Brott, etnicitet och boendesegregation.
Det övergripande syftet med projektet är att öka våra kunskaper om invandrares brottslighet, främst om orsaker till den överrepresentation som personer med invandrarbakgrund uppvisar i den svenska brottsstatistiken. I ett vidare perspektiv handlar det om att analysera förutsättningarna för integration i ett mångkulturellt samhälle med utgångspunkt i de frågor som kriminalitet reser. Ett centralt antagande är att överrepresentation inom kriminalstatistiken, och eventuellt tilltagande kriminalitet bland invandrare i Sverige, är en indikator bland flera andra på att integrationen av invandrade etniska (kulturella och religiösa) minoriteter inte fungerar tillfredsställande.
Syftet med projektet är tvådelat. Den första delstudien avser att med hjälp av officiell statistik, studera relationen mellan brottslighet och olika demografiska och socioekonomiska variabler samt indikatorer på sociala problem på stadsdelsnivån i större svenska städer. Studien görs över tid och betydelsen av strukturella processer för ett områdes brottsnivå kommer att vara i fokus. Den andra delstudien avser att fördjupa kunskapen kring frågor om relationen mellan brottslighet, boende och etnicitet. Detta skall göras genom intervjuer med ungdomar från några av de områden som ingår i den första delundersökningen. Projektet avser att belysa relationen mellan brottslighet, etnicitet och boendesegregation från olika aspekter (strukturellt respektive på grupp- och individnivå).
Jerzy Sarnecki, kriminologiska institutionen, Stockholms universitet
Projektets syfte
Inledningsvis var syftet med projektet att med hjälp av officiell statistik och nyckelpersonsintervjuer studera relationen mellan brottslighet, olika demografiska och socioekonomiska variabler samt indikatorer på sociala problem på stadsdelsnivå i Storstockholm. Den övergripande frågan löd "Vad ligger bakom överrepresentationen av personer med invandrarbakgrund i kriminalstatistiken?". Under projektets gång visade det sig dock att det fanns väsentliga och oförutsedda hinder för att kunna studera direkta samband mellan de olika socioekonomiska parametrarna på individnivå. Rent tekniskt skulle det ha varit möjligt att genomföra analysen, men dels var tidsramen alltför snäv och dels var kostnaden för en databearbetning så hög hos SCB att den inte rymdes inom budgeten.
Inom internationell forskning diskuteras möjligheten att systematisk särbehandling av personer med utländsk bakgrund (eller andra utsatta grupper) inom olika delar av det rättsliga systemet sammantaget kan förklara konstaterad överrepresentation . För att pröva denna hypotes koncentrerades projektet därför i större utsträckning än ursprungligen planerat på dessa aspekter. Vi fokuserade dels på en större kvantitativ studie av beslut i rättsprocessen utifrån dat hämtade från misstanke- samt lagföringsregistret, kompletterade med vissa data från SCB. Frågan i denna del av projektet handlar om vad som händer med de som är skäligen misstänkta för drott samt hur lagföringsstrukturen ser ut när man utgår ifrån utländskbakgrund och kontrollerar för några bakgrundsvariabler. Den andra studien baserades främst på en genomgång av befintlig svensk och utländsk litteratur och offentligt material: akademiska studier såsom kriminologiska och relaterade studier (t.ex. i rättspsykologi), relevant juridisk litteratur, offentliga utredningar (SOU, Ds.) förarbeten, tvärvetenskapliga studier om integrationsproblematiken, (upplevd) diskriminering, socioekonomiska levnadsvillkor, m.fl., i mindre utsträckning pressmaterial. Kompletterande uppgifter samlades in genom ett tiotal intervjuer som gjordes med jurister (några advokater, åklagare, domare, poliser), nämndemän, tjänstemän involverade i olika aspekter av integrationsarbetet med främst ungdomar på lokal plan och ett tiotal invandrarungdomar.
Projektets tre viktigaste resultat
Resultaten bekräftar ämnets komplexitet. Den kvantitativa analysen ger vid handen att individer med utländsk bakgrund har lättare att bli betraktade som skäligen misstänkta än personer med svensk bakgrund. Detta visar sig genom att skäligen misstänkta personer med utländsk bakgrund har underrisker för att få åtalsunderlåtelse, strafförelägganden eller åtalas för brott, jämfört med personer med svensk bakgrund. Vidare finns det tecken på att personer med utländskt ursprung har överrisker att dömas till fängelse. Analysen tyder på att skillnaden inte uppstår vid själva påföljdsvalet, utan i det diskretionsutrymme som uppstår vid själva straffmätningen. Sammantaget tyder resultaten från analyserna av både misstankeregistret och lagföringsregistret på att det i det beslutsutrymme för som finns både vid upprättandet av skäligen misstänkta, samt vid bestämmandet av fängelsestraffens längd, uppstår skillnader mellan personer med svenskt respektive utländskt ursprung.
