Avkodande av det förflutna: en studie av gåtfulla märkningssystem, deras skapare och betydelser
Syftet är att granska hur en exceptionell, ansenlig korpus av romerska symboler (’NTMS’ = Non-Textual Marking Systems) användes, på vilket sätt och varför. Genom att beskriva och förklara deras funktion, association och samexistens är målet att förstå märkenas förhållande till samhället, administration, politik, tro och ideologi. Resultaten förväntas ha en interdisciplinär inverkan.
Det empiriska underlaget är baserad på hundratals opublicerade märken på artefakter framgrävda personligen i Gebel el-Silsila, Egypten; de härrör från en homogen plats, samhälle och period. Vilka system användes? Hur? Av vem? Varför? Hur relaterar de till text och ikonografi? NTMS kan ses som kommunikationsmedia, ämnade att förstås av alla. Än idag kommunicerar vi globalt med logotyper, tecken och emoji, för vilket projektet sammankopplar det förflutna med nutid.
Målen är att 1) beskriva och klassificera märkena enligt semiotik och strukturalism; studera materialkulturen för information om tro och ideologi; 2) jämföra NTMS och söka efter gemensamma mönster/meningar; 3) tillämpa avancerad digital teknik för att möjliggöra digital interaktion i realtid, att förmedla och rekonstruera NTMSs mening och historiska roll.
Resultat presenteras på konferenser, i open access journaler, och en konferens ska organiseras. Som ledare för den arkeologiska platsen, med en anmärkningsvärd mängd banbrytande publikationer, anser jag mig själv kapabel att genomföra detta projekt.
Slutredovisning
Slutrapport: Avkodande av det förflutna: en studie av gåtfulla märkningssystem, deras skapare och betydelser (P19-0860:1)
Projektets syfte och utveckling
Det övergripande syftet med projektet har varit att semiotiskt studera romerska symboler, så kallade icke-textuella märkessystem, omfattande koder och individuella märken dokumenterade av det svenska arkeologiska uppdraget i egyptiska Gebel el-Silsila sedan dess start år 2012. Utgångspunkten är att platsens märkessystem skiljer sig markant från äldre egyptiska och samtida grekisk-romerska system i liknande miljöer, vilka huvudsakligen representerar enstaka tecken eller mindre serier, tolkade som att beteckna ägande, innehåll eller mängd. Det empiriska materialet indikerar alternativt ett betydligt mer komplext användningsområde som omfattar administration, politik och framför allt socio-religiös ideologi.
För att svara på projektets syfte och förklara märkenas individuella betydelse(r), systemens ömsesidiga kommunikation och deras relation med det samtida samhället, har det empiriska materialet systematiskt analyserats med hjälp av semiotiska och strukturalistiska ramverk med agensbeaktanden. Analyser av hur individuella symboler och hela märkessystem fördelades över tid och rum indikerar en förekommande relation mellan specifika motiv oavsett materiell form. Exempelvis förekommer en romersk variant av det egyptiska ankh-tecknet i portabel sandstensskulpterad amulettform; i mindre amulettform i ädlare stenarter; i sigillform; på ostraca; liksom ingraverad i stentavlor som placerades under dörrkarmar för beskydd. Liknande tecken återfinns i längre symbolkombinationer som stenbrottsmärken. Tecknet och dess materialitet och placering motsvarar önskan om fortsatt liv, eller tacksamheten för att individen håller sig vid liv i en annars extrem och farlig stenbrottsmiljö.
Den rumsliga placeringen av större objekt (såsom stentavlor) i icke-synliga delar av en struktur, kombinerat med portabiliteten av mindre föremål, indikerar en vidskeplighet och individuell kommunikation mellan producenten och det övernaturliga. Detta synes relevant även för stenbrottsmärken placerade på klippväggar 20-40m över marken. Fullt synliga märken i gravar och andra strukturer utmärker sig snarare som identitetsmärken men det kan dock inte uteslutas en multifunktionell symbolism, vilket kan exemplifieras av ankh-tecken som ristas in i stallplatser för arbetsdjur, troligen som en skyddsformel.
