Svensk filmfeminism
Syftet är att skriva färdigt bokmanuset till monografin Swedish Film Feminism: Between Grassroots Movements and Cultural Policies, för vilken ett bokkontrakt med Bloomsbury Academic har upprättats. Boken undersöker den feministiska filmkulturen i Sverige under 1970- och 80-talen och är den första djupgående studien av denna dynamiska, men i hög grad förbisedda, filmkultur. Boken analyserar ett rikt och omfattande arkivmaterial och fokuserar särskilt på samverkan med finansiärer och statliga instanser. Därmed fyller boken inte bara en lucka i filmhistorien, utan ger också ett nyskapande bidrag till internationella feministiska filmstudier. De sex kapitlen, ungefär 65 000 ord sammanlagt, innehåller fallstudier av avgörande produktions-, distributions- och receptionssammanhang, liksom av filmer och filmskapare, men också utförliga omprövningar av centrala debatter i feministisk filmteori. Analysen av den feministiska filmkulturens utformning i den svenska kontexten innebär en omvärdering av dominerande anglo-amerikanska redogörelser för filmkulturens uppkomst, centrala händelser, filmer, begrepp och konflikter. Boken ger även en historisk kontextualisering av samtida feministisk filmkultur och Svenska Filminstitutets berömda jämställdhetsarbete. Arbetet med boken är långt kommet. Forskningsledigheten kommer möjliggöra skrivandet och färdigställandet av introduktions- och avslutningskapitlen, samt revideringar och anpassningar av övriga fyra, redan skrivna, kapitelversioner.
Slutredovisning
Projektets viktigaste resultat är färdigställandet av manuskriptet till monografin Swedish Film Feminism: Ambivalent Exceptionalism During the Second Wave. Boken publiceras av Bloomsbury under våren 2025 och är den första djuplodande studien av den feministiska filmrörelsen i Sverige under 1970- och 80-talen. Boken utgår från ett omfattande arkivmaterial genom vilket den kartlägger och analyserar den svenska filmfeminismens framväxt, organisering, diskursproduktion, samt estetiska och politiska aspekter. Rörelsens utformning i Sverige kontextualiseras i förhållande till dåtida svensk filmkultur, kvinnorörelse och ”kvinnovänliga” välfärds- och solidaritetspolitik, men också till filmfeminismen som transnationell filmkultur.
Ett av bokens huvudsyften är att kasta ljus över filmrörelsens interaktion med statliga och kulturella institutioner och erbjuda en förståelse inte bara av vad dåtidens progressiva politiska klimat möjliggjorde utan också av mer paradoxala aspekter. Dessa inkluderar kvinnors begränsade möjligheter att få verka som långfilmsregissörer inom svensk film, samt avsaknaden av jämställdhetsåtgärder på detta område i en tid då kulturpolitiken syftade till att vidga deltagandet i kulturlivet och svensk jämställdhetspolitik sattes på världskartan. Likaså var iögonfallande få av de filmer som kvinnor regisserade i Sverige vid denna tid tydligt centrerade kring genus- och jämställdhetsfrågor och i ännu lägre grad kring frågor om sexualitet och ras. Genom att rikta fokus just mot motsägelsefullheter och komplexitet syftar boken till att förstå den feministiska filmrörelsens samspel med och förutsättningar utifrån dåtidens politiska klimat och investering i en bild av Sverige som moraliskt föregångsland. Därmed bidrar boken också till aktuella kritiska diskussioner om svensk exceptionalism och ger inblick i hur föreställningen om Sverige som jämställdhetsidyll och världssamvete inverkade på kvinnors filmproduktion vid denna tid.
Syftet med boken är därtill att ge ett originellt bidrag till aktuella metodologiska och teoretiska debatter inom feministiska filmstudier. I Introduktionskapitlet redogörs för arbetets utgångspunkter och avsikt att komplicera vedertagna ramverk och ursprungsberättelser inom dominerande angloamerikansk feministisk filmhistoriografi. Kapitlet betonar hur såväl händelseutveckling, som debatt och filmproduktion i det svenska sammanhanget skiljer sig väsentligt från den etablerade historieskrivningen och därmed inte enkelt låter sig analyseras med den begreppsapparat som beskriver det angloamerikanska material som har kommit att representera feministisk filmkultur generellt.
