Att göra klass: Intersektionella nedslag i svensk samtidsprosa (2000–2020)
Projektet undersöker hur klass skildras i svensk samtidsprosa. Med utgångspunkt i skönlitteraturens förmåga att avtäcka och omförhandla såväl samhälleliga som känslomässiga och konstnärliga processer, utforskas hur klass laddas med nya innebörder och uttryck. Syftet är fördjupad kunskap om konstens politiska roll och relation till det postindustriella samhällets allt otydligare klassbegrepp, där synen på arbete, identitet, livsstil och välfärdsstat snabbt förändras.
Analyserna ringar in klass som performativt och relationellt, men även som en specifik typ av erfarenhet. Teoretiskt/metodiskt kombineras normkritisk kultur- och textanalys med aspekter av affektstudier och kultursociologi. Projektet anlägger ett intersektionellt perspektiv med skärpt uppmärksamhet på hur klass samverkar med genus och etnicitet.
Flera förstudier har publicerats. Förutom utvidgning av dessa tillkommer i projektet två nya kapitel och ett teoretisk ramverk. Slutmålet är en vetenskaplig volym på svenska och en syntetiserande, fackgranskad tidskriftsartikel på engelska för internationell spridning.
Projektet inkluderar en månads vistelse vid forskningsprogrammet ”The Uses of Literature”, Syddansk Universitet, Odense. Samarbetet ger möjlighet att vässa de teoretiska verktygen i en internationell tvärvetenskaplig miljö och att placera svenska klasskildringar i transnationella sammanhang. Detta skapar i sin tur förutsättningar för ett långsiktigt utbyte inom kursutveckling och undervisning.
Slutredovisning
Bakgrund
I juni 2019 tilldelades jag RJ Sabbatical om 12 månader för projektet ”Att göra klass: Intersektionella nedslag i svensk samtidsprosa” (SAB19-0092:1), som även inbegrep en månadslång vistelse vid programmet Uses of Literature: The Social Dimensions of Literature (UOL) vid Syddansk Universitet, Odense, lett av Rita Felski och Anne-Marie Mai. Projektet har resulterat i flera publikationer (se nedan), konferensdeltagande med papers och en rad nya kontakter kring forskning och undervisning om litteratur och klass.
Projektets resultat
Projektets huvudsyfte har varit att färdigställa en monografi som undersöker hur klass skildras i svensk samtidsprosa under de senaste tjugo åren (2000–2020). Bokmanus är antaget för publicering på Makadam förlag och har genomgått sakkunniggranskning inom Kriterium (www.kriterium.se). Publicering i tryck och öppen tillgång på webben sker under våren 2022.
Studien Att göra klass är disponerad över åtta kapitel plus inledning och avslutning. Med den övergripande utgångspunkten att klass utgör en central tematik i samtidsprosan och att aspekter av klass, i relation till bland annat genus, etnicitet/rasifiering och ålder, i huvudsak skildras performativt, i form av handlingar, men även emotionellt, genom tankar och känslouttryck, undersöks ett tjugotal romaner från de senaste två decennierna. Genom att spåra hur klass laddas med nya betydelser och uttryckssätt, och hur klass samspelar med andra kategorier, vill studien nå nya insikter i litteraturen och dess komplicerade relation till nutidssamhället.
Det bredare urvalet av klasskildringar, där uppmärksamheten inte endast riktas mot arbetarlitteratur, synliggör en diversifierad och komplex bild av vad klass betyder och hur klass gestaltas i samtidsprosan. En viktig slutsats är att protagonisterna i de undersökta verken inte tycks vilja eller förmår anta en enkelt definierad klassidentitet. Klassresenärerna beskrivs som dubbelt ”hemlösa” och karaktärer från såväl arbetar- som medelklass söker, om än på olika sätt, efter respektabilitet i sina respektive sammanhang genom att försöka ”göra” klass på ”rätt” sätt. Karaktärer med icke-svensk och/eller icke-vit bakgrund laborerar med och mot omgivningens vilja att definiera dem som annorlunda. Det kontinuerliga görandet av klass rymmer olika strategier och känsloekonomier, vilka skildras i olika tonlägen, där särskilt berättarinstansen blir en viktig förmedlare av ideologi och temperament.
