Migrering av databasen "Cyrillic and Glagolitic Books and Manuscripts in Sweden" till ALVIN
Projektet syftar till att migrera innehållet i databasen Cyrillic and Glagolitic Books and Manuscripts in Sweden (CGS) till den digitala plattformen Alvin. CGS utgör resultatet av infrastrukturprojektet Digitaliserade beskrivningar av slaviska kyrilliska handskrifter och äldre tryckta böcker vid svenska bibliotek och arkiv (2010–2013), genomfört med stöd av RJ, och innehåller c:a 700 poster med beskrivningar av äldre slaviska handskrifter och tryckta böcker med kyrillisk eller glagolitisk skrift vilka bevaras i ett tjugotal svenska bibliotek och arkiv. Alvin är en digital plattform för långsiktigt bevarande och tillgängliggörande av digitaliserat och ännu inte digitaliserat kulturarvsmaterial vid svenska kulturarvsinstitutioner, vilken utvecklas och underhålls av Uppsala universitetsbibliotek.
I tillägg till det redan befintliga innehållet kommer nya poster att skapas i Alvin med beskrivningar och digitala bilder av de vattenmärken som förekommer i materialet, vilket bidrar till att utveckla Alvin till att bli en viktig resurs även för studier av äldre papper, både i Sverige och internationellt.
I och med integreringen av beskrivningarna av det slaviska materialet i Alvin säkerställs ett långsiktigt bevarande och underhåll av alla data, vilka även kommer att göras fritt tillgängliga för både forskare och allmänhet. Genom att uppgifterna görs tillgängliga i Alvin öppnas också nya möjligheter för ämnesöverskridande forskning inom svensk och europeisk kulturarvshistoria.
I tillägg till det redan befintliga innehållet kommer nya poster att skapas i Alvin med beskrivningar och digitala bilder av de vattenmärken som förekommer i materialet, vilket bidrar till att utveckla Alvin till att bli en viktig resurs även för studier av äldre papper, både i Sverige och internationellt.
I och med integreringen av beskrivningarna av det slaviska materialet i Alvin säkerställs ett långsiktigt bevarande och underhåll av alla data, vilka även kommer att göras fritt tillgängliga för både forskare och allmänhet. Genom att uppgifterna görs tillgängliga i Alvin öppnas också nya möjligheter för ämnesöverskridande forskning inom svensk och europeisk kulturarvshistoria.
Slutredovisning
Infrastrukturens syfte samt utveckling
Projektets syfte var att överföra resultaten från det tidigare RJ-projektet Digitalized Descriptions of Slavic Cyrillic Manuscripts and Early Printed Books in Swedish Libraries and Archives till kulturarvsplattformen Alvin, för att därigenom dels säkerställa ett långsiktigt bevarande av de aktuella resultaten, dels göra resultaten fritt tillgängliga såväl för forskning som allmänhet. Därutöver syftade projektet även till att i Alvin skapa helt nya poster med systematiska beskrivningar av många av de vattenmärken på papper som återfinns i de tryckta böcker och handskrifter som hade beskrivits i det tidigare projektet. I projektgruppen har ingått Antoaneta Granberg, Göteborgs universitet (som också ledde det tidigare RJ-projektet), Stefan Andersson, Uppsala universitetsbibliotek, förvaltningsledare för Alvin, samt Per Ambrosiani, Umeå universitet (projektledare). Viktiga insatser har också gjorts av Kent-Inge Andersson och Per Cullhed, båda vid Uppsala universitetsbibliotek.
Överföringen av information till Alvin-formatet har gjort det nödvändigt att ytterligare reflektera över tillämpbarheten av olika beskrivningsformat för det aktuella materialet, och att utveckla befintliga format så att de ytterligare kan stödja kontextualiseringen av materialet. Så har till exempel inom projektets ram skapats nya ”virtuella” sammanställningar av handskriftsfragment vilka ursprungligen utgjort delar av samma fysiska handskriftsvolym, men vilka idag är splittrade och bevaras vid olika fysiska institutioner. Projektet har också aktualiserat frågor om hur man på mest ändamålsenliga sätt kan skapa virtuella relationer mellan tryckta och digitala beskrivningar av samma fysiska handskrift eller bok: de flesta av de beskrivna objekten har tidigare behandlats i både tryckta publikationer och digitala kataloger och databaser, och i Alvinposterna återfinns nu hänvisningar och länkar till dessa resurser, allt för att ge användarna en så fullständig bild som möjligt av den i sammanhanget relevanta forskningen.
