Den svenska 1800-talsromanens betydelse för att bygga nationen och utforma det moderna livet är enorm. Den drog upp landets gränser, gjorde familjelivet kärleksfullt och intimt, inspirerade patriotiska känslor, utvisade det främmande och annorlunda, framställde konsumtion som nödvändigt för lycka. Kort sagt, 1800-talsromanen hjälpte till att organisera befolkningen och inrätta social ordning. Projektet Nationalkänslans ekonomi. Medborgarskap, marknadsplats, biopolitik i skandinavisk 1800-talslitteratur, ämnar visa hur litteraturen – i synnerhet romanen – ganska bokstavligt inte endast producerade medborgare, utan också organiserade liv, och därigenom peka på hur 1800-talslitteraturen deltog i en biopolitik. Istället för att läsa romanen som behållare för idéer och ideologier, betraktas de som former av skrivpraktiker vilka konstruerar ett medborgarsubjekt. Projektet avser att frilägga hur romanerna för att skapa läsande medborgare framställde social ordning i form av en ekonomi i vilken marknadsrelationer råder. Medborgarsubjektet – vare sig i form av läsare eller iscensatta karaktärer – får därmed drag av homo economicus. Genom att situera svenska 1800-talsromaner i sina ekonomiska och politiska möjlighetsvillkor, främmandegör de dagens nationalism och nationskoncept, vilket undergräver nationalistiska rörelsers argument idag.