Projektet har analyserat begreppet Europa och idén om europeisk gemenskap. Att förstå Europa är en idéhistorisk undersökning av förutsättningarna för europeisk integration. Här klargörs på ett innovativt sätt idéers långtidsverkande kraft och presenteras en ny analys grundad på begreppshistorisk och transnationell metod som undersöker en lång rad exempel från stora delar av Europa. Här klargörs gemensamma processer och utvecklingslinjer, liksom skiftande politiska visioner och olika intressen. Framställningen utarbetar en till väsentliga delar ny bild av hur idén om Europa formas under ett dynamiskt och dramatiskt samspel mellan drömmar om enhet, längtan efter gränser och rädsla för kriser. Analysen visar effekter från tidigt 1800-tal till efterkrigstiden på integrationsbegreppet, debatter om europeisk identitet och den samtida idén om europeisk kris.
Forskningsarbetet genomfördes på heltid januari 2020 till mars 2021 med kompletterande studier av Europabegreppet, framför allt under efterkrigstiden och de senare årtiondena. Arbetet omfattade även att stärka och skriva fram sambanden mellan de olika kapitlen och den gemensamma tematiken, dels i inledningen och dels i de enskilda kapitlen. Därtill utarbetades en avslutning som beskriver och reflekterar över det senaste årtiondents Europaidé och diskuterar var vi står idag. Det konstateras bland annat att teman från 1900-talets Europadiskussioner återkommer och att debatterna I hög grad handlar om hur det europeisk samarbetets olika delar ska se ut i framtiden, snarare än att det skulle upphöra. Därefter har manuset behandlats i en peer review-process som förlaget har ombesörjt med tre anonyma expertgranskare. Det har genomgått en noggrann språklig granskning, först kapitel för kapitel under färdigställande inför inskickande av det preliminära manuset. Efter expertutlåtandena gjordes en revidering av manuset varefter ny språklig granskning av hela manuset tog vid. Volymen omfattar drygt etthundrafemtio tusen ord och ett tusen referenser. Nu är det slutgiltiga manuset inskickat till förlaget där deras produktionsprocess tar vid.
Genom att utsträcka studien till att omfatta texter utanför den västeuropeiska kärnan av länder ger den för handen att idén om Europa både är förknippad med drömmar och visioner om enande men också med inomeuropeiska spänningar, skillnader, hierarkier och gränsdragningar. En viktig slutsats som förtjänar mer belysning och utforskning är hur Europabegreppet använts och vilka innebörder som det getts utanför Frankrike, Storbritannien och Tyskland, dvs utanför de länder som historiografin tidigare har koncentrerat sig på vad gäller Europaidéns historia. Det handlar inte minst om hur partikularistiska föreställningar om en egen nation och nationell identitet knyts samman med idén om en gemensam europeisk kultur liksom med idén om europeiskt enande och integration.
Forskningen har resulterat i boken Thinking Europe: The European Idea Since 1800. Den publiceras av Berghahn Books under hösten 2022 i deras serie Making Sense of History. Den görs tillgänglig som Open Access. Boken blir obligatorisk läsning på det internationella masterprogrammet i Europakunskap vid Göteborgs universitet från och med ht 2022.

PART I: UNITY AND BORDERS (1800–1914)
Chapter 1: Dreaming of Unity
Time for Europe – Europe of the monarchs or Europe of the people – Europa in the world – Design of the federation and its bodies – Unite for peace – Visions of Europe
Chapter 2: Longing for Borders
The border paradox – Time for nations – The parts of the whole – Ways of defining uniqueness and supremacy: North and South, East and West – What they talk about, when they talk about Central Europe – Entangled ideas: Reconciling borders with unity – The border paradox of Europe: The diversity of unity
Chapter 3: Looking for Common Ground
Defining Europe by contrasts – Towards a notion of European civilisation – Shared versus divided Christianity – Civilisation on everybody’s lips – Discontent with civilisation
Chapter 4: Performing Communality
The quest for legitimacy: Citizenship and local self-government – The quest for modernisation – The books – European individualism – Approaching standards and unification

PART II: CRISIS AND DECLINE (1914–1945)
Chapter 5: Passing to a New Europe: The First World War
The European war – In spite of it all: Defending unity – Nationalism for an empire: ‘Mitteleuropa’ – The nationality principle – A new Europe – The Wilsonian moment: An ending with new divisions

Chapter 6: Fearing Crisis
Borders: necessary barriers or opportunities for cooperation – The crisis of civilisation and how to overcome it – Crises of the mind and the quest for moral values – Rationalism contested: European reason and European nihilism
Chapter 7: Organising for Europe
A pan-European discussion – Economic and political arguments for European unity – European movements: Organising for the sake of unification – Pan-Europe – A war for the sake of European unity

PART III: INTEGRATION AND IDENTITY (1945–)
Chapter 8: Claiming European Unity and a Europe of Nations
‘The spirit of Europe’ – Europe with nations, Europe without nationalism – Towards unity without nationalism – Organising for Europe, taking on a new world mission – European unification and integration
Chapter 9: Elevating European Awareness
Ambivalent narrative: Unification or division – Europe beyond the Iron Curtain: The Central European perspective – Turning to identity – Looking for a definition: A new beginning, a long history, and modernity – Divided Europe
Conclusion
New interpretations of old themes: Notes on the debate of the 2010s – So, where do we stand?