Lisbeth Aggestam

Europeiskt ledarskap i en turbulent omvärld

Sabbatsåret syftar till att avsluta ett bokmanus baserat på långt framskriden forskning kring ledarskap inom den europeiska utrikespolitiken. Monografin bidrar med kritisk ny akademisk kunskap kring studiet av den Europeiska Unionen som global aktör och genererar centrala policyrelevanta resultat vilka pekar på djupgående förändringar i europeisk politik. EU står inför en rad politiska utmaningar inom skilda sakfrågeområden som kräver ledarskap för att mobilisera ett gemensamt europeiskt handlande, exempelvis kring Brexit, migration, europeisk säkerhet, och transatlantiska relationer. Men vad betyder europeiskt ledarskap? Vem kan utöva det och på vilket sätt? Inom akademin är ledarskapsbegreppet omstritt och det finns få studier om EU som global aktör. Föreliggande vetenskapliga arbete har därför som ambition att generera ny teoretisk och empirisk kunskap. Målsättningen under sabbatstiden är huvudsakligen att avsluta bokmanuset genom att syntetisera resultat som genererats inom min forskning. Slutsatserna pekar på olika typer av rollkonflikter och nya former av ledarskapspraktiker som vuxit fram inom den europeiska utrikespolitiken de senaste årtiondet. Sabbatstiden kommer bedrivas vid två världsledande europeiska institut i Harvard och Oxford.
Slutredovisning
Kan den Europeiska unionen tala med en gemensam röst inom utrikes- och säkerhetspolitik? I en tid då krig har brutit ut i Europa och världspolitiken präglas av turbulens är detta en central fråga som adresseras i min kommande bok. Målsättningarna med boken är både teoretiska och empiriska. Den teoretiska ambitionen är att bidra med ett nytt perspektiv på ledarskapsstudier som grundar sig på sociologisk institutionell teori och rollteori. Den empiriska ambitionen är att bidra med en ingående analys kring från om hur europeiska ledarskapsuppfattningar och praktiker har vuxit fram inom EU:s utrikespolitik sedan Lissabon-fördraget implementerades 2009. Boken inkluderar detaljerade fallstudier kring olika ledarskapsaktörer och typer av ledarskapsroller som utövas inom specifika kontext av EU:s utrikespolitik, såsom de transatlantiska relationerna och EU:s politik till kriget i Ukraina. Den ryska invasionen av Ukraina inleddes halvvägs genom mitt sabbatsår. Som jag kommer diskutera mera ingående nedan medförde denna allvarliga händelse till ett beslut om att förlänga min bok med ytterligare ett bokkapitel fokuserat på europeiskt ledarskap i utformandet av EU:s utrikespolitik gentemot kriget i Ukraina och förhållandet till Ryssland. Det kändes viktigt att inkludera en analys av detta fall för att stärka intresset och relevansen för min bok. Den nya fallstudien möjliggjorde också att jag kunde fördjupa analysen av två signifikanta empiriska slutsatser som görs i min bok angående Tysklands växande ledarskapsroll och det tilltagande supranationella inflytandet inom EU:s utrikespolitik.

Under mitt sabbatsår var jag gästforskare på två världsledande universitet som var avgörande för analysen av vissa delar av mitt bokmanus. Under hösten 2021 var jag gästforskare på St Antony’s College, Oxford, där jag arbetade vid deras centrum för Europaforskning (European Studies Centre, ESC). Under min forskningsvistelse i Oxford utvecklade jag avsnitten i min bok som avhandlande frågan om hur Brexit påverkar ledarskap inom EU:s utrikespolitik och hade stort utbyte med flera ledande forskare i Oxford som skriver om dessa frågor. Jag fick också möjlighet att presentera min forskning vid ett seminarium på ESC, som förutom akademiker från flera institutioner i Oxford, också inkluderade diplomater och tjänstemän som gav viktig feedback. Under min vistelse vid ESC var jag också tillfrågad om att medverka i skapa ett forskningsnätverk och utbyte mellan ESC och akademiker från Skandinavium och Baltikum då ESC önskar höja sin forskningsprofil kring Nordeuropa.

Under vårterminen 2022 var jag gästforskare vid Harvard universitet och dess centrum för Europastudier (Center for European Studies, CES). Min forskningsvistelse i USA sammanföll med den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari 2022 som fick stort inflytande på mitt fortsatta arbete, både i termer av de seminarier jag deltog i och hur mitt bokmanus utvecklades. Jag beslöt tidigt att denna vattendelare i europeisk politik måste ingå som en fallstudie i min bok. Det var mycket värdefullt att vara på andra sidan av Atlanten när jag började skriva mitt kapitel då Harvard är ett världsledande universitet som erbjuder många intressanta seminarier och analyser kring krigsutbrottet i Europa och frågan om ledarskap i de transatlantiska relationer. Jag deltog regelbundet i forskningsseminarier – både vid CES, Kennedy School of Goverment and Harvard Law School. Jag fick möjlighet att diskutera och presentera min egen forskning om ledarskapsrelationerna mellan EU och USA på ett seminarium som CES anordnande. Under min amerikanska forskningsvistelse presenterade jag också min forskning vid den stora internationella konferensen, International Studies Association (ISA), som hölls i Nashville, Tennesse.

