Gunnar Björnsson, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet

Projektets övergripande målsättning har varit att förstå mänskligt modalt tänkande utifrån ett naturalistiskt perspektiv. Här har dels ingått dels (1) att förstå varför vi alls tänker modala tankar, dvs. tankar om olika sorters möjligheter och nödvändigheter, dels (2) att förstå vilka delar av verkligheten som vårt modala tänkande behöver överensstämma med för att adekvat vägleda oss på normalt sätt. Den övergripande målsättningen är naturligtvis extremt ambitiös, och arbetet har med nödvändighet inriktats på ett urval delproblem.

En del av arbetet har bestått i en kartläggning av allmänna problem inom modaliteternas sfär och problem med traditionella angreppssätt. När det gäller moralisk nödvändighet och praktiska möjligheter så finns det ganska mycket gjort i naturalistisk anda, så min uppmärksamhet här har huvudsakligen riktats mot teoretiska modaliteter: absoluta nödvändigheter / möjligheter, kausal nödvändighet, och kontrafaktiska villkorssatser.


NÖDVÄNDIGHET OCH MÖJLIGHET

Artikeln "A Naturalist's Approach to Modal Intuitions" (i Modal Epistemology, Bryssel: KVAB 2004, s 77-91) presenterar ett sätt att förstå modala fakta och modal kunskap som undviker möjligvärld-semantikens epistemiska mysterier och problem som drabbar tidigare naturalistiska försök att förstå det modala. I artikeln skisseras:

? en redogörelse för den sortens slutledningar som normalt styr vårt modala tänkande
? en redogörelse för hur vi kommer fram till omdömen om absolut eller metafysisk nödvändighet och möjlighet i termer av inferentiella mekanismer
? en allmän redogörelse för riktigheten hos inferentiella mekanismer som fokuserar (a) på deras kognitiva och biologiska funktionen och (b) på de världsliga betingelser - laglika samband - som mekanismerna normalt behöver korrespondera mot för att framgångsrikt vägleda vårt tänkande och beteende
? en förklaring av varför vi ägnar oss åt modalt tänkande, som pekar på värdet av att vara medveten om instanser av laglika samband just såsom instanser av laglika samband, respektive på värdet av att vara medveten om frånvaron av vissa laglika samband
? en redogörelse för riktigheten hos omdömen om nödvändighet och möjlighet som (a) är härledd från ovanstående och som hänvisar endast till kausalt verksamma strukturer i världen och (b) därmed undviker de mysterier som är inneboende i redogörelser som uppfattar sanningsgörare för modala tankar som kausalt overksamma eller kausalt isolerade från våra kognitiva förmågor.

Presentationer av idéerna i och kring artikeln har gjorts på Colloquium on Modal Epistemology, Bryssel, Belgien hösten 2004; på ECAP Lund 2002; och vid seminarier vid de filosofiska institutionerna vid Stockholms Universitet och University of Connecticut.


KAUSALITET

I artikeln "How effects depend on their causes, why causal transitivity fails, and why we care about causation" (under utgivning i Philosophical Studies) behandlas frågan om vårt tänkande kring orsaker på liknande sätt. Artikeln består av två omfattande delar, en negativ och en positiv. I den första argumenteras för att kontrafaktiska teorier om kausalitet inte fångar det sätt på vilket (vi tänker oss att) effekter beror på sina orsaker, eller hur (vi tänker oss att) någonting kan orsaka någonting annat genom en kedja av orsaker. I den andra delen föreslås ett alternativt angreppssätt som inte bara hanterar den förbryllande komplexitet som orsaksbegreppet uppvisar, utan dessutom förklarar varför vi bryr oss om kausalitetsrelationen. Först argumenterar jag utifrån antaganden om begränsade kognitiva resurser för att de enklaste formerna av instrumentellt tänkande (a) utgår från en önskan att ett viss mål M ska vara uppfyllt och (b) söker efter beteenden som skulle vara laglikt tillräckliga för M med en viss begränsad känslighet för om beteendet också är laglikt nödvändigt för M. Sedan visar jag hur denna hypotes förklarar den förbryllande komplexiteten av orsaksomdömen. Den centrala hypotesen är:

TILLRÄCKLIGHET OCH BEGRÄNSAT BEROENDE: När vi bedömer om c är en orsak till e så försöker vi avgöra om det följande gäller:
TILLRÄCKLIGHET: stödbetingelser råder i kraft av vilka e följer laglikt från c och
BEGRÄNSAT BEROENDE: förverkligandet av e följer inte laglikt från icke-förverkligandet av c under betingelser som vi tvingas ta i beaktande för att avgöra om e följer laglikt från c, givet full (icke-kausal) kunskap om situationen.

Hypotesen utvidgas med en redogörelse för vilka betingelser som vi tvingas ta i beaktande i specifika fall som bygger på hypoteser om hur vi representerar verkligheten. De senare hypoteserna är motiverade på oberoende grunder.

