Fredrik Nilsson, institutionen för service management, Lunds universitet, Campus Helsingborg

Det övergripande syftet var att utifrån ett etnologiskt perspektiv diskutera drivkrafter bakom den dramatiska ökningen av antalet aktieägare som ägde rum under 1990-talet, men även vilka kulturella konsekvenser som kom ur ett utbrett aktieägande.

Den ekonomiska sfär där aktiemarknaden ingår som en central komponent framställdes vid 1900-talets slut ofta som en individualiserad värld där människor interagerade med datorer i större utsträckning än med varandra, där ett globalt handlingsutrymme hade ersatt ett lokalt. Vad projektet intresserade sig för var frågan om intresset för aktier skapade såväl nya sociala gemenskaper som nya handlingsutrymmen för gemene man.
Projektets intresse för aktieägandet i bredare folklager har därmed fyllt en empirisk kunskapslucka. Tidigare studier av aktiemarknaden och aktiemarknadens aktörer har fokuserat på experter, t.ex. börs- och finansanalytiker, i motsats till detta lyfte projektet fram allmänheten som aktör i denna värld.

För att nå insikter om de kulturella konsekvenserna av det utbredda aktieägandet fokuserade projektet på hur mötet mellan den enskilda individen och aktiemarknad konkret tog form. I vilken utsträckning följde man med i massmedias rapporteringar från aktiemarknaden? I vilken utsträckning var man uppkopplad mot aktiemarknaden via Internet? Hur och var - på vilka arenor - skaffade man sig information och kunskap om detta ekonomiska fält?

Projektet arbetade även med ett historiskt perspektiv i form av en undersökning av aktiesparandets förändring över tid. Då radikala vänstervindar blåste under 1960- och 1970-talen betraktades aktiehandel som en dubiös verksamhet. Vid tiden runt millennieskiftet hade denna verksamhet tillskansat sig en framträdande position i människors vardag. Hur var detta möjligt och vilken roll spelade massmedia och Internet för denna förändring?

Under projektets avslutande period tillfördes också ett internationellt komparativt perspektiv.

Redogörelse för forskningsarbetet

Under perioden februari 2002 till maj 2003 bedrev Fredrik Nilsson etnologiskt fältarbete på tre olika arenor där aktiemarknad och gemene man möts. Han följde verksamheten i en aktiesparklubb, han besökte flera aktieträffar och dessutom deltog han i en kurs i aktiekunskap för nybörjare. Arenorna valdes inte ut slumpvis. I samband med inledande intervjuer med småsparare och företrädare för Sveriges Aktiesparares Riksförbund (Aktiespararna) framstod dessa arenor som viktiga platser för såväl interaktion mellan aktieägare som mellan aktieägare och aktiemarknad. Analysen av materialet från dessa fältarbeten publicerades i bokform i slutet av 2003. Boken rymmer en ambition att med lyhördhet lyfta fram de erfarenheter allmänheten gör i interaktionen med aktiemarknaden samtidigt som projektets teoretiska intentioner appliceras på ett konkret material.

Under våren 2002 påbörjades det första fältarbetet som innebar att Nilsson följde verksamheten i aktiesparklubben Staffan i det medelstora skånska samhället Staffanstorp. Verksamheten i klubben strukturerades av regelbundet återkommande möten, oftast en gång i månaden, då klubbens medlemmar diskuterade det gemensamma aktieinnehavet. Vid dessa tillfällen deltog Nilsson som observatör. Staffan var en förhållandevis stor klubb med tjugo medlemmar i övre medelåldern. Några var pensionerade, andra fortfarande yrkesverksamma. Majoriteten av medlemmarna var män, det fanns endast fem kvinnliga medlemmar. Könsfördelningen får anses någorlunda representativ, åtminstone i relation till hur medlemssituationen såg ut i Aktiespararna där ungefär 25 % av medlemmarna vid denna tid var kvinnor. Medlemmarna i klubben var också medlemmar i riksförbundet, men det fanns ingen formell koppling mellan klubben och Aktiespararna.

