antal justeringar:
1) Vi undersökte kandidatprogram istället för masterprogram. Detta eftersom det visade sig att de viktigaste nätverken bildas på grundnivå.
2) Vi började ett år senare. Vi hade ett samarbetsavtal med HHS från 2017, men då GDPR vann laga kraft maj 2018 gjorde det att HHS internt behövde räta ut frågetecken kring studien i relation till deras nya GDPR-policy. Detta gjordes på ett bra sätt, men eftersom vår design är helt inriktad på att studera de första två månaderna på utbildningen, missade vi 2018-kohorten och fick börja 2019 istället.
3) Vi har lagt till ytterligare två skolor jämfört med den ursprungliga planen. I ovissheten om HHS skulle behöva dra sig ur rekryterades ytterligare elitutbildningar till studien: Industriell ekonomi (Indek) på KTH och ekonomprogrammet på Handelshögskolan i Göteborg. I ett separat projekt, finansierat av Vetenskapsrådet, studerade vi dessutom Svenska Handelshögskolan i Helsingfors och gjorde en komparation med de svenska utbildningarna.
4) Coronapandemin påverkade studenternas möjlighet att interagera med varandra, särskilt kohorterna 2020-2021, och därmed våra möjligheter att marknadsföra studien.
5) Projektet skulle ursprungligen också innehållit en delstudie som i valideringssyfte skulle ha studerat studenternas nätverkande i sociala medier. När Cambridge Analytica-skandalen briserade 2018 och Facebook i spåren av den förbjöd de datainsamlingsverktyg som vi hade planerat att använda oss av bedömde vi det som omöjligt att fortsätta med den.
Som alla oförutsedda händelser har dessa haft positiva effekter: för det första har vi betydligt mer användbar data än förutsett. Detta möjliggör också en komparativ analys, utan vilken det hade varit svårt att förstå hur speciell HHS-utbildningen verkar vara. För det andra skapade pandemin en situation som påminner om ett naturligt fältexperiment: vi har kunnat jämföra en ”normal” kohort (2019) med ”pandemi-kohorter” (2020 och 2021) där studenterna enbart getts begränsad möjlighet till socialt studentliv. Detta borde teoretiskt sett påverka deras nätverk för överskådlig tid framåt, då tidigare studier visat att kontakter som knyts mycket tidigt på utbildningen håller i sig mycket länge.
En negativ effekt av faktorerna ovan är förseningen av datainsamlingsarbetet, som krävt större fokus och ansträngning än planerat under den planerade perioden. Dessutom är kandidatprogrammen treåriga (jämfört med masterprogrammen som är tvååriga), varför vi inte hunnit studera karriärutfall. Analyserna därför har dröjt – särskilt de som byggde på longitudinell data – och därmed publiceringarna. Däremot har vi ett stort antal publikationer i utkastform, som kommer att publiceras under de kommande två åren.
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser.
Nedan beskriver vi tre viktigaste resultat från studien:
1. Kvinnliga och manliga ekonomstudenters nätverkande skiljer sig åt. År 2019, vår ”normala” kohort, hade män i snitt 7,2 kontakter i sitt närmaste nätverk på sin skola, och kvinnor i snitt 6,2. Överlag upplever kvinnliga studenter studierna som mer stressande och tvivlar signifikant mer på sin egen förmåga att klara dem än män. Kvalitativt har vi också kunnat utskilja könsskillnader i nätverksstrategier. De studenter som tillämpar den mest nätverksmedvetna strategin – ”supernätverkarna” – och medvetet arbetar för att röra sig mellan olika gäng och vara trevliga mot alla för framtida vinnings skull, samt de som tillämpar den minst nätverkstillvända strategin – de helt studiefokuserade – är uteslutande män. Kvinnliga studenter verkar tillämpa olika typer av hybridstrategier, där de ständigt väger det sociala mot de studiemässiga dimensionerna av utbildningen, om än i olika utsträckning.
2. Handelshögskolans studenter står ut. HHS-studenter har väsentligt större sociala nätverk än studenter på de andra utbildningarna. Denna skillnad förblir stabil över tid, och tycks ha samband med en högre mellanmänsklig tillit mellan studenterna på skolan. I pågående analyser arbetar vi därför med hypotesen att socialiseringens kraft är starkare på HHS än de andra skolorna, och undersöker olika faktorer, av både kvalitativ och kvantitativ art. Vidare ger studenterna på HHS uttryck för högre livstillfredsställelse men också signifikant större stress över studieresultat, och är oftare en studenttyp som går under arbetstiteln ”neurotiska överpresterare”. Vidare ger HHS-studenterna signifikant mer utslag på narcissistiska drag.
