Konstantinopel kring 1900 som flerspråkig litterär värld ur svenska perspektiv. Ett bokprojekt (Istanbul, SRII)
Den svenska litteraturen rymmer en korpus av flerspråkiga litterära texter, där Konstantinopel (dagens Istanbul) skildras vid tiden runt 1900. Dessa mer än hundraåriga texter är högintressanta att studera ur perspektiv som utmanar de traditionella synsätt på språk, nation och identitet som skapats inom ett enspråkigt paradigm. Med fokus på den roll som språk och skrift spelar för skapandet av litterära världar, undersöker jag i min forskning hur det mångspråkiga, multietniska och mångreligiösa Konstantinopel kring 1900 tar form av en immanent litterär värld som överskrider såväl genrer som enskilda nationella litteraturer, och som fortfarande är möjlig att nå för läsarna. De verk som studeras inom det här projektet är ursprungligen skrivna på svenska, eller översatta till svenska från franska, italienska, engelska, tyska, turkiska eller grekiska. Genom dem förmedlas det kosmopolitiska Konstantinopels många vernakulära språk till svenska läsare. Fraser och ord på osmansk turkiska, grekiska, armeniska, kurdiska, arabiska och franska fångas upp och transkriberas i enlighet med svenskans uttalsregler och dess latinska alfabet. Viktiga teman att undersöka är – förutom resandet – kvinnornas situation (inkl. bruket av slöja och livet i harem); religiösa riter och normer; utbildning, särskilt i språk och olika konstarter; krig, massakrer, folkmord och livet i exil; allt frågor som upptar oss även idag. Resultatet presenteras i form av ett par kapitel i en monografi på svenska.
Slutredovisning
Konstantinopel kring 1900 som flerspråkig litterär värld ur svenska perspektiv
Projektets syfte och utveckling
Med fokus på den roll som språk och skrift spelar för skapandet av litterära världar har projektet undersökt hur det flerspråkiga, multietniska och mångreligiösa Konstantinopel kring 1900 tar form av en litterär, estetiskt utformad värld som överskrider såväl genrer som enskilda nationella litteraturer. Det har gjorts utifrån aktuell internationell forskning om litterär flerspråkighet, översättning och världslitteratur. Viktiga teman som projektet undersökt är kriser (såsom krig, folkmord och exil), kvinnors situation, samt kunskaper i språk och läsning.
Projektet anknyter till och bygger vidare på mitt delprojekt om det flerspråkiga Konstantinopel som litterär värld inom det RJ-finansierade forskningsprogrammet ”Världslitteraturer: kosmopolitisk och vernakulär dynamik” (lett av Stefan Helgesson, 2016–2021, se worldlit.se).
Inte minst den svenska litteraturen rymmer många flerspråkiga litterära texter, där Konstantinopel (dagens Istanbul) skildras vid tiden runt 1900. De är högintressanta att studera ur perspektiv som utmanar ett enspråkigt paradigms traditionella synsätt. Forskningsuppgiften har därför här koncentrerats till frågor som främst gäller ett svenskspråkigt avsändar- och mottagarperspektiv, där översättningar och läsarnas språkkunskaper spelar en viktig roll. De litterära texter som studerats är ursprungligen skrivna på svenska och ibland översatta till andra språk, eller översatta till svenska från engelska, franska, italienska, tyska, nygrekiska eller turkiska. Samtliga återger fraser på Konstantinopels olika språk, ofta i ljudenlig transkription till latinskt alfabet. Särskilt har följande frågor undersökts:
– Hur fungerade läsningen av romaner om och reseskildringar från Konstantinopel som en mötesplats för främst kvinnliga läsare av olika nationaliteter?
– Hur och genom vilka strategier framställdes Konstantinopel som en skriftvärld (med flera olika alfabet) i romaner, poesi och reseskildringar?
Projektets genomförande
Projektet möjliggjorde fyra månaders gästforskarvistelse vid Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul (SRII) under 2020, något som kom att förändras på grund av pandemin. Gästforskarvistelsen inleddes som planerat i mars 2020, men pga pandemins utbrott stängdes institutet, samtidigt som också den omgivande staden stängdes ned, och såväl personal som gästforskare blev tvungna att resa hem. Under fortsättningen av vårterminen 2020 och under läsåret 2021/22 arbetade jag deltid inom projektet men då baserad i Stockholm, innan jag i slutet av mars 2022 kunde resa tillbaka till SRII för en fem veckor lång vistelse.
