Forskningspolitik för att motverka könsdiskriminering inom akademin, som tidigare fokuserade på anställningsvillkor och karriärvägar för kvinnor, har utvidgats med riktlinjer om att integrera köns- och genusperspektiv i forskningens innehåll. Utvidgningen legitimeras utifrån att perspektiven inte uteslutande rör etiska och politiska värden, utan förbättrar forskningens kvalitet. Policyn vittnar om en institutionalisering av feministisk vetenskapsteoretisk kritik mot systematisk snedfördelning i peer review-systemet. Samtidigt är den föremål för meningsskiljaktigheter. Enligt vissa stärks den vetenskapliga objektiviteten med de nya riktlinjerna, medan andra menar att forskningen politiseras och vetenskapens värdeneutralitet sätts i fara. Tolkningen och tillämpningen av de nya kvalitetskriterierna aktualiserar dessa skillnader i synsätt på hur etiska värden kan införlivas i den vetenskapliga praktiken. Syftet med forskningsprojektet är att studera hur integrering av köns- och genusperspektiv som en indikator på vetenskaplig kvalitet tolkas och tillämpas inom humaniora, samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap, där gränsen mellan etiska och politiska värden å ena sidan och vetenskapliga värden å andra sidan är särskilt svår att dra. Studien omfattar forskningspolitiska riktlinjer och debatter samt beviljade forskningsanslag och utvärderingar, samt intervjuer med projektledare och bedömare, som gjorts i de svenska forskningsråden FORTE och Vetenskapsrådet mellan åren 2018-2021.