Inristade motiv, såsom fot- och sandalmärken eller spelbräden, kan liksom strukturella märkessystem omfatta flerfunktionella signifikationer. Av de hittills 106 dokumenterade hällristningslokalerna, presenterar 41 lokaler närmare 700 fotsulor producerade i olika stilar, former, detaljer och teknik. Spatial och kronologisk analys påvisar att motiven ofta är placerade i ett välbesökt landskap, där stigar korsar varandra, i gränslandskap och på strategiska platser såsom för övervakning. Generellt påvisade studien tre meningskategorier: 1) personlig åminnelse; 2) anspråkstagande av landskap; och 3) teofani. Studien indikerar även att fotsulor användes som gravmarkörer, vilket är ett nytt tillägg till den pågående debatten. Nydanande var även förslaget att fotsulorna kan ha använts som symboliska formler, samexisterande med textformler.
Spelbräden förekommer i liknande sammanhang, både inristade i klippgrunden och som portabla objekt, och kan tolkas som ett praktiskt föremål för spel och underhållning, men även med en symbolisk relation till Efterlivet och begravningsseder. Som synliga markörer i landskapet omfattar dessa två exempel olika potentialer till agens och kan stimulera beaktaren till handling.
Likt andra projekt som inleddes under pandemin påverkades denna studie av restriktioner, vilket framför allt framflyttade fysisk dokumentation i Egypten, men har även haft betydelse då mitt konferensdeltagande har varit betydligt längre än förväntat. Projektets syften, frågeställningar, teori och metod har kvarstått enligt projektplanen, men vissa förskjutningar har naturligtvis ägt rum i takt med arbetets framskridande. Huvudfokus har legat på att undersöka de individuella märkena och de olika materiella grupperna för att undersöka eventuella korrelationer och kontextuella komponenter, medan den samtida kognitiva responsen har förskjutits då kommunikationskedjan inte alltid inkluderade en tilltänkt (levande) respondent. Projektets partiella socio-politiska inriktning har förskjutits till en mer kulturell och religiös inriktning med ontologiska och narrativa kopplingar.
Kort om genomförandet
Med undantag för inledande förseningar kopplade till Covid-19 har projektet i huvudsak genomförts enligt planen. Fältarbete har kombinerats med forskning, materialet har organiserats, drygt 300 artefaktfynd och ca 1000 symbolgraffiti har katalogiserats, och en databas har skapats med information om inventarienummer, fyndort/lokal, material, dimensioner, relativ datering, foto och faksimil. Snarare än att arrangera en konferens, har materialet förberetts för publicering i en interaktiv hemsida, vilken är planerad för lansering innan årets slut. Preliminära slutsatser har presenterats vid ett flertal online seminarier och konferenser, varav två har lett till antologipublikationer (publicering senare i år). En allvarlig sjukdomssituation i familjen under projektets slutfas har tyvärr lett till mindre förseningar i publikationsplanen. Däremot har studien möjliggjort författandet av två monografiska publikationer istället för en.
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser
En viktig insikt som tillkommit under projektets utförande är behovet av att utveckla det teoretiska ramverket. Märkena analyserades inledningsvis genom semiotisk dekonstruktion enligt mikroskala för att etablera stil, produktionsteknik och motiv (stilistisk taxonomi). Därefter kunde motiven placeras i större tematiska grupper, såsom djur, arkitektur, antropomorfiska figurer, flora, geometriska mönster, etc. Jag har dock ersatt denna överbryggande semiotik nu med mer specifik socialsemiotik och landskapssemiotik. Dessa integrerar medel- och makroskalor (dvs. hur märkena diakront interagerade med sin direkta kontext, liksom det större naturliga och konstruerade landskapet), och med den sociala sfären. Detta teoretiska närmande har möjliggjort mig att spåra stilistiska och rumsliga mönster såväl som frekvenser av händelser, en närmare förståelse av märkena och systemens roll i en kontinuerlig kommunikationskedja mellan skapare, kontext och betraktare.
Ett konkret resultat av projektet är en systematisk analys av ett unikt och tidigare opublicerat empiriskt material. Den kompletta databasen förbereds för open access-publicering i en designerad hemsida. Studien har möjliggjort en fördjupad förståelse av de olika märkenas och systemens mening och funktion, vilka system och koder som användes, liksom i vilka former och medier.