I Istanbul har jag besökt utställningar, museer, bibliotek och antikvariat för att få intryck och kunskaper som kommer projektet till godo samt knutit kontakter med andra forskare. Bland annat har jag kunnat ta del av forskning om Konstantinopel som en flerskriftlig tryckeri-ort, nypublicerade översättningar av osmanskt turkiska mot-texter till förra sekelskiftets europiseringssträvanden, och en av Konstantinopels viktigaste populärlitterära följetonger, Jacques Lorias Les mystères de Pera (1897), som gavs ut i häftesform i 56 avsnitt och därför är mycket svåråtkomlig idag. Jag har också, vägledd av äldre kartor, kunnat besöka de platser som skildras i de litterära texter som utgör projektets material, exempelvis bostadsadresser och fiktiva miljöer i Pera och Yeditepe-parken, utmed Bosporen i Istinye (Stenia) och Tarabya (Therapia), i de armeniska stadsdelarna på den asiatiska sidan av Istanbul, samt på Prinsöarna. Jag vill särskilt nämna den förnämliga hjälp jag fått av SRII:s direktörer Ingela Nilsson och Olof Heilo, tack vare deras omfattande kunskaper och kontaktnät.
I Stockholm har jag som presentatör och åhörare deltagit i flera för projektet mycket givande workshops anordnade av SRII via Zoom. Jag har också deltagit i ett symposium om diplomaters skrivande på Vitterhetsakademin i Stockholm med en presentation som vidarearbetats till en artikel med direkt bäring på projektets frågor om flerspråkighet. På Kungl. bibliotekets handskriftsavdelning har jag fått möjlighet att gå igenom Hjalmar Lindquists samling för att söka mer kunskap om hans arbete som översättare från osmansk turkiska, där han främst är känd för sin översättning till svenska av Halide Edib Adivars roman Eldskjortan, som publicerades redan 1928. På KB har jag också ägnat tid åt att gå igenom Elsa Lindberg-Dovlettes (prinsessan Mirza Riza Khans) samling av brev, tidningsurklipp och opublicerade manuskript, som ger en fördjupad förståelse av omständigheterna kring tillkomsten, utgivningen och översättningarna av hennes noveller och romaner från Konstantinopel, utgivna mellan 1908 och 1931.
Både på KB och i SRII:s bibliotek har jag därtill funnit ytterligare material för projektet genom romaner av författare såsom Halide Edib Adivar, Claude Farrère, Eira Hellberg, Annie Quiding (Åkerhielm) och Demetra Vaka Brown.
Projektets viktigaste resultat
Undersökningen av de utvalda texterna ur olika genrer visar att läsning av skönlitteratur och samtal om litteratur, tillsammans med samtal om kvinnans ställning och emancipation, är återkommande och viktiga anledningar för västerländska kvinnor att besöka turkiska kvinnor i Konstantinopels harem. Samtidigt är dessa frågor – exempelvis vad turkiska kvinnor läser eller behovet av emancipation – också teman som i sin tur skildras skönlitterärt, i romanform, och belyses i populära skildringar av den turkiska kvinnan. Goda språkkunskaper och översättningar spelar här en avgörande roll.
De kriser av olika slag som utgör förutsättningarna för och/eller skildras i de undersökta texterna visar ofta fram eller tematiserar just det skrivna, i form av exempelvis dagboksanteckningar som plötsligt avbryts, en misslyckad dikt, oskrivna och aldrig avsända brev, ett sönderrivet testamente eller inslag av främmande (icke-latinska) alfabet och skrift på omslag och titelsidor. Även om en text inte är synligt flerskriftlig kan den alltså gestalta Konstantinopel på ett sätt som – även i översättning – lyfter fram just det skrivna på det föreställt muntliga berättandets bekostnad.
Projektets resultat kommer att presenteras inom ramen för några av kapitlen i en monografi på svenska. Den kommer att ges ut av Makadam förlag sent 2023 eller tidigt 2024, öppet tillgänglig efter att ha genomgått Kriteriums vetenskapliga granskning.
Spridning av forskningen och samverkan
Inom projektet har jag medverkat med presentationer och föredrag vid följande tillfällen:
18 maj 2020: Presentation av forskningsartiklar som diskussionsunderlag vid workshopen ”Translation in multilingual contexts”, anordnad av Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul (via Zoom pga pandemin).