Struktureringen av informationen i Alvin har också genererat frågor om kontextualiseringen av materialet ur ett bredare nationellt och internationellt perspektiv. Hur kan de slaviska samlingarna studeras som en del av svenskt kulturarv? Hur kan uppgifter om personer med koppling till konkreta böcker (författare, översättare, skrivare, tidigare ägare, etc.) i en samling integreras med motsvarande uppgifter från andra samlingar i Sverige och utlandet för att få fram ny kunskap om europeisk bokproduktion och texttradering?
Arbetet med vattenmärkesposterna har i flera fall gjort det möjligt att fastställa att samma papper förekommer i flera olika källor, vilket ger viktiga bidrag till datering och lokalisering av handskrifter och tryckta böcker med okänd proveniens.
En mer övergripande frågeställning som också har aktualiserats under genomförandet av projektet handlar om på vilka sätt förståelsen av de aktuella böckernas både materiella och immateriella natur påverkar strategierna för långsiktigt bevarande av kulturarv. Detta är självfallet inget unikt just för detta projekt, men genom att projektet bidrar till att integrera information om slaviskt material i en bredare kulturarvsbevarandediskussion aktualiseras bland annat frågor om tillgänglighet, sökbarhet på olika språk, internationalisering m.m.
Projektets resultat hittills, och ett resonemang om dessa
Projektets syfte är i stora drag uppfyllt: alla tidigare befintliga databasposter är överförda till Alvin, och de nyskapade Alvin-posterna har länkats till såväl redan befintliga som nyupprättade auktoritetsposter i Alvin för personer och platser m.m. Därigenom finns nu den samlade information om de slaviska handskrifter och tryckta böcker som utgjorde resultatet av det tidigare RJ-projektet nu öppet tillgänglig i Alvin-portalen (se http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-523769 för en översikt över samlingen). Detta ger nya möjligheter för forskare inom slavistik, bokhistoria och kulturarvsstudier vid universitet och bibliotek såväl i Sverige som i utlandet att erhålla strukturerad information om slaviska boksamlingar i ett tjugotal offentliga bibliotek och arkiv i Sverige: universitetsbiblioteken i Uppsala, Stockholm, Lund, Göteborg och Umeå, Kungliga biblioteket, Riksarkivet och Krigsarkivet, stadsbiblioteken i Västerås, Norrköping, Växjö, samt bibliotek och arkiv i Skara, Västervik, Jönköping, Örebro, Karlstad (Värmlandsarkiv) m.fl.
På grund av att Alvin-miljön visade sig erbjuda goda möjligheter till betydande kvalitativa förbättringar av de ursprungliga resultaten är dock redigeringen av de nya Alvin-posterna ännu inte helt slutförd. Som exempel på sådana förbättringar kan nämnas bl.a. länkar till sedan tidigare befintliga Alvinposter (t.ex. personposter för tidigare ägare etc., beskrivningar genomförda inom ramen för tidigare projekt, etc.), samt kompletterande av Alvinposterna med digitala surrogat. Därutöver har i många fall länkar till Wikipediaartiklar och Wikidataposter upprättats, samt omvänt, Wikipediaartiklar och Wikidataposter kompletterats med uppgifter om Alvin. Dessa och andra kvalitetsförbättringar har tagit mer tid än beräknat, och detta arbete kommer därför att fortsätta under den närmaste tiden. Alvin-miljöns möjligheter till ytterligare förbättringar av databasposterna gör det också både viktigt och möjligt att kontinuerligt lägga till t.ex. hänvisningar till framtida forskningspublikationer och resultat av digitaliseringsprojekt. Dessutom återstår fortfarande delar av arbetet med vattenmärkesposterna: fram till och med mars 2024 har ett fyrtiotal nya vattenmärkesposter skapats i Alvin och integrerats med de relevanta handskrifts- och tryckposterna, men det återstår fortfarande att avsluta redigeringen av resterande vattenmärken och skapandet av poster för dessa. Detta arbete förväntas bli slutfört inom en nära framtid.
Projektresultaten har så långt redovisas vid flera seminarier under 2023: först på Uppsala universitetsbibliotek i februari 2023 med deltagande av Granberg, Andersson, Ambrosiani samt ytterligare inbjudna forskare, därefter i mars 2023, då Granberg och Ambrosiani presenterade projektet och dess resultat för ”International Commission on Computer Supported Processing of Mediæval Slavonic Manuscripts and Early Printed Books to the International Committee of Slavists” vid dess möte i Freiburg, Tyskland, och online. Vidare har Ambrosiani i november 2023 presenterat projektresultaten vid ett seminarium på Stockholms universitet.