Analyserna ringar in klass som performativt och relationellt, men även som en specifik typ av erfarenhet. Teoretiskt/metodiskt kombineras normkritisk kultur- och textanalys med aspekter av affektstudier och sociologi. Projektet anlägger ett intersektionellt och bivalent perspektiv (Nancy Fraser) med skärpt uppmärksamhet på hur klass samverkar med genus och etnicitet/ rasifiering, i syfte att synliggöra nya och sammanlänkade betydelseskikt i de analyserade verken. Utgångspunkten är att fenomenet klass ingår i snart sagt alla typer av skönlitteratur och att det i litterär prosa framför allt framträder performativt, det vill säga genom ett kontinuerligt görande, ofta med en tänkt medelklass som styrande om än osynliggjord norm.
Bland de begrepp som återkommer och binder samman studiens olika delar märks framför allt respektabilitet (Beverley Skeggs), performativitet (Judith Butler, Ervin Goffman), prekariat (Guy Standing) och identitet (Steph Lawler, Zygmunt Bauman). Ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv undersöks skillnad, i levnadsvillkor, status och smak, som återkommande motivsfär. Hur klasserfarenheter framträder genom beskrivningar av karaktärernas tankar och känslor diskuteras framför allt utifrån Sianne Ngais estetiska begrepp ugly feelings.
Både vad gäller urval av skönlitterärt stoff, anlagda perspektiv och teoretisk inriktning erbjuder projektet en väsentlig breddning i förhållande till tidigare svensk forskning om litteratur och klass. Denna har framför allt fokuserat på arbetarlitteratur, utifrån litteratursociologen Lars Furulands definition – om, av och för arbetare (Furuland, 1984) och Magnus Nilssons receptionshistoriska perspektiv (Nilsson, 2006). Fokus i den här studien riktas snarare mot hur olika bilder av klasserfarenhet gestaltas i samtidslitteraturen med syfte att peka på bredden i dagens svenska klasskildring.
Att studien inte enbart bygger på en marxistisk analys med utgångspunkt i ekonomiska skikt, klasskonflikt och klassmedvetande, utan undersöker hur klass görs, känns och gestaltas, innebär att fler versioner av vad klass kan innebära och hur klass skildras blir synliga. Studien närmar sig ett antal skönlitterära protagonister från olika sociala sammanhang; en städande hemmafru i Örnsköldsvik, några tillbakablickande klassresande 60-talister, unga vuxna med tillfälliga anställningar i arbetaryrken, en högpresterande gynekolog i välbeställd villaförort, ungdomar i ”utsatta områden”, och så vidare. Det intersektionella perspektivet, där klass samspelar med genus, ålder och olika typer av rasifiering, innebär också att nya, sammanflätade betydelseskikt träder fram. Studien har inga ambitioner att vara heltäckande; syftet är att visa just på bredden i hur klassrelationer och -erfarenheter gestaltas i samtidsprosan, där fokus på själva ”görandet” fungerar sammanhållande.
Publicerade artiklar och bokkapitel
Under projekttiden har jag förutom att arbeta med bokmanus publicerat två bokkapitel och två artiklar med anknytning till projektet.
”I tystnadens kloak. Arbetarförfattaren som självetnograf i Susanna Alakoskis April i anhörigsverige” kretsar kring hur dagboksberättaren Alakoski, av tvång snarare än lust, intar positionen som vittne, och hur den självpåtagna uppgiften att synliggöra och minnas klass- och anhörig-problematik präglas av (post)traumatiska upplevelser och vissheten om att vara den enda som kan berätta. Är det ens möjligt att skriva liv i fattigdomens och missbrukets kölvatten?
”Mellan privilegium och sårbarhet: Fluktuerande känsloekonomier i Negar Nasehs De fördrivna” undersöker motstridiga upplevelser av sårbarhet och överflöd i en skildring av ett par i global, kreativ medelklass. Sianne Ngais begrepp ugly feelings och Sven Anders Johanssons tankar om nutidens cyniska tillstånd anlitas för att diskutera växande krav på privilegierade individer att erkänna ”medansvar”, ta ställning och agera i samtidens brännande samhällsfrågor.