3. Coronapandemin hade viktiga nätverkskonsekvenser. Våra tre lärosäten tillämpade olika restriktioner för fysisk närvaro, men de genomsnittliga nätverken krymper för alla studenter under pandemin jämfört med före. Kvinnors nätverk krymper mindre än mäns under pandemin. Studenters politiska åsikters betydelse för nätverkandet svänger också nämnvärt under pandemin. Medan politiska sympatier inte verkar spela roll för nätverksstorleken 2019, ser vi under pandemiåren 2020 och 2021 en utveckling där studenter med sympatier i mitten och till höger på det politiska spektrat tenderar att ha mindre sociala nätverk.
Eventuellt nya forskningsfrågor.
Pandemins effekter på ekonomistudenters nätverk kräver mer analys. Även om våra empiriska instrument kunnat fånga upp skillnader, hade vi inte teoretisk förkunskap om hur exogena chocker kan påverka nätverksstruktur och -kvalitet. Här har vi glädjande nog erhållit projektbidrag från Crafoordska stiftelsen och Handelsbankens forskningsstiftelser för coronaspecifika analyser av vårt dataset under 2023 och 2024.
En fråga som uppkommit i samband med projektet är om olika skolor har olika kapacitet att "skapa" eliter. Vilka egenskaper och typer av kapital kan organisationer ge sina studenter? Hur kan utbildningarna t ex påverka studenters värderingar, interaktionsstilar och hobbyer, och känsla av att höra hemma i en ”elit”? Runt dessa tankar är vår kommande bok uppbyggd.
En annan fråga är karriärval och karriärutfall men också långsiktigt hur de nätverk som bildas på dessa skolor utnyttjas i det långa loppet. Studenter från dessa utbildningar får ofta ledande positioner. Vår långsiktiga förhoppning är att kunna följa våra kohorter under så lång tid som möjligt för att kunna följa nätverkens utveckling.
Slutligen skulle vi också vilja återknyta till vår ursprungliga idé om en studie av hur nätverken ser ut i sociala medier genom att göra en "retroaktiv" studie av hur nätverk på exempelvis LinkedIn förutsäger karriärutfall.
Hur projektgruppen har spridit forskningen och resultaten samt om och hur samverkan skett.
Vår huvudkanal för att sprida forskning är våra publikationer. Kontakten med högskolorna och studenterna på dessa har varit väldigt viktig för oss, både för att skapa legitimitet för projektet och för att kunna återkoppla våra resultat kontinuerligt. Vi är djupt tacksamma för den hjälp vi fått genom högskoleledningarna, programledningarna, studentkårerna och enskilda personers insatser. Internationaliseringen av forskningen försvårades genom pandemin, men vi har bland annat samverkat med elitnätverksgruppen vid Copenhagen Business School, ledd av sociologerna Anton Grau Larsen och Christoph Houman Ellersgaard. Vi är i färd med att samförfatta flera olika artiklar tillsammans med externa forskare, däribland professor Jannie Tienari (Hanken) om jämförelser mellan finska och svenska studenters elitnätverk, och med doktoranden Hilma Lindskog (GU), där vi fokuserar på studenters politiska värderingar. Två masteruppsatser inom företagsekonomi har författats inom ramen för projektet, ett vid Hanken om könsspecifika preferenser i val av masterprogram (VT 19) och ett vid UU om studenters sociala strategier den första terminen på utbildningen (VT23). Resultat från forskningen kommer också att 2023 presenteras vid konferenserna Sunbelt, APSA Annual Meeting och vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors. Avslutningsvis har vi haft stor glädje av vår Advisory Board – Lars Engwall, Stefan Svallfors, Charlotte Holgersson och Christopher Edling – som genomgående stöttat oss och gett feedback på texter och idéer.
Trots ökad jämställdhet och god representation av kvinnor bland civilekonomer når få kvinnor toppositioner inom näringslivet. Forskning på området har lyft fram kvinnors och mäns ojämlika tillgång till betydelsefulla sociala nätverk som en viktig förklaring till kvinnors underrepresentation. Kvinnor tycks både ha sämre tillgång till viktiga nätverk och mindre nytta av de nätverk de skapar. Dock saknas fortfarande kunskap om hur sådana nätverksskillnader uppkommer, och hur de utvecklas över tid.