18 november 2021 (senarelagt från mars 2020 pga pandemin): ”Diplomater skriver om Konstantinopel under den siste sultanen: Stämningsbilder, brev och en romantisk thriller” föredrag vid symposiet ”Med pennan i handen: Diplomaten som reseskildrare”, anordnat av Vitterhetsakademien.
20 april 2022: ”Constantinople around 1900 as a multilingual literary world”. Presentation vid SRII:s forskningsseminarium.
21 april 2022: ”Constantinople around 1900 as a multilingual literary world”. Gästföreläsning vid Yeditepe Üniversitesi, Istanbul, inbjuden av prof. Charles Sabatos.
Projektet presenteras på Stockholms universitets hemsida: https://www.su.se/forskning/forskningsprojekt/konstantinopel-kring-1900-som-flerspråkig-litterär-värld-ur-svenska-perspektiv?open-collapse-boxes=research-project-description,research-project-more-about
Projektets syfte och utveckling
Med fokus på den roll som språk och skrift spelar för skapandet av litterära världar har projektet undersökt hur det flerspråkiga, multietniska och mångreligiösa Konstantinopel kring 1900 tar form av en litterär, estetiskt utformad värld som överskrider såväl genrer som enskilda nationella litteraturer. Det har gjorts utifrån aktuell internationell forskning om litterär flerspråkighet, översättning och världslitteratur. Viktiga teman som projektet undersökt är kriser (såsom krig, folkmord och exil), kvinnors situation, samt kunskaper i språk och läsning.
Projektet anknyter till och bygger vidare på mitt delprojekt om det flerspråkiga Konstantinopel som litterär värld inom det RJ-finansierade forskningsprogrammet ”Världslitteraturer: kosmopolitisk och vernakulär dynamik” (lett av Stefan Helgesson, 2016–2021, se worldlit.se).
Inte minst den svenska litteraturen rymmer många flerspråkiga litterära texter, där Konstantinopel (dagens Istanbul) skildras vid tiden runt 1900. De är högintressanta att studera ur perspektiv som utmanar ett enspråkigt paradigms traditionella synsätt. Forskningsuppgiften har därför här koncentrerats till frågor som främst gäller ett svenskspråkigt avsändar- och mottagarperspektiv, där översättningar och läsarnas språkkunskaper spelar en viktig roll. De litterära texter som studerats är ursprungligen skrivna på svenska och ibland översatta till andra språk, eller översatta till svenska från engelska, franska, italienska, tyska, nygrekiska eller turkiska. Samtliga återger fraser på Konstantinopels olika språk, ofta i ljudenlig transkription till latinskt alfabet. Särskilt har följande frågor undersökts:
– Hur fungerade läsningen av romaner om och reseskildringar från Konstantinopel som en mötesplats för främst kvinnliga läsare av olika nationaliteter?
– Hur och genom vilka strategier framställdes Konstantinopel som en skriftvärld (med flera olika alfabet) i romaner, poesi och reseskildringar?
Projektets genomförande
Projektet möjliggjorde fyra månaders gästforskarvistelse vid Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul (SRII) under 2020, något som kom att förändras på grund av pandemin. Gästforskarvistelsen inleddes som planerat i mars 2020, men pga pandemins utbrott stängdes institutet, samtidigt som också den omgivande staden stängdes ned, och såväl personal som gästforskare blev tvungna att resa hem. Under fortsättningen av vårterminen 2020 och under läsåret 2021/22 arbetade jag deltid inom projektet men då baserad i Stockholm, innan jag i slutet av mars 2022 kunde resa tillbaka till SRII för en fem veckor lång vistelse.
I Istanbul har jag besökt utställningar, museer, bibliotek och antikvariat för att få intryck och kunskaper som kommer projektet till godo samt knutit kontakter med andra forskare. Bland annat har jag kunnat ta del av forskning om Konstantinopel som en flerskriftlig tryckeri-ort, nypublicerade översättningar av osmanskt turkiska mot-texter till förra sekelskiftets europiseringssträvanden, och en av Konstantinopels viktigaste populärlitterära följetonger, Jacques Lorias Les mystères de Pera (1897), som gavs ut i häftesform i 56 avsnitt och därför är mycket svåråtkomlig idag. Jag har också, vägledd av äldre kartor, kunnat besöka de platser som skildras i de litterära texter som utgör projektets material, exempelvis bostadsadresser och fiktiva miljöer i Pera och Yeditepe-parken, utmed Bosporen i Istinye (Stenia) och Tarabya (Therapia), i de armeniska stadsdelarna på den asiatiska sidan av Istanbul, samt på Prinsöarna. Jag vill särskilt nämna den förnämliga hjälp jag fått av SRII:s direktörer Ingela Nilsson och Olof Heilo, tack vare deras omfattande kunskaper och kontaktnät.