”Precarious University Life in Post-Welfare Sweden: Time, Place and Identity in Isabelle Ståhl’s Just nu är jag här (2017)” diskuterar, bland annat med hjälp av Zygmunt Baumans begrepp flytande modernitet, oviljan eller oförmågan hos protagonisten i Ståhls roman att anta en specifik identitet eller livsstil. En övergripande rör huruvida även tillsynes apolitisk litteratur kan rymma en politisk appell, och hur en normkritisk litteraturforskning kan hantera även icke-emancipatoriska skildringar.
”To Be or Not to Be a Laborer: Three Swedish Novels About Young Adults, Temporary Employment, and the Precariat’s Consciousness” jämför tre verk från 2010-talet med unga protagonister och deras komplicerade möte med tillfälliga anställningar och ett arbetsliv i snabb förändring. Utifrån Guy Standings tankar om prekariatets tänkesätt synliggör analyserna en återkommande konflikt mellan att anta nya ideal om flexibilitet och oberoende och att bli med långsiktigt involverad och engagerad i arbetsplatsen.
Ytterligare ett bokkapitel i anslutning till projektet är under publicering (se nedan).
Forskningsvistelse vid Syddansk Universitet
Coronapandemin omöjliggjorde en längre sammanhängande fysisk vistelse vid Syddansk universitet. Istället deltog jag under höstterminen 2020 och även under vår- och höstterminerna 2021 vid centrets nätbaserade sammankomster, vilket visade sig vara nog så värdefullt. Jag var med i återkommande onsdagsmöten, seminarier med inbjudna forskare från hela världen, symposier, en disputation samt programmets avslutande konferens i november 2021.
Jag blev snabbt introducerad i miljön och fick tillgång till specifika seminarier och arbetsgrupper. Flera forskare tog kontakt och ville utveckla vidare samarbete. Jag har blivit inbjuden att ingå i Advisory Board för ett nytt forskningsprojekt och fungerar som handledare för en MSCA Postdoctoral Fellowship-ansökan av en junior forskare som vill förlägga sin forskning vid min institution i Göteborg. I mitt eget nästkommande forskningsprojekt kommer en av de forskare som jag har fått kontakt med i Odense att stå som medsökande.
En fråga som jag hade hoppats kunna arbeta mer med under samarbetet med Uses of Literature-miljön var undervisning kring litteratur och klass. Detta har visat sig svårare än jag trodde, till viss del beroende på att UoL i första hand är en forskningsmiljö. När centrets verksamhet upphör i mars 2022 kommer jag dock som framgått att fortsätta samarbeta med några av forskarna. Dessutom har frågor om läsning överlag, och inte minst behandlingen av olika typer av kontroversiell litteratur i klassrumssituationer varit mycket närvarande i diskussionen. UoL har arbetat med hur litteraturstudiet fortlöpande går i dialog med sociologisk forskning och vilka för- eller nackdelar det innebär. Kommande samarbeten kommer med all säkerhet även att inbegripa frågor som rör utbildning. Bland annat kommer jag att ta med impulser från Rita Felskis användning av postkritik och ANT (Actor-Network Theory) in i kommande undervisning och forskning.
I juni 2019 tilldelades jag RJ Sabbatical om 12 månader för projektet ”Att göra klass: Intersektionella nedslag i svensk samtidsprosa” (SAB19-0092:1), som även inbegrep en månadslång vistelse vid programmet Uses of Literature: The Social Dimensions of Literature (UOL) vid Syddansk Universitet, Odense, lett av Rita Felski och Anne-Marie Mai. Projektet har resulterat i flera publikationer (se nedan), konferensdeltagande med papers och en rad nya kontakter kring forskning och undervisning om litteratur och klass.
Projektets resultat
Projektets huvudsyfte har varit att färdigställa en monografi som undersöker hur klass skildras i svensk samtidsprosa under de senaste tjugo åren (2000–2020). Bokmanus är antaget för publicering på Makadam förlag och har genomgått sakkunniggranskning inom Kriterium (www.kriterium.se). Publicering i tryck och öppen tillgång på webben sker under våren 2022.
Studien Att göra klass är disponerad över åtta kapitel plus inledning och avslutning. Med den övergripande utgångspunkten att klass utgör en central tematik i samtidsprosan och att aspekter av klass, i relation till bland annat genus, etnicitet/rasifiering och ålder, i huvudsak skildras performativt, i form av handlingar, men även emotionellt, genom tankar och känslouttryck, undersöks ett tjugotal romaner från de senaste två decennierna. Genom att spåra hur klass laddas med nya betydelser och uttryckssätt, och hur klass samspelar med andra kategorier, vill studien nå nya insikter i litteraturen och dess komplicerade relation till nutidssamhället.