Forskningsprojekt syftade till att studera vi könsskillnader i karriärfrämjande nätverk bland studenter på en topprankad ekonomutbildning, samt vilken betydelse dessa eventuella skillnader har för kvinnors och mäns tidiga karriärutveckling. Studien planerades att utföras vid Handelshögskolan i Stockholm, där vi skulle följa två årskullar av masterstudenter från det att de påbörjar sin utbildning tills att de etablerat sig på arbetsmarknaden. Vi har kombinerat en kvantitativ kartläggning av studenters nätverk – genom årliga webbaserade enkätundersökningar där vi ställt ett stort antal frågor om bakgrund, studieresultat, personlighet, engagemang och inte minst en nätverksmodul där vi bad studenterna identifiera vilka av sina medstudenter som de tillbringade tid med – med djupgående intervjustudier som fokuserar på kvalitativa aspekter av studenternas nätverkande, där vi ställde frågor om studenternas upplevelse av utbildningen och deras tankar om nätverkande.
Kort om genomförandet
Projektet har i stort följt utstakad forskningsplan, med ett antal justeringar:
1) Vi undersökte kandidatprogram istället för masterprogram. Detta eftersom det visade sig att de viktigaste nätverken bildas på grundnivå.
2) Vi började ett år senare. Vi hade ett samarbetsavtal med HHS från 2017, men då GDPR vann laga kraft maj 2018 gjorde det att HHS internt behövde räta ut frågetecken kring studien i relation till deras nya GDPR-policy. Detta gjordes på ett bra sätt, men eftersom vår design är helt inriktad på att studera de första två månaderna på utbildningen, missade vi 2018-kohorten och fick börja 2019 istället.
3) Vi har lagt till ytterligare två skolor jämfört med den ursprungliga planen. I ovissheten om HHS skulle behöva dra sig ur rekryterades ytterligare elitutbildningar till studien: Industriell ekonomi (Indek) på KTH och ekonomprogrammet på Handelshögskolan i Göteborg. I ett separat projekt, finansierat av Vetenskapsrådet, studerade vi dessutom Svenska Handelshögskolan i Helsingfors och gjorde en komparation med de svenska utbildningarna.
4) Coronapandemin påverkade studenternas möjlighet att interagera med varandra, särskilt kohorterna 2020-2021, och därmed våra möjligheter att marknadsföra studien.
5) Projektet skulle ursprungligen också innehållit en delstudie som i valideringssyfte skulle ha studerat studenternas nätverkande i sociala medier. När Cambridge Analytica-skandalen briserade 2018 och Facebook i spåren av den förbjöd de datainsamlingsverktyg som vi hade planerat att använda oss av bedömde vi det som omöjligt att fortsätta med den.
Som alla oförutsedda händelser har dessa haft positiva effekter: för det första har vi betydligt mer användbar data än förutsett. Detta möjliggör också en komparativ analys, utan vilken det hade varit svårt att förstå hur speciell HHS-utbildningen verkar vara. För det andra skapade pandemin en situation som påminner om ett naturligt fältexperiment: vi har kunnat jämföra en ”normal” kohort (2019) med ”pandemi-kohorter” (2020 och 2021) där studenterna enbart getts begränsad möjlighet till socialt studentliv. Detta borde teoretiskt sett påverka deras nätverk för överskådlig tid framåt, då tidigare studier visat att kontakter som knyts mycket tidigt på utbildningen håller i sig mycket länge.
En negativ effekt av faktorerna ovan är förseningen av datainsamlingsarbetet, som krävt större fokus och ansträngning än planerat under den planerade perioden. Dessutom är kandidatprogrammen treåriga (jämfört med masterprogrammen som är tvååriga), varför vi inte hunnit studera karriärutfall. Analyserna därför har dröjt – särskilt de som byggde på longitudinell data – och därmed publiceringarna. Däremot har vi ett stort antal publikationer i utkastform, som kommer att publiceras under de kommande två åren.
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser.
Nedan beskriver vi tre viktigaste resultat från studien:
1. Kvinnliga och manliga ekonomstudenters nätverkande skiljer sig åt. År 2019, vår ”normala” kohort, hade män i snitt 7,2 kontakter i sitt närmaste nätverk på sin skola, och kvinnor i snitt 6,2. Överlag upplever kvinnliga studenter studierna som mer stressande och tvivlar signifikant mer på sin egen förmåga att klara dem än män. Kvalitativt har vi också kunnat utskilja könsskillnader i nätverksstrategier. De studenter som tillämpar den mest nätverksmedvetna strategin – ”supernätverkarna” – och medvetet arbetar för att röra sig mellan olika gäng och vara trevliga mot alla för framtida vinnings skull, samt de som tillämpar den minst nätverkstillvända strategin – de helt studiefokuserade – är uteslutande män. Kvinnliga studenter verkar tillämpa olika typer av hybridstrategier, där de ständigt väger det sociala mot de studiemässiga dimensionerna av utbildningen, om än i olika utsträckning.
