Skolors och förskolors digitalisering och digitala kompetens i praktiken
Enligt ett av tre mål i den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet i Sverige ska forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter genomföras. Det systematiserade kunnandet om hur digitaliseringssatsningar formar skolverksamheterna och hur de bidrar till att stärka barns och elevers utveckling och lärande är dock ofta lågt, både på kommunal och nationell nivå. Det finns därför ett behov att stärka förståelsen av hur digitaliseringen faller ut och bidrar till skol- och förskolepraktiken. I detta Flexit-projekt följs och analyseras dels uppföljnings- och utvärderingsarbetet i Malmö stads tre skolförvaltningar, dels genomförs fallstudier i de olika skolformerna. Utifrån en kartläggning av de insatser som gjorts, befintlig statistik och utvärderingar väljs ett antal förskolor och skolor ut och på dessa görs fallstudier under ett skolår. De fördjupande fallstudierna syftar till att belysa hur barn, elever och personal inom olika skolformer och ämnen använder digitala verktyg, samt hur dessa bidrar till att forma undervisningen och lärandet. Analysen riktas mot en förståelse för vad digital kompetens innebär och hur den utvecklas i olika skolpraktiker.
Slutredovisning
Syftet med projektet "Skolor och förskolors digitalisering och digitala kompetens i praktiken" är att undersöka möjligheter och utmaningar vad gäller digitaliseringsprocesser inom skola och förskola i en större svensk kommun samt hur digitaliseringen bidrar till barns och elevers kunskapsutveckling. Frågeställningarna grundar sig till stor del på det tredje fokusområdet i den nationella digitaliseringsstrategin för utbildningsväsendet i Sverige som gällde under åren 2017 till 2022. Detta fokusområde handlar om forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter och är ett område som kommunens skolförvaltningar menar att detta forskningsprojekt har bidragit till genom fördjupande vetenskapliga studier. Under projektets gång har diskussionen kring digitalisering av skolor och förskolor förändrats och någon ny nationell digitaliseringsstrategi finns för närvarande inte. Projektet är praktiknära vilket innebär att anpassningar gjorts under projektets gång utifrån olika deltagares behov och erfarenheter. Att projektet startade under Covid19-pandemin gjorde att vissa anpassningar fick göras, till exempel gjordes intervjuer med olika aktörer till stor del digitalt. Å ena sidan bidrog situationen under pandemin till en diskussion kring undervisning på distans via digitala kanaler vilket kan ha ökat relevansen för denna studie. Å andra sidan var det under perioder inte möjligt att göra observationer i barngrupper och klassrum på grund av restriktioner vilket gjorde att denna typ av datainsamling kunde göras i mindre omfattning än tänkt.
Studien grundar sig på intervjudata, i huvudsak insamlad under hösten 2021 samt observationer i barngrupper och klassrum i huvudsak insamlad under läsåret 2021-2022. Totalt gjordes 41 intervjuer med 130 personer (på förvaltningsnivå, skolledning samt pedagoger). Drygt 50 lektioner i klassrum i grund- och gymnasieskolan observerades och 18 timmars observationer gjordes i barngrupp på förskola. Dessutom gjordes observationer med ljud eller bildupptagning under sammanlagt drygt 30 timmar. Olika dokument av relevans för studien har analyserats fortlöpande. Parallellt med denna studie har en intern studie gjorts inom kommunen vad gäller digitaliseringen av grundskolan och samverkan har fortlöpande skett vad gäller analys av intervjudata från båda studier (se t.ex. Godhe, Ideland & Ollinen, 2023). Under 2022 och 2023 har presentationer gjorts av båda studier, ibland gemensamt, vid konferenser som vänder sig till forskarsamhället och till verksamma på skolor och förskolor. Presentationer har även gjorts internt inom skolförvaltningarna för olika målgrupper, vid involverade lärosäten samt på arenor avsedda för samverkan mellan kommun och lärosäte.
Projektet har bidragit till samverkan mellan lärosäten och skolförvaltningar genom dessa presentationer och varit en viktig del i det arbete som sker på lärosätena vad gäller praktiknära forskning, till exempel genom att vara en del av etableringen av gemensamma forskningsmiljöer inom försöksverksamheten ULF (Utbildning, Lärande, Forskning, www.ulfavtal.se). Kommunens skolförvaltningar har genom projektet fått sitt arbete med digitaliseringen av förskolor och skolor genomlyst på ett sätt som kan bidra till en tydligare vetenskapligt förankring. Presentationer av olika slag och med olika målgrupper har varit en viktig del för att nå ut till förskolor och skolor i kommunen. Genom samverkan vad gäller analys av data och skrivande av vetenskapliga konferensbidrag och artiklar har även samarbetet mellan kommunens utvecklingsavdelning där forskarutbildade lärare verkar och lärosätet stärkts.
