Ökande domstolsmakt har under de senaste tre decennierna kommit att bli en global trend. Högsta domstolar och författningsdomstolar spelar en allt större roll i många länder när det gäller att fastställa den offentliga politikens inriktning, form och innehåll. De nordiska högsta domstolarna är inget undantag. De har ofta genom att ta ställning i konstitutionella frågor avgjort grundläggande politiska frågor. I vissa fall har de till och med beskyllts för alltför långtgående aktivism. Eftersom effekten av ett avgörande i en konstitutionell fråga ofta får verkningar som går utöver det fall som faktiskt bedöms av domstolen är det av allt större betydelse att förstå hur nordiska domare motiverar sina beslut i dessa frågor. I projektet analyseras de resonemang som förs av de högsta domstolarna i fem nordiska länder: Sverige, Norge, Danmark, Island och Finland. Nordiska länder inkluderas sällan i de stora komparativa konstitutionella projekten. Syftet med detta projekt är att delta i den globala akademiska diskursen om konstitutionella resonemang och att berika denna med de nordiska ländernas erfarenheter. Vi ska identifiera argumentationsmönster för att upptäcka gemensamma drag och strömningar. Våra resultat kommer vi sedan att systematiskt jämföra med andra domstolar i världen, för vilka studier liknande vår redan har genomförts. Genom en sådan jämförelse kan vi bättre bedöma domarens konstitutionella roll i de nordiska länderna och belysa debatten om konstitutionella resonemang.