Under denna tid genomfördes också djupintervjuer med medlemmar i klubben. Intervjuerna spelades in på minidisc och har en längd på en till två timmar. Frågorna kretsade givetvis kring klubbens verksamhet, men eftersom medlemmarna hade erfarenheter av såväl aktiekurser som aktieträffar kom intervjuerna även att handla om övriga arenor. Ambitionen var att genomföra intervjuer med samtliga medlemmar, men några avböjde med hänvisning till tidsbrist. I samband med klubbens möten - före och efter samt under pauser - hade Nilsson dock möjlighet att i informella samtal prata med de flesta medlemmar. Samtalen kretsade kring samma frågor som han mer utförligt kunde uppehålla sig vid i samband med de regelrätta intervjuerna och tillsammans gav de honom en god inblick i hur medlemmarna förhöll sig till aktiemarknaden. Nilsson följde verksamheten i Staffan under hela 2002 och delar av 2003. Huvudsakligen kretsade detta fältarbete kring hur medlemmarna konkret försökte hantera och interagera med aktiemarknaden, men även hur det genom klubbens verksamhet växte fram känslor av förtroende inom gruppen medlemmar.

Det andra fältarbetet genomfördes parallellt med det första. Varje år arrangerar Aktiespararna ett stort antal aktieträffar runt om i landet och under 2002 besökte Nilsson åtta av dem, dessutom deltog han vid ett företagsbesök. Någon strategi bakom urvalet fanns inte. Dessa evenemang ägde rum i Kristianstad, Lund, Malmö, Staffanstorp, Stockholm och Trelleborg. Skillnaden mellan aktieträffarna och företagsbesöket var marginell. Vid aktieträffarna arrangerade Aktiespararna möten där företagsledare bjöds in för att presentera verksamheten för potentiella investerare. Vid företagsbesöket, som också organiserades av Aktiespararna, besökte en aktieintresserad allmänhet företaget på plats. Evenemangen var med något undantag välbesökta och följde i stort sett samma mönster: En högt uppsatt företrädare presenterade företaget, sufflerad av olika former av illustrationer som projicerades på stora skärmar med hjälp av powerpoint eller overhead. Vid två tillfällen var aktieträffarna dessutom kombinerade med utställningsverksamhet och pågick under längre tid - det ena pågick under fyra dagar och det andra under en dag. Dessa båda evenemang gick av stapeln i Folkets Hus i Stockholm. Utöver de företag som presenterade sig på scenen vid dessa tillfällen gavs andra en möjlighet att utanför kongresshallen ställa upp skärmar och bord dit potentiella investerare kunde vända sig för att få information. I samband med aktieträffarna genomförde Nilsson en mängd kortare samtal som inte spelades in. Även aktieträffarna fortsatte Nilsson att följa under våren 2003. I detta fältarbete kretsade frågorna i stor utsträckning kring hur företagsledare talade om sina företag, hur de iscensatte sina företagspresentationer i syfta att skapa förtroende bland aktieägare i publiken. Men självfallet stod även frågan om hur publiken använde sig av aktieträffarna och reagerade på presentationerna i blickfånget.

Under fältarbetet i klubben och i samband med aktieevenemangen arbetade Nilsson även med kamera som dokumentationsverktyg. Fotografier från dokumentationen finns med i boken.

Det tredje fältarbetet utspelade sig under hösten 2002 då Nilsson under åtta veckor deltog i en aktiekurs för nybörjare i Studieförbundet Vuxenskolans regi. Kursen ägde rum i Malmö, en gång i veckan, och hade åtta deltagare. Även här använde Nilsson kamera som dokumentationsverktyg, men metoden avvek ändå något från övriga fältarbeten. Om Nilsson i samband med klubbverksamheten och vid aktieevenemangen framför allt observerade och lyssnade, kom han under kursverksamheten snarare att arbeta med deltagande observation. Han följde med i kursen, läste samma litteratur som övriga kursdeltagare och ställde frågor till kursledaren om litteraturen i samband med kurstillfällen. Efter kursens slut genomfördes en längre intervju med en av deltagarna för att få en fördjupad kunskap om bevekelsegrunderna för deltagandet i kursen. I fokus för detta fältarbete var hur samtalet kring aktier och aktiemarknad tog form i mötet mellan kursledare och kursdeltagare.