Ett viktigt resultat av studien är att relationen mellan digitalisering och digital kompetens å ena sidan och likvärdighet och ökad måluppfyllelse å andra sidan karakteriseras av dilemman. Skolans arbete med att skapa en likvärdighet är viktigt enligt pedagogerna, men samtidigt påpekar de att likvärdighet i relation till digital kompetens hos eleverna hänger samman med samhälleliga faktorer som de som lärare har liten möjlighet att påverka. De kan ta ansvar för vad som händer i barngrupper och klassrum men inte till bristande digital likvärdighet i samhället i stort. I arbetet med barn och elever ser pedagogerna att digitala resurser av olika slag bidrar till flexibilitet i undervisningen. Detta bidrar till att en del elever har möjlighet att nå högre måluppfyllelse men samtidigt kan de digitala resurserna vara ett störningsmoment som påverkar måluppfyllelsen negativt. Det övergripande målet uttryckt i skollag och läroplaner om att elever under sin skolgång ska utvecklas till aktiva medborgare menar pedagogerna är viktiga i relation till digitaliseringen av utbildning. Om barn och elever ska kunna vara aktiva samhällsmedborgare i ett digitaliserat samhälle är skolans arbete med likvärdighet viktigt.
Ett annat viktigt resultat handlar om vad digital kompetens innebär för elever och lärare. Det finns en tendens att främst fokusera på tekniska faktorer av digital kompetens men studien visar på vikten att även lägga vikt vid sociala, institutionella och pedagogiska aspekter av digital kompetens. Institutionella faktorer som påverkar möjligheten för elever och lärare att utveckla digital kompetens handlar om att i organisationen ha strukturer vad gäller ansvar för att utveckla elevers digitala kompetens. Detta är inte alltid tydligt i styrdokumenten och kan därför behöva förtydligas. Pedagoger uttrycker ett behov av att utveckla sin digitala kompetens tillsammans med kollegor och i relation till gemensamma barngrupper och klasser. De sociala faktorerna handlar om likvärdighet i relation till samhälleliga faktorer. Att elever får möjlighet att utveckla sin förmåga att kritiskt granska digitala sökningar och källor pekas ut som speciellt viktigt. Likvärdighet är även kopplat till de pedagogiska faktorer som påverkar digital kompetens. Digitala resurser kan användas för att variera undervisningen och anpassa till olika elevgrupper vilket bidra till att fler kan delta i undervisningen och visa sin kunskap på olika sätt. Dock uttrycker lärare samtidigt en oro för att elevers förmåga att till exempel skriva för hand försämras eftersom de digitala resurserna ger dem möjligheter att uttrycka sin kunskap på andra sätt. I kommuners arbete med digitaliseringsprocesser behöver dessa sociala, institutionella och pedagogiska faktorer inkluderas för att bidra till att både elever och pedagoger utvecklar digitala kompetens.
Ett tredje viktigt resultat är att digitala resurser är en integrerad del av verksamheten i både förskolor och skolor idag. Till exempel är projektorn ett redskap som många lärare ser som nödvändig i sin undervisning. Digitala plattformar fyller administrativa funktioner i kontakt med både elever och vårdnadshavare. För elever på högstadiet, gymnasiet och Komvux är verksamhetens skolplattform ett nav där undervisningsmaterial finns, där information av olika slag ges och där de lämnar in och får respons på uppgifter i olika ämnen. Vilka digitala resurser som används i undervisningen skiljer sig till viss del åt i olika ämnen. Till exempel finns en tendens att använda mer specifika applikationer inom matematik och naturvetenskapliga ämnen medan svenskämnet och samhällsorienterande ämnen tenderar att använda mer generella verktyg som ordbehandlingsprogram och digitala sökfunktioner. I förskolan sker en stor del av kommunikationen med vårdnadshavare digitalt, till exempel kan bilder läggas ut för att berätta om vad barnen gjort under dagen. Det här är något som verkar ha blivit vanligare under pandemin på grund av restriktioner. I arbetet med barnen används digitala resurser för att intressera och engagera barnen i berättelser av olika slag. Till exempel kan karaktärer i berättelser komma till liv genom animering i applikationer och berättelser kan vidgas genom att pedagogerna skapar egna filmer där de lägger till karaktärer och låter barnen vara delaktiga genom skapande verksamhet.