Efter introduktionskapitlet följer tre kapitel som tecknar en översiktlig bild av de sammanhang, evenemang, debatter, organisationer och typer av filmer som den feministiska filmrörelsen i Sverige utgjordes av. Det första kapitlet lyfter fram hur filmfeminismen växte fram i skärningspunkten mellan den vänsterorienterade filmkulturen och den nya kvinnorörelsen, men också hur frågor om kvinnor och film kom att diskuteras brett i Sverige under 1970-talet. Det andra kapitlet fokuserar på de fyra organisationer som etablerades i Sverige med avsikt att förbättra kvinnors möjligheter som filmare samt ordna visningar av så kallad ”kvinnofilm”. Med utgångspunkt i föreningsarkiv och receptionsmaterial visar kapitlet också hur en diskursiv förskjutning från just begreppet kvinnofilm till begrepp som ”kvinnlig dramaturgi” och ”kvinnlig film” ägde rum i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Det tredje kapitlet ger en övergripande analys av det utbud av filmer som visades på filmfestivaler och i andra visningssammanhang knutna till rörelsen. Huvudsakligen kretsade dessa filmer kring teman som kvinnors historia, reproduktivt arbete, samt klimat- och fredsfrågor, vilket låg i linje med den svenska kvinnorörelsens vändning mot begreppet kvinnokultur under andra halvan av 1970-talet. Samtliga tre kapitel betonar den heterogenitet genom vilken filmrörelsen manifesterade sig själv i den här nationella kontexten och lyfter särskilt fram hur det inom dessa sammanhang återkommande gavs uttryck för ett motstridigt och ambivalent förhållningssätt till politisk aktivism.
Efter de tre första kapitlen följer tre fallstudier som genom ett intersektionellt och kritiskt angreppssätt fördjupar undersökningen av filmfeminismens växelverkan med den samtida jämställdhets- och solidaritetspolitiken. Fallstudierna skärskådar hur statliga institutioner och kommersiella aktörer utanför den regelrätta film- och kultursfären kom att finansiera kvinnors filmskapande på avgörande sätt. Den första fallstudien lyfter fram ett antal udda kortfilmer som Mai Zetterling fick möjlighet att regissera i kölvattnet av de ökända sågningarna av hennes långfilm Flickorna från 1968. Dessa filmer, som producerades av bland annat Olympiska kommittén och byggföretaget SKANSKA, drog nytta av Zetterlings feministiska persona och möjliggjorde ett utforskade av estetiska strategier som kan beskrivas med begrepp som ”drag” och ”kvinnlig blick”. Den andra fallstudien undersöker biståndsmyndigheten SIDA:s filmproduktionsstöd som i slående hög grad tilldelades kvinnor för att göra dokumentärer om kvinnors situation i den så kallade ”Tredje världen”. Den tredje fallstudien utforskar Socialstyrelsens finansiering av två unika lesbiska kortfilmer under en tid då myndigheten paradoxalt nog också upprätthöll sjukdomsklassificeringen av homosexualitet. Bokens avslutande Efterord reflekterar över filmfeminismens uppsving samt påföljande tillbakagång i Sverige under 2010- och 20-talen mot bakgrund av rörelsens historia på 1970- och 80-talen.
Manuskriptet har sakkunniggranskats anonymt och fått mycket positiva omdömen, bland annat som ”ett nytt riktmärke för feministisk filmhistoriografi”. Förlagets sammanfattning av sakkunniggranskarnas rapporter från augusti 2024 lyfter fram bokens originalitet, gedigna forskning och effektiva organisering, liksom dess komplexa, nyanserade och innovativa undersökning av dominerande ramverk inom feministiska filmstudier. Vidare beröms boken för dess feministiska och dekoloniala kritik av svensk exceptionalism, samt för dess stora potential att ”förnya forskningslandskapet inom feministiska filmstudier”.
Förutom bokmanuskriptet har projektet resulterat i en forskningsvistelse vid Institut for Kommunikation, Köpenhamns universitet, samt i presentationer i akademiska såväl som populärvetenskapliga sammanhang. Delar av manuskriptet har presenterats vid filmvetenskapliga seminariet vid Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet i maj 2022, samt vid filmvetenskapliga seminariet vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet i april 2023. Forskningsvistelsen vid Institut for Kommunikation, Köpenhamns universitet ägde rum under juni månad 2022. I samband med denna presenterades en version av bokens introduktionskapitel under workshopen ”Feminist film history in Scandinavia: new approaches, methodologies, and connections”. I förlängningen av workshopen och dess forskningsnätverk kring skandinavisk feministisk filmhistorieforskning har även ett kapitel till den kommande antologin Women’s film histories: Scandinavian perspectives (Nota bene) skrivits där forskningsfrågor gällande feministisk och queer filmhistoriografi som bygger på arbetet med monografin utforskas vidare. Projektet har även resulterat i deltagande i workshops kopplade till ytterligare ett forskningsnätverk med fokus på transnationell feministisk filmkultur under 1970- och 80-talen. Detta deltagande har inkluderat presentationer som vidareutvecklar frågor kring lesbisk feministisk filmkultur under samma period, dels vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet i april 2023, dels vid Institutionen för film och litteratur, Linnéuniversitetet i mars 2024, samt medverkan i den kommande antologin Women Filmmakers and the Welfare State: Transnational Film Cultures During the Long 1970s in Canada and Sweden.