Nilssons möte med fältet har kontinuerligt resulterat i fältanteckningar, dvs. anteckningar av varierande längd som återger händelser eller samtal från arenorna. Utöver ovan nämnda fältarbeten har Nilsson även träffat och intervjuat företrädare för Aktiespararna samt i viss utsträckning även arbetat med arkivmaterial. I Norrtälje Stadsarkiv hittades Sveriges, som det verkar, första aktiesparklubb med enbart kvinnliga medlemmar - La Femme. Materialet bestod framför allt av protokoll från de år klubben var verksam, 1969-1989.

Under 2004 och delar av 2005 genomfördes ytterligare två fältarbeten. Det första fältarbetet kretsades kring frågan om hur ungdomar socialiseras in i aktievärlden. Under arbetets gång blev det nämligen uppenbart att frågan om socialisering var en mycket intressant aspekt av drivkrafterna bakom ett ökat aktieintresse. Förvisso var det relativt enkelt att peka på strukturella förändringar som förvandlade allt fler svenskar till aktieägare, till exempel genom PPM-valet år 2000. Men strukturella förändringar säger, som det verkar, inte särskilt mycket om hur intresse och engagemang för aktier väcks i människor. I det material projektet arbetade med fram till och med sommaren 2003 berättade oftast medelålders aktieägare om hur intresset för aktier hade väckts, inte sällan genom att någon i familjen eller någon nära bekant hade talat om aktier under vardagliga samtal. Samtidigt hade givetvis strukturella förändringar och massmedia en viss betydelse. Men frågan om hur nya generationer intresserar sig för aktier blev allt mer betydelsefull. Under hösten 2003 fokuserade Nilsson på hur ungdomar förhöll sig till aktier. Detta fältarbete utgör ett viktigt komplement till övriga som framför allt, som påpekats, kretsade kring den vuxna, medelålders generationen.

Fältarbetet kring ungdomar och aktier lokaliserades till en specifik arena - Skolan. Det hördes nämligen allt högljuddare krav på att aktiekunskap skulle göras till ett obligatoriskt ämne inom grund- och gymnasieskola, inte minst från Aktiespararnas sida. Tanken vilade till synes på en demokratisk värdegrund: Eftersom nästan alla svenskar ägde aktier och eftersom såväl den individuella som samhälleliga ekonomin var beroende av aktiemarknaden borde det vara en demokratisk rättighet att alla fick grundläggande kunskaper om aktier och aktiemarknaden genom skolans försorg. På många skolor erbjöds dessutom redan aktiekunskap på schemat, på andra tvekade man emellertid. Denna tvekan emanerade ur en oro inför att aktieägandets spridning hade negativa effekter på människors värderingar - dvs. att aktieägande skulle leda till större egoism och individualism. Skolan kunde därmed betraktas som en ideologisk gränszon. Å ena sidan hävdades att skolan hade en demokratisk skyldighet att ge eleverna bästa tänkbara start på vuxenlivet och att kunskap om aktier utgjorde en grundläggande förutsättning om ungdomarna skulle nå framgång i samhället. Å den andra hävdades att ett samhälle som var beroende av aktiemarknaden utgjorde ett hot mot demokratiska värderingar och föreställningar om ömsesidighet och generell välfärd. Eleverna befann sig mitt i denna ideologiska korseld och det var därför intressant att undersöka hur de agerade och tänkte kring aktier.