Ytterligare ett viktigt resultat är att kunna bekräfta likheter mellan det aktuella materialet och de stenbrottsmärken jag har studerat tidigare. Märkessystemen i Gebel el-Silsila urskönjer en brygga mellan egyptiskt symbolspråk och senromerska apotropaiska märken som ristades in på amuletter. Traditionellt anses magiska amuletter inskrivna med så kallade karakteres vara ett senromerskt påfund, men denna studie erbjuder en logisk förklaring där det grekisk-romerska assimileras och vidareutvecklar det traditionellt egyptiska. En sådan utveckling styrks även av antalet märken och artefakter, vilka under faraonisk tid var väldigt begränsade till att under grekisk-romersk tid expandera rumsligt, spatialt och i antal olika avbildade motiv.
Eventuellt nya forskningsfrågor
Flera nya forskningsfrågor har framkommit under arbetets gång, främst rörande vikten av att studera ”den vanliga människan”. Inom egyptologin söker man svar på hur människan såg på sig själv genom att analysera reliefer, skulpturer och litteratur. Men medierna representerar den urbana eliten och utesluter samhällets mångfald och landsbygden, vilket leder till begränsade resultat. Gebel el-Silsila erbjuder svar på detta som ett industrilandskap uppgjort av arbetande människor i en prövande miljö. Platsen har aldrig tidigare grävts, för vilket den erbjuder enorma möjligheter och information. Projektets teoretiska närmande kombinerat med dess resultat ledde fram till utvecklandet av ett nytt spännande forskningsprojekt (VR) där platsens stenbrottskonst nu analyseras för att rekonstruera vanliga människors sociokulturella biografier.
Forskningsspridning och samverkan
Med tanke på projektets kronologiska och empiriska bredd har olika aspekter presenterats i olika tillfällen, däribland vid tre internationella konferenser: International Congress of Egyptologists (XIII) (Leiden 2023), International Symposium on Animals in Ancient Egypt (Neapel 2022), Making and Experiencing Graffiti in Ancient and Late Antique Egypt and Sudan, NINO/Leiden University (Online konferens 2021); och som inbjuden talare för Carlisle and District Egyptology Society (2023), Southampton Ancient Egypt Society (2023, 2021), Dansk Ægyptologisk Selskab (2023), Rainham and Medway and Swale Egyptology Society (2023), The Society for the Study of Ancient Egypt (2022), Halmstad föreläsningsförening (2021), EFIS (2021), Manchester Ancient Egypt Society (2021), Wirral Ancient Egypt Society (2021), samt vid min 6-veckors föreläsningsserie för Kemet Club.
Forskningsmaterial har legat som grund för följande Master-undervisning vid Lunds universitet:
Två temata (The graffiti dialogue och Signs and symbols) i MA-kursen ARKN11 Archaelogical Theory and Material.
Ett tema (Non-official text communication) i MA-kursen ARKN21 Text and Materiality.
Återkommande i Archaeology and Ancient History: Field Archaeology in Theory and Practice Delkurs 2: Processing and Analyzing, 7,5 p.
En hemsida för projektets databas är under slutställande och beräknas publiceras innan årets slut.
Projektets syfte och utveckling
Det övergripande syftet med projektet har varit att semiotiskt studera romerska symboler, så kallade icke-textuella märkessystem, omfattande koder och individuella märken dokumenterade av det svenska arkeologiska uppdraget i egyptiska Gebel el-Silsila sedan dess start år 2012. Utgångspunkten är att platsens märkessystem skiljer sig markant från äldre egyptiska och samtida grekisk-romerska system i liknande miljöer, vilka huvudsakligen representerar enstaka tecken eller mindre serier, tolkade som att beteckna ägande, innehåll eller mängd. Det empiriska materialet indikerar alternativt ett betydligt mer komplext användningsområde som omfattar administration, politik och framför allt socio-religiös ideologi.
För att svara på projektets syfte och förklara märkenas individuella betydelse(r), systemens ömsesidiga kommunikation och deras relation med det samtida samhället, har det empiriska materialet systematiskt analyserats med hjälp av semiotiska och strukturalistiska ramverk med agensbeaktanden. Analyser av hur individuella symboler och hela märkessystem fördelades över tid och rum indikerar en förekommande relation mellan specifika motiv oavsett materiell form. Exempelvis förekommer en romersk variant av det egyptiska ankh-tecknet i portabel sandstensskulpterad amulettform; i mindre amulettform i ädlare stenarter; i sigillform; på ostraca; liksom ingraverad i stentavlor som placerades under dörrkarmar för beskydd. Liknande tecken återfinns i längre symbolkombinationer som stenbrottsmärken. Tecknet och dess materialitet och placering motsvarar önskan om fortsatt liv, eller tacksamheten för att individen håller sig vid liv i en annars extrem och farlig stenbrottsmiljö.
