Det förflutnas ständiga närvaro: Hur fonografin omvandlade musik från flyktig händelse till disponibelt objekt (en jämförelse mellan Sverige och Italien under mellankrigstiden)
Syftet med detta projekt är att undersöka ett viktigt villkor för både musikproduktion, distribution och lyssnande i dagens digitala tillvaro. Mer specifikt ställs frågan: Hur förändrades musik från att betraktas som en flyktig händelse till att bli ett allestädes tillgängligt objekt?
Frågan låter ana ett historiskt perspektiv. Musik betraktades inte bara som en händelse, en kollektiv och gemensam aktivitet, sedan antiken; dess omvandling till ett tillgängligt objekt att lyssna på vid behag, rentav i ensamhet, var en mångårig process. Även om ljudinspelningsteknologin spelade en viktig roll, skedde inte förändringen per automatik.
I tidigare forskning av de sökande lokaliseras skiftet till 1900-talets mellankrigsår och projektet innebär fördjupade undersökningar av viktiga företeelser som påverkat musikens förändrade status, t.ex. kompositionstekniker, upphovsrätt, radioutsändningar och skivrecensioner.
Projektet lyfter en sällsynt fråga i västerländsk musikhistoria. Medan olika föreställningar om vad musik "är" beskrivits i etnologiska jämförelser av olika kulturer (musik förstådd i vid bemärkelse) har frågan rönt mindre intresse i historisk forskning (som snarare uppmärksammat förändringar i kompositionstekniker, genrer, framförandepraxis och lyssnande). I detta projekt är frågan om musikens förändrade status central. Därmed kommer projektet att bidra till både musikhistoria, medialiseringsforskning, samt till ljud- och teknikstudier, med såväl svar som nya forskningsfrågor.