I detta projekt studeras psykiatriska patienters livsberättelser 1880–1910. Projektets syfte är att ge ny kunskap om patienternas personliga narrativ och samtidigt visa på betydelsen av ett patientperspektiv både i historisk forskning och i vår egen tids psykiatriska vård. Projektet ingår i det växande fältet medicinsk humaniora, där narrativa studier av patientberättelser är ett centralt forskningsområde. Här bidrar min studie med ny kunskap om psykiatriska patienter.

En anledning till att psykiatriska patientberättelser länge varit förbisedda är att man menat att patienternas röster inte går att nå i ett psykiatriskt dokument. Detta vill jag utmana. Målsättningen är att genom kontinuerlig källkritisk reflektion utveckla ett nytt metodologiskt förhållningssätt. Viktiga frågor är: Vad berättar patienterna om sin bakgrund, sina relationer och sin sjukdom? Hur återges tankar och känslor? Hur skiljer sig berättelserna åt beroende på social bakgrund och kön? Källmaterialet består av patientjournaler från de statliga hospitalen i Lund och Stockholm, med nedslag vart tionde år, och kompletteras med fallstudier publicerade i den officiella statistiken.

Alla intagna patienter hade överträtt gränsen för vad som ansågs acceptabelt i lokalsamhället. Inför psykiatrikern gavs de möjlighet att berätta om sina erfarenheter och sitt utanförskap. Resultatet är en unik källa till psykiatriska patienters sociala, kulturella, religiösa, intellektuella och emotionella värld.