Det bredare urvalet av klasskildringar, där uppmärksamheten inte endast riktas mot arbetarlitteratur, synliggör en diversifierad och komplex bild av vad klass betyder och hur klass gestaltas i samtidsprosan. En viktig slutsats är att protagonisterna i de undersökta verken inte tycks vilja eller förmår anta en enkelt definierad klassidentitet. Klassresenärerna beskrivs som dubbelt ”hemlösa” och karaktärer från såväl arbetar- som medelklass söker, om än på olika sätt, efter respektabilitet i sina respektive sammanhang genom att försöka ”göra” klass på ”rätt” sätt. Karaktärer med icke-svensk och/eller icke-vit bakgrund laborerar med och mot omgivningens vilja att definiera dem som annorlunda. Det kontinuerliga görandet av klass rymmer olika strategier och känsloekonomier, vilka skildras i olika tonlägen, där särskilt berättarinstansen blir en viktig förmedlare av ideologi och temperament.
Analyserna ringar in klass som performativt och relationellt, men även som en specifik typ av erfarenhet. Teoretiskt/metodiskt kombineras normkritisk kultur- och textanalys med aspekter av affektstudier och sociologi. Projektet anlägger ett intersektionellt och bivalent perspektiv (Nancy Fraser) med skärpt uppmärksamhet på hur klass samverkar med genus och etnicitet/ rasifiering, i syfte att synliggöra nya och sammanlänkade betydelseskikt i de analyserade verken. Utgångspunkten är att fenomenet klass ingår i snart sagt alla typer av skönlitteratur och att det i litterär prosa framför allt framträder performativt, det vill säga genom ett kontinuerligt görande, ofta med en tänkt medelklass som styrande om än osynliggjord norm.
Bland de begrepp som återkommer och binder samman studiens olika delar märks framför allt respektabilitet (Beverley Skeggs), performativitet (Judith Butler, Ervin Goffman), prekariat (Guy Standing) och identitet (Steph Lawler, Zygmunt Bauman). Ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv undersöks skillnad, i levnadsvillkor, status och smak, som återkommande motivsfär. Hur klasserfarenheter framträder genom beskrivningar av karaktärernas tankar och känslor diskuteras framför allt utifrån Sianne Ngais estetiska begrepp ugly feelings.
Både vad gäller urval av skönlitterärt stoff, anlagda perspektiv och teoretisk inriktning erbjuder projektet en väsentlig breddning i förhållande till tidigare svensk forskning om litteratur och klass. Denna har framför allt fokuserat på arbetarlitteratur, utifrån litteratursociologen Lars Furulands definition – om, av och för arbetare (Furuland, 1984) och Magnus Nilssons receptionshistoriska perspektiv (Nilsson, 2006). Fokus i den här studien riktas snarare mot hur olika bilder av klasserfarenhet gestaltas i samtidslitteraturen med syfte att peka på bredden i dagens svenska klasskildring.
Att studien inte enbart bygger på en marxistisk analys med utgångspunkt i ekonomiska skikt, klasskonflikt och klassmedvetande, utan undersöker hur klass görs, känns och gestaltas, innebär att fler versioner av vad klass kan innebära och hur klass skildras blir synliga. Studien närmar sig ett antal skönlitterära protagonister från olika sociala sammanhang; en städande hemmafru i Örnsköldsvik, några tillbakablickande klassresande 60-talister, unga vuxna med tillfälliga anställningar i arbetaryrken, en högpresterande gynekolog i välbeställd villaförort, ungdomar i ”utsatta områden”, och så vidare. Det intersektionella perspektivet, där klass samspelar med genus, ålder och olika typer av rasifiering, innebär också att nya, sammanflätade betydelseskikt träder fram. Studien har inga ambitioner att vara heltäckande; syftet är att visa just på bredden i hur klassrelationer och -erfarenheter gestaltas i samtidsprosan, där fokus på själva ”görandet” fungerar sammanhållande.