Den rumsliga placeringen av större objekt (såsom stentavlor) i icke-synliga delar av en struktur, kombinerat med portabiliteten av mindre föremål, indikerar en vidskeplighet och individuell kommunikation mellan producenten och det övernaturliga. Detta synes relevant även för stenbrottsmärken placerade på klippväggar 20-40m över marken. Fullt synliga märken i gravar och andra strukturer utmärker sig snarare som identitetsmärken men det kan dock inte uteslutas en multifunktionell symbolism, vilket kan exemplifieras av ankh-tecken som ristas in i stallplatser för arbetsdjur, troligen som en skyddsformel.
Inristade motiv, såsom fot- och sandalmärken eller spelbräden, kan liksom strukturella märkessystem omfatta flerfunktionella signifikationer. Av de hittills 106 dokumenterade hällristningslokalerna, presenterar 41 lokaler närmare 700 fotsulor producerade i olika stilar, former, detaljer och teknik. Spatial och kronologisk analys påvisar att motiven ofta är placerade i ett välbesökt landskap, där stigar korsar varandra, i gränslandskap och på strategiska platser såsom för övervakning. Generellt påvisade studien tre meningskategorier: 1) personlig åminnelse; 2) anspråkstagande av landskap; och 3) teofani. Studien indikerar även att fotsulor användes som gravmarkörer, vilket är ett nytt tillägg till den pågående debatten. Nydanande var även förslaget att fotsulorna kan ha använts som symboliska formler, samexisterande med textformler.
Spelbräden förekommer i liknande sammanhang, både inristade i klippgrunden och som portabla objekt, och kan tolkas som ett praktiskt föremål för spel och underhållning, men även med en symbolisk relation till Efterlivet och begravningsseder. Som synliga markörer i landskapet omfattar dessa två exempel olika potentialer till agens och kan stimulera beaktaren till handling.
Likt andra projekt som inleddes under pandemin påverkades denna studie av restriktioner, vilket framför allt framflyttade fysisk dokumentation i Egypten, men har även haft betydelse då mitt konferensdeltagande har varit betydligt längre än förväntat. Projektets syften, frågeställningar, teori och metod har kvarstått enligt projektplanen, men vissa förskjutningar har naturligtvis ägt rum i takt med arbetets framskridande. Huvudfokus har legat på att undersöka de individuella märkena och de olika materiella grupperna för att undersöka eventuella korrelationer och kontextuella komponenter, medan den samtida kognitiva responsen har förskjutits då kommunikationskedjan inte alltid inkluderade en tilltänkt (levande) respondent. Projektets partiella socio-politiska inriktning har förskjutits till en mer kulturell och religiös inriktning med ontologiska och narrativa kopplingar.
Kort om genomförandet
Med undantag för inledande förseningar kopplade till Covid-19 har projektet i huvudsak genomförts enligt planen. Fältarbete har kombinerats med forskning, materialet har organiserats, drygt 300 artefaktfynd och ca 1000 symbolgraffiti har katalogiserats, och en databas har skapats med information om inventarienummer, fyndort/lokal, material, dimensioner, relativ datering, foto och faksimil. Snarare än att arrangera en konferens, har materialet förberetts för publicering i en interaktiv hemsida, vilken är planerad för lansering innan årets slut. Preliminära slutsatser har presenterats vid ett flertal online seminarier och konferenser, varav två har lett till antologipublikationer (publicering senare i år). En allvarlig sjukdomssituation i familjen under projektets slutfas har tyvärr lett till mindre förseningar i publikationsplanen. Däremot har studien möjliggjort författandet av två monografiska publikationer istället för en.