Projektet har gett upphov till nya forskningsfrågor för att fördjupa förståelsen kring en del av resultaten. Bland annat gäller dessa frågor digitaliseringen av förskolan och hur teknikämnet skulle kunna vara ett nav för digital kompetens på högstadiet.
Forskningen inom Flexitprojektet har spridits på olika sätt; via forskningsartiklar i vetenskapliga tidskrifter, deltagande på nordiska och internationella forskningskonferenser, muntliga presentationer inom kommunen, vid lärosäten samt vid konferenser för verksamma inom förskola och skola på kommunal och nationell nivå. Forskningen har även presenterats på kommunen och lärosätens hemsidor, i artiklar i tidningar riktade mot förskola och skola, i bloggar och poddar (se separat lista på publikationer och presentationer av forskning). I nuläget finns även planer på att skriva en rapport som kommer att publiceras av MAU. Rapporten ska skrivas tillsammans med forskarutbildaded lärare på PI och fokusera på samverkansprojekten och resultaten av dessa.
Studien grundar sig på intervjudata, i huvudsak insamlad under hösten 2021 samt observationer i barngrupper och klassrum i huvudsak insamlad under läsåret 2021-2022. Totalt gjordes 41 intervjuer med 130 personer (på förvaltningsnivå, skolledning samt pedagoger). Drygt 50 lektioner i klassrum i grund- och gymnasieskolan observerades och 18 timmars observationer gjordes i barngrupp på förskola. Dessutom gjordes observationer med ljud eller bildupptagning under sammanlagt drygt 30 timmar. Olika dokument av relevans för studien har analyserats fortlöpande. Parallellt med denna studie har en intern studie gjorts inom kommunen vad gäller digitaliseringen av grundskolan och samverkan har fortlöpande skett vad gäller analys av intervjudata från båda studier (se t.ex. Godhe, Ideland & Ollinen, 2023). Under 2022 och 2023 har presentationer gjorts av båda studier, ibland gemensamt, vid konferenser som vänder sig till forskarsamhället och till verksamma på skolor och förskolor. Presentationer har även gjorts internt inom skolförvaltningarna för olika målgrupper, vid involverade lärosäten samt på arenor avsedda för samverkan mellan kommun och lärosäte.
Projektet har bidragit till samverkan mellan lärosäten och skolförvaltningar genom dessa presentationer och varit en viktig del i det arbete som sker på lärosätena vad gäller praktiknära forskning, till exempel genom att vara en del av etableringen av gemensamma forskningsmiljöer inom försöksverksamheten ULF (Utbildning, Lärande, Forskning, www.ulfavtal.se). Kommunens skolförvaltningar har genom projektet fått sitt arbete med digitaliseringen av förskolor och skolor genomlyst på ett sätt som kan bidra till en tydligare vetenskapligt förankring. Presentationer av olika slag och med olika målgrupper har varit en viktig del för att nå ut till förskolor och skolor i kommunen. Genom samverkan vad gäller analys av data och skrivande av vetenskapliga konferensbidrag och artiklar har även samarbetet mellan kommunens utvecklingsavdelning där forskarutbildade lärare verkar och lärosätet stärkts.
Ett viktigt resultat av studien är att relationen mellan digitalisering och digital kompetens å ena sidan och likvärdighet och ökad måluppfyllelse å andra sidan karakteriseras av dilemman. Skolans arbete med att skapa en likvärdighet är viktigt enligt pedagogerna, men samtidigt påpekar de att likvärdighet i relation till digital kompetens hos eleverna hänger samman med samhälleliga faktorer som de som lärare har liten möjlighet att påverka. De kan ta ansvar för vad som händer i barngrupper och klassrum men inte till bristande digital likvärdighet i samhället i stort. I arbetet med barn och elever ser pedagogerna att digitala resurser av olika slag bidrar till flexibilitet i undervisningen. Detta bidrar till att en del elever har möjlighet att nå högre måluppfyllelse men samtidigt kan de digitala resurserna vara ett störningsmoment som påverkar måluppfyllelsen negativt. Det övergripande målet uttryckt i skollag och läroplaner om att elever under sin skolgång ska utvecklas till aktiva medborgare menar pedagogerna är viktiga i relation till digitaliseringen av utbildning. Om barn och elever ska kunna vara aktiva samhällsmedborgare i ett digitaliserat samhälle är skolans arbete med likvärdighet viktigt.