2. Handelshögskolans studenter står ut. HHS-studenter har väsentligt större sociala nätverk än studenter på de andra utbildningarna. Denna skillnad förblir stabil över tid, och tycks ha samband med en högre mellanmänsklig tillit mellan studenterna på skolan. I pågående analyser arbetar vi därför med hypotesen att socialiseringens kraft är starkare på HHS än de andra skolorna, och undersöker olika faktorer, av både kvalitativ och kvantitativ art. Vidare ger studenterna på HHS uttryck för högre livstillfredsställelse men också signifikant större stress över studieresultat, och är oftare en studenttyp som går under arbetstiteln ”neurotiska överpresterare”. Vidare ger HHS-studenterna signifikant mer utslag på narcissistiska drag.
3. Coronapandemin hade viktiga nätverkskonsekvenser. Våra tre lärosäten tillämpade olika restriktioner för fysisk närvaro, men de genomsnittliga nätverken krymper för alla studenter under pandemin jämfört med före. Kvinnors nätverk krymper mindre än mäns under pandemin. Studenters politiska åsikters betydelse för nätverkandet svänger också nämnvärt under pandemin. Medan politiska sympatier inte verkar spela roll för nätverksstorleken 2019, ser vi under pandemiåren 2020 och 2021 en utveckling där studenter med sympatier i mitten och till höger på det politiska spektrat tenderar att ha mindre sociala nätverk.
Eventuellt nya forskningsfrågor.
Pandemins effekter på ekonomistudenters nätverk kräver mer analys. Även om våra empiriska instrument kunnat fånga upp skillnader, hade vi inte teoretisk förkunskap om hur exogena chocker kan påverka nätverksstruktur och -kvalitet. Här har vi glädjande nog erhållit projektbidrag från Crafoordska stiftelsen och Handelsbankens forskningsstiftelser för coronaspecifika analyser av vårt dataset under 2023 och 2024.
En fråga som uppkommit i samband med projektet är om olika skolor har olika kapacitet att "skapa" eliter. Vilka egenskaper och typer av kapital kan organisationer ge sina studenter? Hur kan utbildningarna t ex påverka studenters värderingar, interaktionsstilar och hobbyer, och känsla av att höra hemma i en ”elit”? Runt dessa tankar är vår kommande bok uppbyggd.
En annan fråga är karriärval och karriärutfall men också långsiktigt hur de nätverk som bildas på dessa skolor utnyttjas i det långa loppet. Studenter från dessa utbildningar får ofta ledande positioner. Vår långsiktiga förhoppning är att kunna följa våra kohorter under så lång tid som möjligt för att kunna följa nätverkens utveckling.
Slutligen skulle vi också vilja återknyta till vår ursprungliga idé om en studie av hur nätverken ser ut i sociala medier genom att göra en "retroaktiv" studie av hur nätverk på exempelvis LinkedIn förutsäger karriärutfall.
Hur projektgruppen har spridit forskningen och resultaten samt om och hur samverkan skett.
Vår huvudkanal för att sprida forskning är våra publikationer. Kontakten med högskolorna och studenterna på dessa har varit väldigt viktig för oss, både för att skapa legitimitet för projektet och för att kunna återkoppla våra resultat kontinuerligt. Vi är djupt tacksamma för den hjälp vi fått genom högskoleledningarna, programledningarna, studentkårerna och enskilda personers insatser. Internationaliseringen av forskningen försvårades genom pandemin, men vi har bland annat samverkat med elitnätverksgruppen vid Copenhagen Business School, ledd av sociologerna Anton Grau Larsen och Christoph Houman Ellersgaard. Vi är i färd med att samförfatta flera olika artiklar tillsammans med externa forskare, däribland professor Jannie Tienari (Hanken) om jämförelser mellan finska och svenska studenters elitnätverk, och med doktoranden Hilma Lindskog (GU), där vi fokuserar på studenters politiska värderingar. Två masteruppsatser inom företagsekonomi har författats inom ramen för projektet, ett vid Hanken om könsspecifika preferenser i val av masterprogram (VT 19) och ett vid UU om studenters sociala strategier den första terminen på utbildningen (VT23). Resultat från forskningen kommer också att 2023 presenteras vid konferenserna Sunbelt, APSA Annual Meeting och vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors. Avslutningsvis har vi haft stor glädje av vår Advisory Board – Lars Engwall, Stefan Svallfors, Charlotte Holgersson och Christopher Edling – som genomgående stöttat oss och gett feedback på texter och idéer.