Kvinnors brev.
Projektet är litteraturvetenskapligt och språkvetenskapligt. Dess syften är två. Det första är att empiriskt pröva den mycket diskuterade hypotesen om existensen av en kvinnospecifik kultur sådan den i så fall skulle komma till uttryck i kvinnliga brevtexter. Det andra syftet är att i tre avhandlingar undersöka ett antal av breven med avseende på deras funktion i den totala kontexten, dvs. i det sammanhang som utgörs av sändarens och mottagarens situation och inbördes relation. Materialet utgörs av kvinnors, och till jämförelse, mäns brev från medeltid respektive från 1600- och 1700-tal. Språken är, för medeltiden latin, för nyare tiden franska, svenska, tyska och engelska. Metoden är för det första deskriptiv och komparativ. Genom en jämförande kvantitativ beskrivning av brevens innehåll och språk skall hypotesen om den kvinnospecifika kulturen prövas.
Det andra syftet är att i tre avhandlingar kontextualisera enskilda skribenters brev. Det gäller då en del av de svenska, de engelska och tyska breven. Två av avhandlingarna, de om de svenska och engelska breven, skall ställa breven från 1700-talet mot bakgrund av den samtida brevgenren samt analysera och tolka breven i enlighet med en dialogisk modell för texttolkning. De skall därtill undersöka brevens konstruktioner av genus och sexualitet. Den tredje avhandlingen, den om de tyska breven, skall i enlighet med språkpragmatisk metod analysera hur brevens kontexter kodas språkligt.
Projektets betydelse är flerfaldig:
1) den nämnda kulturvetenskapliga hypotesen prövas
2) ett stort kulturhistoriskt (språkhistoriskt) intressant material undersöks och beskrivs
3) ett försök görs att integrera språkvetenskaplig och litteraturvetenskaplig metod för textbeskrivning
4) ett av de intressantaste fenomenen i den europeiska kvinno- och kulturhistorien beskrivs och analyseras
5) eftersom projektet ligger i den internationella kulturhistoriska forskningsfronten, kan det förväntas få stor betydelse i den internationella forskningen om den europeiska kulturhistorien och i forskningen om europeiska kvinnors brev, språk och kultur.
Eva Haettner Aurelius, Språk och litteraturcentrum, Lunds universitet
Projektet Kvinnors brev har för det första prövat hypotesen att kvinnors språk har en särart när kvinnor skriver till kvinnor. Vi har analyserat brev skrivna på svenska, tyska, franska, engelska och latin med avseende på stilen (definierad bl. a. som syntaktiskt djup samt val av retoriska grepp) och innehållet (ämnen) i breven. För vart och ett av språken har 250 brev skrivna av kvinnor, 50 brev skrivna av män undersökts, och breven har för vart och ett av språken grupperats i två korpusar så att å ena sidan kvinnors brev till kvinnor jämförts med å andra sidan kvinnors brev till män, mäns brev till kvinnor, mäns brev till män. För vår metod, se vår hemsida: http://kvinnorsbrev.litt.lu.se/. Analysen har slutförts och resultaten av våra undersökningar har prövats med avseende på statistisk signifikans. Det finns för alla de undersökta språken statistiskt signifikanta skillnader mellan de två korpusarna, men dessa kan inte tolkas som bekräftelse av hypotesen om ett särskilt kvinnligt rum i språket. De iakttagna skillnaderna är för det mesta olika för olika språk, och gäller en mindre del av de undersökta variablerna. Däremot har flera intressanta iakttagelser gjorts vad beträffar kvinnors bruk av vissa stilelement (metaforer och troper i allmänhet, hänvändelser), liksom av vad breven handlar om när kvinnor skriver till kvinnor resp. till män. Resultaten av undersökningen föreligger i en rapport: Slutrapport Kvinnors brev med appendix, 200 sidor, som skall översättas till engelska och publiceras.
I projektet har för det andra parallellt med den stilistiska, kvantitativa analysen tre monografiska studier genomförts. Två av dem är doktorsavhandlingar, och dessa båda är slutförda. För det första Marie Löwendahls Min allra bästa och ömmaste vän! Kvinnors brevskrivning under svenskt 1700-tal ( 376 s.) Löwendahls manuskript har inlämnats till förlag, och hon skall disputera den 19 maj 2007. Avhandlingen behandlar tre brevskriverskor från svenskt 1700-tal: Hedda Armfelt, Julie Ekermann och Eleonora Gjörwell. För det andra Jon Helgasons Hjärtats skrifter. En brevkulturs uttryck i korrespondensen mellan Anna Louisa Karsch och Johann Wilhelm Gleim ( ca 300 maskinskrivna s.). Helgasons manuskript skall i dagarna inlämnas till tryckning, och disputationen skall äga rum den 24 mars 2007. Den tredje monografiska studien utförs av FD Lena Olsson, och skall behandla konstruktionen av kön i engelska 1700-talsbrev. Den har ännu inte färdigställts, men beräknas vara färdig under 2007.