Ett annat viktigt resultat handlar om vad digital kompetens innebär för elever och lärare. Det finns en tendens att främst fokusera på tekniska faktorer av digital kompetens men studien visar på vikten att även lägga vikt vid sociala, institutionella och pedagogiska aspekter av digital kompetens. Institutionella faktorer som påverkar möjligheten för elever och lärare att utveckla digital kompetens handlar om att i organisationen ha strukturer vad gäller ansvar för att utveckla elevers digitala kompetens. Detta är inte alltid tydligt i styrdokumenten och kan därför behöva förtydligas. Pedagoger uttrycker ett behov av att utveckla sin digitala kompetens tillsammans med kollegor och i relation till gemensamma barngrupper och klasser. De sociala faktorerna handlar om likvärdighet i relation till samhälleliga faktorer. Att elever får möjlighet att utveckla sin förmåga att kritiskt granska digitala sökningar och källor pekas ut som speciellt viktigt. Likvärdighet är även kopplat till de pedagogiska faktorer som påverkar digital kompetens. Digitala resurser kan användas för att variera undervisningen och anpassa till olika elevgrupper vilket bidra till att fler kan delta i undervisningen och visa sin kunskap på olika sätt. Dock uttrycker lärare samtidigt en oro för att elevers förmåga att till exempel skriva för hand försämras eftersom de digitala resurserna ger dem möjligheter att uttrycka sin kunskap på andra sätt. I kommuners arbete med digitaliseringsprocesser behöver dessa sociala, institutionella och pedagogiska faktorer inkluderas för att bidra till att både elever och pedagoger utvecklar digitala kompetens.
Ett tredje viktigt resultat är att digitala resurser är en integrerad del av verksamheten i både förskolor och skolor idag. Till exempel är projektorn ett redskap som många lärare ser som nödvändig i sin undervisning. Digitala plattformar fyller administrativa funktioner i kontakt med både elever och vårdnadshavare. För elever på högstadiet, gymnasiet och Komvux är verksamhetens skolplattform ett nav där undervisningsmaterial finns, där information av olika slag ges och där de lämnar in och får respons på uppgifter i olika ämnen. Vilka digitala resurser som används i undervisningen skiljer sig till viss del åt i olika ämnen. Till exempel finns en tendens att använda mer specifika applikationer inom matematik och naturvetenskapliga ämnen medan svenskämnet och samhällsorienterande ämnen tenderar att använda mer generella verktyg som ordbehandlingsprogram och digitala sökfunktioner. I förskolan sker en stor del av kommunikationen med vårdnadshavare digitalt, till exempel kan bilder läggas ut för att berätta om vad barnen gjort under dagen. Det här är något som verkar ha blivit vanligare under pandemin på grund av restriktioner. I arbetet med barnen används digitala resurser för att intressera och engagera barnen i berättelser av olika slag. Till exempel kan karaktärer i berättelser komma till liv genom animering i applikationer och berättelser kan vidgas genom att pedagogerna skapar egna filmer där de lägger till karaktärer och låter barnen vara delaktiga genom skapande verksamhet.
Projektet har gett upphov till nya forskningsfrågor för att fördjupa förståelsen kring en del av resultaten. Bland annat gäller dessa frågor digitaliseringen av förskolan och hur teknikämnet skulle kunna vara ett nav för digital kompetens på högstadiet.
Forskningen inom Flexitprojektet har spridits på olika sätt; via forskningsartiklar i vetenskapliga tidskrifter, deltagande på nordiska och internationella forskningskonferenser, muntliga presentationer inom kommunen, vid lärosäten samt vid konferenser för verksamma inom förskola och skola på kommunal och nationell nivå. Forskningen har även presenterats på kommunen och lärosätens hemsidor, i artiklar i tidningar riktade mot förskola och skola, i bloggar och poddar (se separat lista på publikationer och presentationer av forskning). I nuläget finns även planer på att skriva en rapport som kommer att publiceras av MAU. Rapporten ska skrivas tillsammans med forskarutbildaded lärare på PI och fokusera på samverkansprojekten och resultaten av dessa.