Min RJ-sabbatical resulterade i tre publikationer: två bok-kapitel i internationella läroböcker samt mitt bokmanus. Bokkapitlet om EU:s utrikespolitik ingår i en ledande lärobok i utrikespolitisk analys som läses av studenter över hela världen. Det inkluderar en analys av EU:s utrikespolitik i Ukraina-kriget och kommer publiceras senare i år av Oxford University Press. Det andra bokkapitel bidrar med en forskningsöversikt kring studiet av rollteori inom EU:s utrikespolitik och en fallstudie av olika ledarskapsuppfattningar inom EU:s utrikespolitik. Kapitlet ingår i en lärobok om forskningsfältet EU:s externa relationer med bidrag från en rad ledande Europaforskare. Nedan följer en mer detaljerad summering av innehållet och resultaten i min forskningsmonografi:

Preliminär titel och innehållsförteckning.

The Quest for Leadership: European foreign policy in a turbulent world

Chapter 1. Introduction
Chapter 2. A social role theory of leadership
Chapter 3. Leadership in European foreign policy governance
Chapter 4. Leadership or management? The role of the EU High Representative
Chapter 5. Leadership by EU member states
Chapter 6. Leadership in transatlantic relations
Chapter 7. The war in Ukraine: A European leadership moment?
Chapter 8. Conclusion

Det första kapitlet skriver fram de centrala teoretiska och empiriska forskningsfrågorna som behandlas i boken. Det inkluderar en kritisk diskussion av forskningsfältet kring ledarskap som präglas av stor variation och motstridiga förklaringar utifrån aktörorienterade och strukturella förklaringsansatser. Jag argumenterar för en ontologi och epistemologi som rör sig bortom denna dikotomi och definierar ledarskap som en process mellan ledare och följare; en avsiktlig aktivitet där en aktör har som mål att mobilisera en kollektiv grupp av aktörer i utformningen av gemensamma mål och kollektivt handlande utifrån olika typer av ledarskapsstrategier. Den empiriska forskningsfrågan handlar om hur reformerna i Lissabon-fördraget har utfallit då målsättningen ursprungligen var att centralisera ledarskapsfunktionerna inom EU:s utrikespolitik men som har utlöst att nya informella ledarskapspraktiker och konstellationer vuxit fram bland medlemsstaterna. Det andra kapitlet i boken utvecklar det teoretiska ramverket för ledarskapsanalysen med en begreppsapparat som bygger på sociologisk rollteori. Kapitlet preciserar en typologi av olika ledarskapsroller och resonerar kring olika grundläggande förutsättningar och teoretiska förväntningar hur och varför en viss typ av aktör mantlar ledarskapsrollen.

De följande fyra kapitlena (3-7) utgår från en gemensam struktur där varje kapitel inleds med en begreppslig problematisering kring ledarskap som sedan utforskas empiriskt. Kapitel tre fungerar som ett bakgrundskapitel för att kartlägga det decentraliserade ledarskapet i EU:s organisationsstruktur. Det har som målsättning att precisera vilka de centrala aktörerna är och tydliggöra de formella ledarskapsfunktionerna inom EU:s utrikespolitik och hur de överlappar mellan olika aktörer. Kapitel fyra och fem fokuserar på frågan om hur vi kan förstå och förklara den s k ”principal-agent relationship” mellan EU:s institutionella aktörer och medlemsstater utifrån en ledarskapsanalys. Kapitel fyra diskuterar inledningsvis olika roller som diskuteras i forskningslitteraturen om ledarskap i internationella organisationer. Här utgår jag från en distinktion mellan management och ledarskap som sedan ligger till grund för en jämförande empirisk analys av rollen som EU:s utrikesrepresentant (High Representative) under en period då tre olika individer innehaft den rollen (Ashton, Mogherini och Borrell). I kapitel fem skiftar jag fokus till att utforska det informella ledarskapet som medlemsländerna fortfarande utövar inom EU:s utrikespolitik. Den empiriska studien baseras sig delvis på en survey-undersökning med europeiska och nationella diplomater och tjänstemän där olika typer av ledarskapsuppfattningar utforskas, bland annat i relation till olika rollkonflikter och specifika förväntningar mellan stora och små medlemsländer. De två nästföljande kapitlen analyserar europeiskt ledarskap i två specifika kontext och fall. Kapitel sex utgår från begreppet ”alter-casting” för att studera hur europeiska och amerikanska beslutsfattare uppfattar varandra och därmed konstituerar uppfattningar om europeiskt ledarskap i utrikespolitiken. Baserat på en strategiska narrativ analys av utrikespolitiska tal som omfattar de senaste tre amerikanska presidentperioderna kartläggs hur europeiska rolluppfattningar har fluktuerat mellan följarskap och ledarskap. Kapitel sju studerar utifrån litteraturen om ledarskap i kriser hur och av vem det europeiska ledarskapet har utövats under krisen och kriget i Ukraina 2014-2023. Det avslutande kapitlet diskuterar de huvudsakliga resultaten i boken – framför allt paradoxen som identifierats med växande förväntningar kring ett tyskt ledarskap som historiskt väckt farhågor och den parallella utbredningen av ett supranationellt inflytande på europeiska ledarskapspraktiker som var avgörande för att säkra att EU:s medlemsstater talade med en gemensam röst när Ryssland invaderade Ukraina.
Bidragsförvaltare
Göteborgs universitet
Diarienummer
SAB20-0057
Summa
SEK 1 272 000
Stödform
RJ Sabbatical
Ämne
Statsvetenskap (exklusive studier av offentlig förvaltning och globaliseringsstudier)
År
2020