Publicerade artiklar och bokkapitel
Under projekttiden har jag förutom att arbeta med bokmanus publicerat två bokkapitel och två artiklar med anknytning till projektet.
”I tystnadens kloak. Arbetarförfattaren som självetnograf i Susanna Alakoskis April i anhörigsverige” kretsar kring hur dagboksberättaren Alakoski, av tvång snarare än lust, intar positionen som vittne, och hur den självpåtagna uppgiften att synliggöra och minnas klass- och anhörig-problematik präglas av (post)traumatiska upplevelser och vissheten om att vara den enda som kan berätta. Är det ens möjligt att skriva liv i fattigdomens och missbrukets kölvatten?
”Mellan privilegium och sårbarhet: Fluktuerande känsloekonomier i Negar Nasehs De fördrivna” undersöker motstridiga upplevelser av sårbarhet och överflöd i en skildring av ett par i global, kreativ medelklass. Sianne Ngais begrepp ugly feelings och Sven Anders Johanssons tankar om nutidens cyniska tillstånd anlitas för att diskutera växande krav på privilegierade individer att erkänna ”medansvar”, ta ställning och agera i samtidens brännande samhällsfrågor.
”Precarious University Life in Post-Welfare Sweden: Time, Place and Identity in Isabelle Ståhl’s Just nu är jag här (2017)” diskuterar, bland annat med hjälp av Zygmunt Baumans begrepp flytande modernitet, oviljan eller oförmågan hos protagonisten i Ståhls roman att anta en specifik identitet eller livsstil. En övergripande rör huruvida även tillsynes apolitisk litteratur kan rymma en politisk appell, och hur en normkritisk litteraturforskning kan hantera även icke-emancipatoriska skildringar.
”To Be or Not to Be a Laborer: Three Swedish Novels About Young Adults, Temporary Employment, and the Precariat’s Consciousness” jämför tre verk från 2010-talet med unga protagonister och deras komplicerade möte med tillfälliga anställningar och ett arbetsliv i snabb förändring. Utifrån Guy Standings tankar om prekariatets tänkesätt synliggör analyserna en återkommande konflikt mellan att anta nya ideal om flexibilitet och oberoende och att bli med långsiktigt involverad och engagerad i arbetsplatsen.
Ytterligare ett bokkapitel i anslutning till projektet är under publicering (se nedan).
Forskningsvistelse vid Syddansk Universitet
Coronapandemin omöjliggjorde en längre sammanhängande fysisk vistelse vid Syddansk universitet. Istället deltog jag under höstterminen 2020 och även under vår- och höstterminerna 2021 vid centrets nätbaserade sammankomster, vilket visade sig vara nog så värdefullt. Jag var med i återkommande onsdagsmöten, seminarier med inbjudna forskare från hela världen, symposier, en disputation samt programmets avslutande konferens i november 2021.
Jag blev snabbt introducerad i miljön och fick tillgång till specifika seminarier och arbetsgrupper. Flera forskare tog kontakt och ville utveckla vidare samarbete. Jag har blivit inbjuden att ingå i Advisory Board för ett nytt forskningsprojekt och fungerar som handledare för en MSCA Postdoctoral Fellowship-ansökan av en junior forskare som vill förlägga sin forskning vid min institution i Göteborg. I mitt eget nästkommande forskningsprojekt kommer en av de forskare som jag har fått kontakt med i Odense att stå som medsökande.
En fråga som jag hade hoppats kunna arbeta mer med under samarbetet med Uses of Literature-miljön var undervisning kring litteratur och klass. Detta har visat sig svårare än jag trodde, till viss del beroende på att UoL i första hand är en forskningsmiljö. När centrets verksamhet upphör i mars 2022 kommer jag dock som framgått att fortsätta samarbeta med några av forskarna. Dessutom har frågor om läsning överlag, och inte minst behandlingen av olika typer av kontroversiell litteratur i klassrumssituationer varit mycket närvarande i diskussionen. UoL har arbetat med hur litteraturstudiet fortlöpande går i dialog med sociologisk forskning och vilka för- eller nackdelar det innebär. Kommande samarbeten kommer med all säkerhet även att inbegripa frågor som rör utbildning. Bland annat kommer jag att ta med impulser från Rita Felskis användning av postkritik och ANT (Actor-Network Theory) in i kommande undervisning och forskning.