Forskningens resultat sprids i första hand genom att monografin Swedish Film Feminism: Ambivalent Exceptionalism During the Second Wave publiceras med öppen tillgång. Internationell spridning och samverkan sker bland annat genom att boken presenteras i form av en gästföreläsning vid International Institute for Popular Culture, Åbo universitet i november 2024. Utöver samverkan med akademiska nätverk och antologiprojekt har samverkan även skett genom en populärvetenskaplig presentation och sammanställning av ett filmprogram för Cinemateket i Stockholm i maj 2024, samt författandet av en presentation av Mai Zetterling till Cinematekets höstprogram 2022. Samverkan har även innefattat ett samarbete med KvinnSam vid Humanistiska biblioteket, Göteborgs universitet, vilket resulterade i att arkivmaterial som studeras i boken ställdes ut i en utställning i bibliotekets entré i december 2023.
Ett av bokens huvudsyften är att kasta ljus över filmrörelsens interaktion med statliga och kulturella institutioner och erbjuda en förståelse inte bara av vad dåtidens progressiva politiska klimat möjliggjorde utan också av mer paradoxala aspekter. Dessa inkluderar kvinnors begränsade möjligheter att få verka som långfilmsregissörer inom svensk film, samt avsaknaden av jämställdhetsåtgärder på detta område i en tid då kulturpolitiken syftade till att vidga deltagandet i kulturlivet och svensk jämställdhetspolitik sattes på världskartan. Likaså var iögonfallande få av de filmer som kvinnor regisserade i Sverige vid denna tid tydligt centrerade kring genus- och jämställdhetsfrågor och i ännu lägre grad kring frågor om sexualitet och ras. Genom att rikta fokus just mot motsägelsefullheter och komplexitet syftar boken till att förstå den feministiska filmrörelsens samspel med och förutsättningar utifrån dåtidens politiska klimat och investering i en bild av Sverige som moraliskt föregångsland. Därmed bidrar boken också till aktuella kritiska diskussioner om svensk exceptionalism och ger inblick i hur föreställningen om Sverige som jämställdhetsidyll och världssamvete inverkade på kvinnors filmproduktion vid denna tid.
Syftet med boken är därtill att ge ett originellt bidrag till aktuella metodologiska och teoretiska debatter inom feministiska filmstudier. I Introduktionskapitlet redogörs för arbetets utgångspunkter och avsikt att komplicera vedertagna ramverk och ursprungsberättelser inom dominerande angloamerikansk feministisk filmhistoriografi. Kapitlet betonar hur såväl händelseutveckling, som debatt och filmproduktion i det svenska sammanhanget skiljer sig väsentligt från den etablerade historieskrivningen och därmed inte enkelt låter sig analyseras med den begreppsapparat som beskriver det angloamerikanska material som har kommit att representera feministisk filmkultur generellt.
Efter introduktionskapitlet följer tre kapitel som tecknar en översiktlig bild av de sammanhang, evenemang, debatter, organisationer och typer av filmer som den feministiska filmrörelsen i Sverige utgjordes av. Det första kapitlet lyfter fram hur filmfeminismen växte fram i skärningspunkten mellan den vänsterorienterade filmkulturen och den nya kvinnorörelsen, men också hur frågor om kvinnor och film kom att diskuteras brett i Sverige under 1970-talet. Det andra kapitlet fokuserar på de fyra organisationer som etablerades i Sverige med avsikt att förbättra kvinnors möjligheter som filmare samt ordna visningar av så kallad ”kvinnofilm”. Med utgångspunkt i föreningsarkiv och receptionsmaterial visar kapitlet också hur en diskursiv förskjutning från just begreppet kvinnofilm till begrepp som ”kvinnlig dramaturgi” och ”kvinnlig film” ägde rum i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Det tredje kapitlet ger en övergripande analys av det utbud av filmer som visades på filmfestivaler och i andra visningssammanhang knutna till rörelsen. Huvudsakligen kretsade dessa filmer kring teman som kvinnors historia, reproduktivt arbete, samt klimat- och fredsfrågor, vilket låg i linje med den svenska kvinnorörelsens vändning mot begreppet kvinnokultur under andra halvan av 1970-talet. Samtliga tre kapitel betonar den heterogenitet genom vilken filmrörelsen manifesterade sig själv i den här nationella kontexten och lyfter särskilt fram hur det inom dessa sammanhang återkommande gavs uttryck för ett motstridigt och ambivalent förhållningssätt till politisk aktivism.