Fältarbetet lokaliserades till tre olika gymnasieskolor, en i Stockholm, en i Malmö och en i Eslöv. Genom denna lokalisering fick projektet en spridning i det geografiska rummet. Fältarbetet lokaliserades till skolor där aktiekunskap ingick som en del i ekonomiska program. Nilsson intervjuade elever och lärare. Eleverna från en av skolorna skrev även små uppsatser där de berättade om hur aktier ingick i deras vardag. Dessutom intervjuade Nilsson även företrädare for organisationer som erbjöd skolorna undervisningspaket kring aktiemarknaden.Som påpekats inleddes detta fältarbete under hösten 2003 och det kom att fortsätta under hösten 2004.

Under våren 2004 kom ett andra fältarbete att inledas. Under projektets gång hade en initial uppfattning om att aktieägandet hade ett unikt genomslag i Sverige omvärderats. Nilsson intervjuade och förde samtal med företrädare för småsparare i Danmark, Norge och Storbritannien och det visade sig att aktieägandets spridning bland gemene man åtminstone var ett europeiskt fenomen. Genom att förlägga ett fältarbete till Storbritannien kom projektet att tillföras en internationell och komparativ dimension. De teoretiska frågor som projektet drev och undersökte i Storbritannien var identiska med den svenska undersökningen och även de empiriska nedslagen var i viss stor utsträckning identiska. Nilsson följde iscensättning av aktieträffar samt verksamheten i två olika aktiesparklubbar i Skottland.

Den komparativa ansatsen var intressant i ett vidare perspektiv. Den spanske sociologen Manuel Castells har hävdat att förtroende för bl.a. aktiemarknader riskerar att försvinna alldeles om avståndet mellan vanliga människors vardag och globala flöden av information och kapital blir allt för stora (1996/2000:45). En utlösande faktor för denna process kan vara om människors förväntningar på aktiemarknaden inte infrias. Resultatet av detta skulle kunna bli att människor i större utsträckning sluter sig i mindre lokala enklaver och att gemenskaper uppstår som bygger på starkt exkluderande mekanismer. Denna potentiella utveckling står i rak motsats till hur exempelvis organisationen Euroshareholders arbetar, de verkar för att småsparare i Europa borde formeras till kraftfullt kollektiv med förmåga att ställa krav på aktiemarknaden. Eftersom allt fler människor interagerar med aktiemarknaden/aktiemarknader på flera håll i Europa var det således intressant att fundera över europeiska böjningsmönster vad det gäller föreställningar om aktiemarknaden och känslor av förtroende för den. Flöden av kapital och information överskrider i de elektroniska nätverkens och den globala ekonomins tidevarv de flesta gränser utan att någon större friktion uppstår, men innebar det att erfarenheter bland småsparare på olika håll i Europa var identiska? Blev man aktieägare av samma orsaker på olika håll i Europa? Gjorde man samma erfarenheter i ett medelstort skånskt samhälle som i en by i norra Skottland? Interagerade man med aktiemarknaden på snarlika vis, dvs. användes Internet, hämtades information från snarlika källor och kanaler? Om erfarenheterna av interaktion med aktiemarknaden var snarlika, ledde detta till identiska handlingsmönster och föreställningar om aktiemarknaden? Fanns en allt starkare betoning av lokala gemenskaper och nätverk när välfärdsstaten retirerade och då aktiemarknaden föreföll svår att bemästra (jfr Boden 2000, Hansen 2001)? Återigen, vilka var de kulturella konsekvenserna av ett ökat intresse för aktier i ett komparativt, europeiskt perspektiv? Detta var frågor som projektet ville belysa med utgångspunkt i en komparation.