Ytterligare centrala aspekter av vårt kausala tänkande - speciellt orsaksrelationens asymmetri och frånvaron av bakåtriktad kausalitet - behandlar jag i ett manuskript som fortfarande är under bearbetning.

Presentationer av tankar relaterade till ovanstående arbete har gjorts på CENSS2002 (Causation and Explanation in Natural and Social Sciences), Ghent, Belgien våren 2002; samt som seminarieserie vid vetenskapsteoretiska seminariet, Stockholms Universitet hösten 2002.



VILLKORSSATSER

I förarbetet till projektet (manuskriptet Modal and Moral Knowledge) utvecklade jag tanken att villkorssatsers kommunikativa funktion är att aktivera eller producera inferentiella mekanismer som representerar laglika regelbundenheter, dvs den sorts mekanismer som både vårt modala och kausala tänkande baseras på enligt tidigare diskuterade hypoteser. Villkorssatser tycks inbegripa postulerandet av möjliga världar, händelser eller fakta, angivna i "om"-satsen. Det allmänna problemet för naturalismen är att förstå detta utan att postulera entiteter som inte ryms i naturen och som vi kan stå i kausal förbindelse med och på så sätt påverkas av. Detta undviks om villkorssatser i grunden inte handlar om blott möjliga händelser, utan om verkliga händelsesorter av slag som är korrelerade med andra händelsesorter.

I den omfattande artikeln "In Defence of A Contextualist Theory of Conditionals" (färdigt manuskript) utvecklar jag den tanken. Den resulterande teorin - nomologisk kontextualism - implicerar att det kommunikativa innehållet hos en villkorssats bestäms av kontextuella faktorer. Kontextualism har utsatts för hård kritik i samtida litteratur om villkorssatser, och artikeln tar sig an den kritiken och visar att den kan bemötas utan ad hoc hjälphypoteser.

Arbetet i den artikeln följs upp i "How Nomological Contextualism Explains Assertability Constraints on Conditionals" (under slutredigering), där jag argumenterar för att nomologisk kontextualism kan förklara de komplexa betingelser som avgör om vi uppfattar villkorssatser som acceptabla eller ej. Strategin här liknar den som använts i "How effects depend on their causes...": att förklara komplexa kriterier i termer av en relativt enkel funktion och naturliga begränsningar på hur en sådan funktion kan fyllas givet hur vår kognition fungerar. Här visas också hur nomologisk kontextualism löser vissa av de problem som drabbat tidigare försök att redogöra för acceptansvillkoren för villkorssatser i termer av närhet mellan möjliga världar.

Presentationer inom området har gjorts på Conference on Thought Experiments, Ghent, Belgien, hösten 2004; på Vetenskapsteoretiska seminariet, Stockholms Universitet hösten 2004; på ECAP Lissabon 2005; och på ett seminarium vid filosofiska institutionen, University of Connecticut, hösten 2005. Jag är dessutom inbjuden att kommentera huvudföredraget under UCONN Conditionals Conference 2006 "What 'if'?: Perspectives on the Conditional".



MORALISKT TÄNKANDE

Under projektperioden har jag koncentrerat mig mer på ovanstående frågeställningar än på frågor angående praktiska modaliteter. Huvudanledningen är att det redan finns fler grundliga naturalistiska undersökningar av moraliskt tänkande och moralisk kunskap, från Humes Treatise till Allan Gibbards Wise Choices Apt Feelings. Men samtidigt har jag förberett för en mer omfattande naturalistisk redogörelse för normativa nödvändigheter genom att förklara hur en naturalistisk analys av moralen kan vara både autonom - grundad i icke-moralisk analys av vårt moraliska tänkande - och samtidigt ge substantiell vägledning i moraliska frågor. Jag har också genomfört förstudier av vilken sorts substantiella moraliska resultat som skulle kunna komma ur en sådan naturalistisk analys. Eftersom mycket tyder på att resultatet blir en form av relativism har jag också ägnat tid åt att analysera just denna relativism, och diskutera hur den skulle kunna hantera vanliga invändningar. I artikeln "Christine Korsgaards moralfilosofi" (Filosofisk Tidskrift nr 1 2005, s. 38-54) har jag också tittat på Christine Korsgaards försök att förstå normativitet utifrån ett perspektiv som är förenligt med projektets naturalistiska anslag.

Arbeten inom detta område har presenterats vid ett antal seminarier vid filosofiska institutionerna vid Stockholms Universitet, Göteborgs Universitet och University of Connecticut, samt vid Filosofidagarna i Linköping 2003 och Uppsala 2005.

Publikationlista

– Björnsson, Gunnar "A Naturalist's Approach to Modal Intuitions", i Modal Epistemology, Bryssel: KVAB 2004, s 77-91.
– Björnsson, Gunnar "Christine Korsgaards moralfilosofi" Filosofisk Tidskrift nr 1 2005, s. 38-54
– Björnsson, Gunnar "How Effects Depend on Their Causes, Why Causal Transitivity Fails, and Why We Care about Causation". Under utgivning i Philosophical Studies 2006.