Efter de tre första kapitlen följer tre fallstudier som genom ett intersektionellt och kritiskt angreppssätt fördjupar undersökningen av filmfeminismens växelverkan med den samtida jämställdhets- och solidaritetspolitiken. Fallstudierna skärskådar hur statliga institutioner och kommersiella aktörer utanför den regelrätta film- och kultursfären kom att finansiera kvinnors filmskapande på avgörande sätt. Den första fallstudien lyfter fram ett antal udda kortfilmer som Mai Zetterling fick möjlighet att regissera i kölvattnet av de ökända sågningarna av hennes långfilm Flickorna från 1968. Dessa filmer, som producerades av bland annat Olympiska kommittén och byggföretaget SKANSKA, drog nytta av Zetterlings feministiska persona och möjliggjorde ett utforskade av estetiska strategier som kan beskrivas med begrepp som ”drag” och ”kvinnlig blick”. Den andra fallstudien undersöker biståndsmyndigheten SIDA:s filmproduktionsstöd som i slående hög grad tilldelades kvinnor för att göra dokumentärer om kvinnors situation i den så kallade ”Tredje världen”. Den tredje fallstudien utforskar Socialstyrelsens finansiering av två unika lesbiska kortfilmer under en tid då myndigheten paradoxalt nog också upprätthöll sjukdomsklassificeringen av homosexualitet. Bokens avslutande Efterord reflekterar över filmfeminismens uppsving samt påföljande tillbakagång i Sverige under 2010- och 20-talen mot bakgrund av rörelsens historia på 1970- och 80-talen.
Manuskriptet har sakkunniggranskats anonymt och fått mycket positiva omdömen, bland annat som ”ett nytt riktmärke för feministisk filmhistoriografi”. Förlagets sammanfattning av sakkunniggranskarnas rapporter från augusti 2024 lyfter fram bokens originalitet, gedigna forskning och effektiva organisering, liksom dess komplexa, nyanserade och innovativa undersökning av dominerande ramverk inom feministiska filmstudier. Vidare beröms boken för dess feministiska och dekoloniala kritik av svensk exceptionalism, samt för dess stora potential att ”förnya forskningslandskapet inom feministiska filmstudier”.
Förutom bokmanuskriptet har projektet resulterat i en forskningsvistelse vid Institut for Kommunikation, Köpenhamns universitet, samt i presentationer i akademiska såväl som populärvetenskapliga sammanhang. Delar av manuskriptet har presenterats vid filmvetenskapliga seminariet vid Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet i maj 2022, samt vid filmvetenskapliga seminariet vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet i april 2023. Forskningsvistelsen vid Institut for Kommunikation, Köpenhamns universitet ägde rum under juni månad 2022. I samband med denna presenterades en version av bokens introduktionskapitel under workshopen ”Feminist film history in Scandinavia: new approaches, methodologies, and connections”. I förlängningen av workshopen och dess forskningsnätverk kring skandinavisk feministisk filmhistorieforskning har även ett kapitel till den kommande antologin Women’s film histories: Scandinavian perspectives (Nota bene) skrivits där forskningsfrågor gällande feministisk och queer filmhistoriografi som bygger på arbetet med monografin utforskas vidare. Projektet har även resulterat i deltagande i workshops kopplade till ytterligare ett forskningsnätverk med fokus på transnationell feministisk filmkultur under 1970- och 80-talen. Detta deltagande har inkluderat presentationer som vidareutvecklar frågor kring lesbisk feministisk filmkultur under samma period, dels vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet i april 2023, dels vid Institutionen för film och litteratur, Linnéuniversitetet i mars 2024, samt medverkan i den kommande antologin Women Filmmakers and the Welfare State: Transnational Film Cultures During the Long 1970s in Canada and Sweden.
Forskningens resultat sprids i första hand genom att monografin Swedish Film Feminism: Ambivalent Exceptionalism During the Second Wave publiceras med öppen tillgång. Internationell spridning och samverkan sker bland annat genom att boken presenteras i form av en gästföreläsning vid International Institute for Popular Culture, Åbo universitet i november 2024. Utöver samverkan med akademiska nätverk och antologiprojekt har samverkan även skett genom en populärvetenskaplig presentation och sammanställning av ett filmprogram för Cinemateket i Stockholm i maj 2024, samt författandet av en presentation av Mai Zetterling till Cinematekets höstprogram 2022. Samverkan har även innefattat ett samarbete med KvinnSam vid Humanistiska biblioteket, Göteborgs universitet, vilket resulterade i att arkivmaterial som studeras i boken ställdes ut i en utställning i bibliotekets entré i december 2023.