Anledningen till att Storbritannien valdes som forskningsyta berodde bl.a. på att Sverige och Storbritannien genomgick snarlika politiska och ekonomiska förändringar under det sena 1900-talet. Välfärdsstaten retirerade till förmån för ett allt starkare marknadsekonomiskt tänkande. I såväl Sverige som Storbritannien ökade dessutom aktieintresset bland gemene man under 1990-talet. I likhet med Sverige föreföll intresset för aktier bl.a. leda till bildandet av aktiesparklubbar där män och kvinnor med olika bakgrund samlades för att diskutera och investera i aktier. Ett annat tungt vägande skäl för att välja Storbritannien var att Nilsson under våren 2004 erbjöds en gästforskarplats på The Institute for Advanced Studies in the Humanities, University of Edinburgh. Institutet var tvärvetenskapligt och delar av forskarkollegiet intresserade sig för frågor som berörde föreställningar om identitet i ett snabbt informationssamhälle vari aktiemarknaden får sägas utgöra en viktig del. Därmed kom projektet att inspireras av en spännande miljö. Under fältarbetet genomförde Nilsson intervjuer med medlemmar en aktiesparklubb i en liten by i nordvästra Skottland samt med medlemmar i en klubb i Glasgow. Dessutom gjorde Nilsson intervjuer med företrädare för Aktiespararorganisationer i Storbritannien. Under 2005 har materialet från dessa två fältarbeten att analyserats och under 2006 kommer resultaten att publiceras några vetenskapliga artiklar.

Forskningsinformation

Inom projektet har omfattande arbete framför allt lagts ned på fältarbete och utvärdering av materialet. Men även forskningsinformativa insatser har gjorts. Nilsson har intervjuats i radio och flera tidningar har skrivit om forskningen. Han har även presenterat projektet på en lekmannakonferens.

Nätverk

Projektet har ingått och ingår i flera olika vetenskapliga nätverk. Ett av dem är ett inometnologiskt nätverk där etnologer från olika institutioner i landet försöker arbeta fram en teoretisk och metodologisk förståelse av hur samhällsförändring sker och på vilka sätt etnologer kan bidra med kulturanalytiska perspektiv. Deltagarna i detta nätverk hade planerat att under hösten 2003 publicera en gemensam antologi med den preliminära titeln Politik och demokrati i förändring (red. Suzanne Almgren Mason & Veronica Abnersson) vari även Nilsson skulle publicera en artikel skriven med utgångspunkt i det av Riksbankens Jubileumsfond finansierade forskningsprojektet. Av olika orsaker har denna publikation fördröjts. Ett annat nätverk Nilsson deltagit i är ett internationellt, flervetenskapligt nätverk under ledning av professor Orvar Löfgren. Dessutom medverkar Nilsson i ett flervetenskapligt nätverk där sociologer och ekonomer från olika delar av landet diskuterar pengar i dess olika former. I slutet av 2005 anordnade Nilsson en konferens där deltagarna i detta nätverk diskuterade pengar och ekonomi. Under 2006 kommer detta nätverk att publicera en antologi med den provisoriska titeln Money and its different faces. Slutligen har projektet ingått i ett internationellt nätverk med sociologer från Storbritannien där Nilsson 2004, tillsammans med en brittisk sociolog, formulerade en forskningsansökan som skickades till ESCR.

Publikationslista

ARTIKLAR:
- Nilsson, Fredrik 2002: ”Aktiesparande – en dubbel subversion”. I: Kulturella perspektiv. Svensk etnologisk tidskrift. Nr 2 2002. Årgång 11.
- Nilsson, Fredrik 2006 (under utgivning): ”Längtan efter pengar, längtan efter gemenskap”. I: Tobias Linné & Marcus Persson: Money and its different faces.
- Nilsson, Fredrik (under utgivning): ”’Vem vill inte äga en glassfabrik?’. Reflektioner kring solidarisk kapitalism”. I: Suzanne Almgren Mason & Veronica Abnersson red.: Politik och demokrati i förändring.
- Nilsson, Fredrik (under arbete): ”En ideologisk gränszon. Ungdomar, identitet och aktier”.
- Nilsson, Fredrik (under arbete): ”Shareinvesting from a European Perspective”.

MONOGRAFIER:
- Nilsson, Fredrik 2003: Aktiesparandet förlovade land. Eslöv: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.