Kort om hur infrastrukturen använts samt vilken forskning som påbörjats med hjälp av infrastrukturen
I svenska sammanhang används för närvarande Alvin-portalen bl.a. inom ett stort avhandlingsprojekt om samlingen av slaviska pergamentsfragment i Sverige av Larysa Korobenko, Stockholms universitet, där disputation är planerad till juni 2024, och vid Göteborgs universitet arbetar magister- och masterstudenter i slaviska medeltidsstudier aktivt med Alvin-portalen för att söka efter information om källmaterial för sina uppsatsarbeten.
Projektet har också fått till följd ett ökat intresse för de slaviska samlingarna vid flera av de aktuella arkivinstitutionerna, varvid ett antal tidigare inte kända kyrilliska böcker och handskrifter har uppmärksammats och kunnat föras in och beskrivas i Alvin.
Oförutsedda tekniska och metodiska problem, samt avvikelser från den ursprungliga planen
Sammantaget har migreringen av materialet till Alvin fungerat som planerat. Dock har, som redan beskrivits ovan, arbetet med vattenmärkesposterna visats sig vara mer komplicerat än vad som ursprungligen hade förutsetts. Ett tekniskt problem som ännu inte har lösts är presentationen i Alvin av kyrkslavisk kyrillisk text, framför allt i titlar och innehållsbeskrivningar.
Arbetets integrering i myndigheten/organisationen, samt hur infrastrukturen ska underhållas långsiktigt
Alvin-portalen drivs av Alvinkonsortiet genom Uppsala universitetsbibliotek, och konsortiet ansvarar för den långsiktiga förvaltningen av resultaten av projektet. Detta säkerställer långtidsbevarande och tillhandahållande av samtliga data.
Infrastrukturens tillgänglighet och förhållande till krav på öppen tillgänglighet och Open Science
Alla data är fritt tillgängliga via Alvins användargränssnitt. Tillgången till data omfattas inte av några begränsningar utan licensieras med Public Domain Mark (ingen känd upphovsrätt) enligt Creative Commons, vilket anges på varje enskild post.
Eventuella internationella samarbeten
Projektet har resulterat i kontakter med forskare vid flera europeiska nationalbibliotek som bedriver projekt om splittrade samlingar eller handskrifter vars olika delar bevaras vid olika bibliotek och arkiv, t.ex. Lettlands nationalbiblioteks stora projekt om rekonstruktionen av biblioteket som tillhörde Jesuitkollegiet i Riga. Det vore också önskvärt att i en nära framtid påbörja ett samarbete med “International Association of Paper Historians” (IPH, se http://www.paperhistory.org/) för att införa de nya svenska och ryska vattenmärkestypbenämningarna som har utarbetats inom projektet i IPH:s standard, vilket kommer att leda till ökade möjligheter för informationssökning och främja den internationella forskningen om äldre papper. Vi planerar också ytterligare samarbete med relevanta internationella databaser och kataloger som t.ex. databasprojektet Repertorium (http://repertorium.obdurodon.org) och Ohio State University Library (https://library.osu.edu), vilka båda förtecknar delar av de svenska samlingarna.
Eventuella publikationer som tillkommit till följd av den forskning som bedrivits i anslutning till infrastrukturen
Se särskild publikationsförteckning
Länkar till egna webbsidor
Alvin: https://www.alvin-portal.org/
CGS — Cyrillic and Glagolitic books and manuscripts in Sweden: collection overview: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-523769
Projektets syfte var att överföra resultaten från det tidigare RJ-projektet Digitalized Descriptions of Slavic Cyrillic Manuscripts and Early Printed Books in Swedish Libraries and Archives till kulturarvsplattformen Alvin, för att därigenom dels säkerställa ett långsiktigt bevarande av de aktuella resultaten, dels göra resultaten fritt tillgängliga såväl för forskning som allmänhet. Därutöver syftade projektet även till att i Alvin skapa helt nya poster med systematiska beskrivningar av många av de vattenmärken på papper som återfinns i de tryckta böcker och handskrifter som hade beskrivits i det tidigare projektet. I projektgruppen har ingått Antoaneta Granberg, Göteborgs universitet (som också ledde det tidigare RJ-projektet), Stefan Andersson, Uppsala universitetsbibliotek, förvaltningsledare för Alvin, samt Per Ambrosiani, Umeå universitet (projektledare). Viktiga insatser har också gjorts av Kent-Inge Andersson och Per Cullhed, båda vid Uppsala universitetsbibliotek.