I Stockholm har jag som presentatör och åhörare deltagit i flera för projektet mycket givande workshops anordnade av SRII via Zoom. Jag har också deltagit i ett symposium om diplomaters skrivande på Vitterhetsakademin i Stockholm med en presentation som vidarearbetats till en artikel med direkt bäring på projektets frågor om flerspråkighet. På Kungl. bibliotekets handskriftsavdelning har jag fått möjlighet att gå igenom Hjalmar Lindquists samling för att söka mer kunskap om hans arbete som översättare från osmansk turkiska, där han främst är känd för sin översättning till svenska av Halide Edib Adivars roman Eldskjortan, som publicerades redan 1928. På KB har jag också ägnat tid åt att gå igenom Elsa Lindberg-Dovlettes (prinsessan Mirza Riza Khans) samling av brev, tidningsurklipp och opublicerade manuskript, som ger en fördjupad förståelse av omständigheterna kring tillkomsten, utgivningen och översättningarna av hennes noveller och romaner från Konstantinopel, utgivna mellan 1908 och 1931.
Både på KB och i SRII:s bibliotek har jag därtill funnit ytterligare material för projektet genom romaner av författare såsom Halide Edib Adivar, Claude Farrère, Eira Hellberg, Annie Quiding (Åkerhielm) och Demetra Vaka Brown.
Projektets viktigaste resultat
Undersökningen av de utvalda texterna ur olika genrer visar att läsning av skönlitteratur och samtal om litteratur, tillsammans med samtal om kvinnans ställning och emancipation, är återkommande och viktiga anledningar för västerländska kvinnor att besöka turkiska kvinnor i Konstantinopels harem. Samtidigt är dessa frågor – exempelvis vad turkiska kvinnor läser eller behovet av emancipation – också teman som i sin tur skildras skönlitterärt, i romanform, och belyses i populära skildringar av den turkiska kvinnan. Goda språkkunskaper och översättningar spelar här en avgörande roll.
De kriser av olika slag som utgör förutsättningarna för och/eller skildras i de undersökta texterna visar ofta fram eller tematiserar just det skrivna, i form av exempelvis dagboksanteckningar som plötsligt avbryts, en misslyckad dikt, oskrivna och aldrig avsända brev, ett sönderrivet testamente eller inslag av främmande (icke-latinska) alfabet och skrift på omslag och titelsidor. Även om en text inte är synligt flerskriftlig kan den alltså gestalta Konstantinopel på ett sätt som – även i översättning – lyfter fram just det skrivna på det föreställt muntliga berättandets bekostnad.
Projektets resultat kommer att presenteras inom ramen för några av kapitlen i en monografi på svenska. Den kommer att ges ut av Makadam förlag sent 2023 eller tidigt 2024, öppet tillgänglig efter att ha genomgått Kriteriums vetenskapliga granskning.
Spridning av forskningen och samverkan
Inom projektet har jag medverkat med presentationer och föredrag vid följande tillfällen:
18 maj 2020: Presentation av forskningsartiklar som diskussionsunderlag vid workshopen ”Translation in multilingual contexts”, anordnad av Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul (via Zoom pga pandemin).
18 november 2021 (senarelagt från mars 2020 pga pandemin): ”Diplomater skriver om Konstantinopel under den siste sultanen: Stämningsbilder, brev och en romantisk thriller” föredrag vid symposiet ”Med pennan i handen: Diplomaten som reseskildrare”, anordnat av Vitterhetsakademien.
20 april 2022: ”Constantinople around 1900 as a multilingual literary world”. Presentation vid SRII:s forskningsseminarium.
21 april 2022: ”Constantinople around 1900 as a multilingual literary world”. Gästföreläsning vid Yeditepe Üniversitesi, Istanbul, inbjuden av prof. Charles Sabatos.
Projektet presenteras på Stockholms universitets hemsida: https://www.su.se/forskning/forskningsprojekt/konstantinopel-kring-1900-som-flerspråkig-litterär-värld-ur-svenska-perspektiv?open-collapse-boxes=research-project-description,research-project-more-about