Bortom den statistiska bilden ligger ett multifaktoriellt samspel mellan socioekonomiska omständigheter, upplevd marginalisering, bostadssegregation, stereotypa föreställningar och diskriminerande behandling som under vissa omständigheter kan leda till ökad brottsbenägenhet bland marginaliserade grupper. Kunskapen om dessa samband är dock alltför liten för att möjliggöra mer komplexa analyser av det som kan förklara variationen mellan olika grupper när det gäller sannolikheten till vissa brotts förekomst.
Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
Frågor om selektion och diskriminering sätter frågor om hur rättsväsendet fungerar i fokus. Vår bedömning är att det fortfarande finns relativt liten kunskap om hur den rättsliga kedjan fungerar i Sverige. Framför allt så har vi väldigt liten systematisk kunskap kring polisens arbete och bemötande av allmänheten. Det finns ett antal avhandlingar och studier av polisen arbete, men ingen med en kriminologisk utgångspunkt eller med syfte att studera hur polisen bemöter minoritetsgrupperingar. Vidare forskningsfrågor som genererats är frågor om samverkan mellan diskriminering inom olika samhällsarenor och om, och i så fall hur, det påverkar t.ex. delaktighet i kriminalitet.
Kommande publikationer
För CEIFOs del har slutanalysen dröjt. Elena Dingu-Kyrklunds rapport "Invandrarskap, utanförskap, bostadssegregering och diskriminerande behandling i rättssystemet - brottsbenägenhetsnivåer mellan statistik och påverkande faktorer i samhället" ingår i hennes avhandling för doktorsexamen som läggs fram hösten 2009. En artikel på engelska som sammanfattar rapporten skall publiceras i en redigerad antologi inom IMISCOEs skriftserie som ges ut av Amsterdam University Press.
Under 2009 lägger Johan Kardell fram en avhandling på kriminologiska institutionen där kvantitativa studier av selektion inom rättväsendet står i fokus.
Uppdrag
Jerzy Sarnecki har varit vetenskaplig granskare för Brottsförebyggande rådets rapport "Brottslighet bland personer födda i Sverige och utlandet" BRÅ-rapport 2006:17 samt lämnat kommentarer till "Diskriminering i rättsprocessen. Om missgynnande av personer med utländsk bakgrund." BRÅ-rapport 2008:4.
Både Jerzy Sarnecki och Johan Kardell har ingått i en arbetsgrupp vid Rikspolisstyrelsen kring polsiens arbete med marginaliserade grupper under 2006-2007.
Elena Dingu-Kyrklund har medverkat i intervjuer för Sveriges Radio och Svenska Dagbladet. Internationellt har projektet presenterats i samband med en konferens vid Ryerson University i Toronto 2005, IMISCOE i Wien 2006 och FN-Förbundets frukostseminarier (Stockholm i mars 2008).
Publikationer
Kardell, J. (2003), Robbery Among Swedish and Non-Swedish Youth - a Network Analysis, Paper presented at the XIII World Congress of Criminology in Rio de Janeiro, 2003.
Kardell, J. (2005). Diskriminering i rättsväsendet - ett kvantitativt perspektiv.
Stencil. Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.
Kardell, J. (2006)."Diskriminering av personer med utländsk bakgrund i rättsväsendet - en kvantitativ analys", kapitel i SOU 2006:30. Sarnecki, J (red). Är rättvisan rättvis. Tio perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter i rättsystemet. Stockholm: Fritzes.
Kardell, J & Pettersson, T. (2006) "Vem får rätt i rätten". Invandrare och Minoriteter. 2006 Nr 3, s. 29 - 32.
Sarnecki, J. (2006)."Strukturell diskriminering i rättsväsendet på grund av etnisk och religiös tillhörighet. En introduktion och sammanfattning.", kapitel i SOU 2006:30.
Sarnecki, J (red). Är rättvisan rättvis. Tio perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter i rättsystemet. Stockholm: Fritzes.
Sarnecki, J. (2006)."'Brottslighet hos personer födda i Sverige och i utlandet' ur ett strukturellt diskrimineringsperspektiv.", kapitel i SOU 2006:30. Sarnecki, J (red). Är rättvisan rättvis. Tio perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter i rättsystemet. Stockholm: Fritzes.