Överföringen av information till Alvin-formatet har gjort det nödvändigt att ytterligare reflektera över tillämpbarheten av olika beskrivningsformat för det aktuella materialet, och att utveckla befintliga format så att de ytterligare kan stödja kontextualiseringen av materialet. Så har till exempel inom projektets ram skapats nya ”virtuella” sammanställningar av handskriftsfragment vilka ursprungligen utgjort delar av samma fysiska handskriftsvolym, men vilka idag är splittrade och bevaras vid olika fysiska institutioner. Projektet har också aktualiserat frågor om hur man på mest ändamålsenliga sätt kan skapa virtuella relationer mellan tryckta och digitala beskrivningar av samma fysiska handskrift eller bok: de flesta av de beskrivna objekten har tidigare behandlats i både tryckta publikationer och digitala kataloger och databaser, och i Alvinposterna återfinns nu hänvisningar och länkar till dessa resurser, allt för att ge användarna en så fullständig bild som möjligt av den i sammanhanget relevanta forskningen.
Struktureringen av informationen i Alvin har också genererat frågor om kontextualiseringen av materialet ur ett bredare nationellt och internationellt perspektiv. Hur kan de slaviska samlingarna studeras som en del av svenskt kulturarv? Hur kan uppgifter om personer med koppling till konkreta böcker (författare, översättare, skrivare, tidigare ägare, etc.) i en samling integreras med motsvarande uppgifter från andra samlingar i Sverige och utlandet för att få fram ny kunskap om europeisk bokproduktion och texttradering?
Arbetet med vattenmärkesposterna har i flera fall gjort det möjligt att fastställa att samma papper förekommer i flera olika källor, vilket ger viktiga bidrag till datering och lokalisering av handskrifter och tryckta böcker med okänd proveniens.
En mer övergripande frågeställning som också har aktualiserats under genomförandet av projektet handlar om på vilka sätt förståelsen av de aktuella böckernas både materiella och immateriella natur påverkar strategierna för långsiktigt bevarande av kulturarv. Detta är självfallet inget unikt just för detta projekt, men genom att projektet bidrar till att integrera information om slaviskt material i en bredare kulturarvsbevarandediskussion aktualiseras bland annat frågor om tillgänglighet, sökbarhet på olika språk, internationalisering m.m.
Projektets resultat hittills, och ett resonemang om dessa
Projektets syfte är i stora drag uppfyllt: alla tidigare befintliga databasposter är överförda till Alvin, och de nyskapade Alvin-posterna har länkats till såväl redan befintliga som nyupprättade auktoritetsposter i Alvin för personer och platser m.m. Därigenom finns nu den samlade information om de slaviska handskrifter och tryckta böcker som utgjorde resultatet av det tidigare RJ-projektet nu öppet tillgänglig i Alvin-portalen (se http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-523769 för en översikt över samlingen). Detta ger nya möjligheter för forskare inom slavistik, bokhistoria och kulturarvsstudier vid universitet och bibliotek såväl i Sverige som i utlandet att erhålla strukturerad information om slaviska boksamlingar i ett tjugotal offentliga bibliotek och arkiv i Sverige: universitetsbiblioteken i Uppsala, Stockholm, Lund, Göteborg och Umeå, Kungliga biblioteket, Riksarkivet och Krigsarkivet, stadsbiblioteken i Västerås, Norrköping, Växjö, samt bibliotek och arkiv i Skara, Västervik, Jönköping, Örebro, Karlstad (Värmlandsarkiv) m.fl.
På grund av att Alvin-miljön visade sig erbjuda goda möjligheter till betydande kvalitativa förbättringar av de ursprungliga resultaten är dock redigeringen av de nya Alvin-posterna ännu inte helt slutförd. Som exempel på sådana förbättringar kan nämnas bl.a. länkar till sedan tidigare befintliga Alvinposter (t.ex. personposter för tidigare ägare etc., beskrivningar genomförda inom ramen för tidigare projekt, etc.), samt kompletterande av Alvinposterna med digitala surrogat. Därutöver har i många fall länkar till Wikipediaartiklar och Wikidataposter upprättats, samt omvänt, Wikipediaartiklar och Wikidataposter kompletterats med uppgifter om Alvin. Dessa och andra kvalitetsförbättringar har tagit mer tid än beräknat, och detta arbete kommer därför att fortsätta under den närmaste tiden. Alvin-miljöns möjligheter till ytterligare förbättringar av databasposterna gör det också både viktigt och möjligt att kontinuerligt lägga till t.ex. hänvisningar till framtida forskningspublikationer och resultat av digitaliseringsprojekt. Dessutom återstår fortfarande delar av arbetet med vattenmärkesposterna: fram till och med mars 2024 har ett fyrtiotal nya vattenmärkesposter skapats i Alvin och integrerats med de relevanta handskrifts- och tryckposterna, men det återstår fortfarande att avsluta redigeringen av resterande vattenmärken och skapandet av poster för dessa. Detta arbete förväntas bli slutfört inom en nära framtid.