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser
En viktig insikt som tillkommit under projektets utförande är behovet av att utveckla det teoretiska ramverket. Märkena analyserades inledningsvis genom semiotisk dekonstruktion enligt mikroskala för att etablera stil, produktionsteknik och motiv (stilistisk taxonomi). Därefter kunde motiven placeras i större tematiska grupper, såsom djur, arkitektur, antropomorfiska figurer, flora, geometriska mönster, etc. Jag har dock ersatt denna överbryggande semiotik nu med mer specifik socialsemiotik och landskapssemiotik. Dessa integrerar medel- och makroskalor (dvs. hur märkena diakront interagerade med sin direkta kontext, liksom det större naturliga och konstruerade landskapet), och med den sociala sfären. Detta teoretiska närmande har möjliggjort mig att spåra stilistiska och rumsliga mönster såväl som frekvenser av händelser, en närmare förståelse av märkena och systemens roll i en kontinuerlig kommunikationskedja mellan skapare, kontext och betraktare.
Ett konkret resultat av projektet är en systematisk analys av ett unikt och tidigare opublicerat empiriskt material. Den kompletta databasen förbereds för open access-publicering i en designerad hemsida. Studien har möjliggjort en fördjupad förståelse av de olika märkenas och systemens mening och funktion, vilka system och koder som användes, liksom i vilka former och medier.
Ytterligare ett viktigt resultat är att kunna bekräfta likheter mellan det aktuella materialet och de stenbrottsmärken jag har studerat tidigare. Märkessystemen i Gebel el-Silsila urskönjer en brygga mellan egyptiskt symbolspråk och senromerska apotropaiska märken som ristades in på amuletter. Traditionellt anses magiska amuletter inskrivna med så kallade karakteres vara ett senromerskt påfund, men denna studie erbjuder en logisk förklaring där det grekisk-romerska assimileras och vidareutvecklar det traditionellt egyptiska. En sådan utveckling styrks även av antalet märken och artefakter, vilka under faraonisk tid var väldigt begränsade till att under grekisk-romersk tid expandera rumsligt, spatialt och i antal olika avbildade motiv.
Eventuellt nya forskningsfrågor
Flera nya forskningsfrågor har framkommit under arbetets gång, främst rörande vikten av att studera ”den vanliga människan”. Inom egyptologin söker man svar på hur människan såg på sig själv genom att analysera reliefer, skulpturer och litteratur. Men medierna representerar den urbana eliten och utesluter samhällets mångfald och landsbygden, vilket leder till begränsade resultat. Gebel el-Silsila erbjuder svar på detta som ett industrilandskap uppgjort av arbetande människor i en prövande miljö. Platsen har aldrig tidigare grävts, för vilket den erbjuder enorma möjligheter och information. Projektets teoretiska närmande kombinerat med dess resultat ledde fram till utvecklandet av ett nytt spännande forskningsprojekt (VR) där platsens stenbrottskonst nu analyseras för att rekonstruera vanliga människors sociokulturella biografier.
Forskningsspridning och samverkan
Med tanke på projektets kronologiska och empiriska bredd har olika aspekter presenterats i olika tillfällen, däribland vid tre internationella konferenser: International Congress of Egyptologists (XIII) (Leiden 2023), International Symposium on Animals in Ancient Egypt (Neapel 2022), Making and Experiencing Graffiti in Ancient and Late Antique Egypt and Sudan, NINO/Leiden University (Online konferens 2021); och som inbjuden talare för Carlisle and District Egyptology Society (2023), Southampton Ancient Egypt Society (2023, 2021), Dansk Ægyptologisk Selskab (2023), Rainham and Medway and Swale Egyptology Society (2023), The Society for the Study of Ancient Egypt (2022), Halmstad föreläsningsförening (2021), EFIS (2021), Manchester Ancient Egypt Society (2021), Wirral Ancient Egypt Society (2021), samt vid min 6-veckors föreläsningsserie för Kemet Club.
Forskningsmaterial har legat som grund för följande Master-undervisning vid Lunds universitet:
Två temata (The graffiti dialogue och Signs and symbols) i MA-kursen ARKN11 Archaelogical Theory and Material.
Ett tema (Non-official text communication) i MA-kursen ARKN21 Text and Materiality.
Återkommande i Archaeology and Ancient History: Field Archaeology in Theory and Practice Delkurs 2: Processing and Analyzing, 7,5 p.
En hemsida för projektets databas är under slutställande och beräknas publiceras innan årets slut.