Projektresultaten har så långt redovisas vid flera seminarier under 2023: först på Uppsala universitetsbibliotek i februari 2023 med deltagande av Granberg, Andersson, Ambrosiani samt ytterligare inbjudna forskare, därefter i mars 2023, då Granberg och Ambrosiani presenterade projektet och dess resultat för ”International Commission on Computer Supported Processing of Mediæval Slavonic Manuscripts and Early Printed Books to the International Committee of Slavists” vid dess möte i Freiburg, Tyskland, och online. Vidare har Ambrosiani i november 2023 presenterat projektresultaten vid ett seminarium på Stockholms universitet.
Kort om hur infrastrukturen använts samt vilken forskning som påbörjats med hjälp av infrastrukturen
I svenska sammanhang används för närvarande Alvin-portalen bl.a. inom ett stort avhandlingsprojekt om samlingen av slaviska pergamentsfragment i Sverige av Larysa Korobenko, Stockholms universitet, där disputation är planerad till juni 2024, och vid Göteborgs universitet arbetar magister- och masterstudenter i slaviska medeltidsstudier aktivt med Alvin-portalen för att söka efter information om källmaterial för sina uppsatsarbeten.
Projektet har också fått till följd ett ökat intresse för de slaviska samlingarna vid flera av de aktuella arkivinstitutionerna, varvid ett antal tidigare inte kända kyrilliska böcker och handskrifter har uppmärksammats och kunnat föras in och beskrivas i Alvin.
Oförutsedda tekniska och metodiska problem, samt avvikelser från den ursprungliga planen
Sammantaget har migreringen av materialet till Alvin fungerat som planerat. Dock har, som redan beskrivits ovan, arbetet med vattenmärkesposterna visats sig vara mer komplicerat än vad som ursprungligen hade förutsetts. Ett tekniskt problem som ännu inte har lösts är presentationen i Alvin av kyrkslavisk kyrillisk text, framför allt i titlar och innehållsbeskrivningar.
Arbetets integrering i myndigheten/organisationen, samt hur infrastrukturen ska underhållas långsiktigt
Alvin-portalen drivs av Alvinkonsortiet genom Uppsala universitetsbibliotek, och konsortiet ansvarar för den långsiktiga förvaltningen av resultaten av projektet. Detta säkerställer långtidsbevarande och tillhandahållande av samtliga data.
Infrastrukturens tillgänglighet och förhållande till krav på öppen tillgänglighet och Open Science
Alla data är fritt tillgängliga via Alvins användargränssnitt. Tillgången till data omfattas inte av några begränsningar utan licensieras med Public Domain Mark (ingen känd upphovsrätt) enligt Creative Commons, vilket anges på varje enskild post.
Eventuella internationella samarbeten
Projektet har resulterat i kontakter med forskare vid flera europeiska nationalbibliotek som bedriver projekt om splittrade samlingar eller handskrifter vars olika delar bevaras vid olika bibliotek och arkiv, t.ex. Lettlands nationalbiblioteks stora projekt om rekonstruktionen av biblioteket som tillhörde Jesuitkollegiet i Riga. Det vore också önskvärt att i en nära framtid påbörja ett samarbete med “International Association of Paper Historians” (IPH, se http://www.paperhistory.org/) för att införa de nya svenska och ryska vattenmärkestypbenämningarna som har utarbetats inom projektet i IPH:s standard, vilket kommer att leda till ökade möjligheter för informationssökning och främja den internationella forskningen om äldre papper. Vi planerar också ytterligare samarbete med relevanta internationella databaser och kataloger som t.ex. databasprojektet Repertorium (http://repertorium.obdurodon.org) och Ohio State University Library (https://library.osu.edu), vilka båda förtecknar delar av de svenska samlingarna.
Eventuella publikationer som tillkommit till följd av den forskning som bedrivits i anslutning till infrastrukturen
Se särskild publikationsförteckning
Länkar till egna webbsidor
Alvin: https://www.alvin-portal.org/
CGS — Cyrillic and Glagolitic books and manuscripts in Sweden: collection overview: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-523769