Hyperaktivitets- och uppmärksamhetsproblem i ett utvecklingsperspektiv
Projektets syfte är att kombinera ett neuropsykiatriskt och ett utvecklingspsykologiskt perspektiv för att med utgångspunkt i aktuell teori studera problem som inom ADHD-panoramat. Kognitiva och socio-emotionella faktorer skall studeras med avseende på dimensionalitet (dvs. om problemen kan betraktas som extremer av normalbeteende), ålders- och könsaspekter, risk- och skyddsfaktorer i utvecklingen, samt möjligheter till tidig identifiering av barn med ökad risk för allvarlig problemutveckling.
Projektet omfattar dels tvärsnittsstudier dels prospektiva studier. Normalgrupper i åldrarna 5-12 år testas med ett batteri av uppgifter inkluderande bl.a. inhibitionsförmåga, självreglering och arbetsminne. En motsvarande studie i mindre skala görs på ADHD-diagnosticerade barn. I samarbete med barnhälsovården i Uppsala län utnyttjas 5½-årskontrollen för att identifiera barn med olika kombinationer av riskfaktorer. Grupperna följs t.o.m. årskurs 3. Föräldrafaktorer, barnfaktorer, sociala faktorer och skolfaktorer studeras. Alla barn som screenats följs upp i årskurs 3. Barn som under förskoleåldern remitterats för utredning/åtgärder med anledning av ADHD-problem följs under lågstadietiden med avseende på faktorer enligt ovan.
Frågeställningar om exekutiva funktioners relation till problembeteende skall besvaras, samt betydelsen av ålder och kön Risk- och skyddsfaktorer samt utvecklingsförlopp skall beskrivas. I samarbetsstudier analyseras graviditetsfaktorer och faktorer som bidrar till att diagnos sätts.
Gunilla Bohlin, institutionen för psykologi, Uppsala universitet
Projektets syfte var att studera beteendeproblem av relevans för det fenomen som kliniskt betecknas "Attention Deficit Hyperactivity Disorder" (ADHD) med avseende på en rad faktorer: dimensionalitet, dvs om problemen kan betraktas som extremer av normalbeteende; ålders- och könsaspekter; risk- och skyddsfaktorer i utvecklingen; möjligheter till tidig identifiering. De genomförda studierna har kombinerat ett neuropsykiatriskt och ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. De syften som angavs i ansökan har i huvudsak följts under projektets gång även om betoningen inte varit lika stark av alla delaspekter.
Viktiga resultat som genererats gäller 1) neuropsykologiska funktioner i relation till uppmärksamhets- och hyperaktivitetsproblem under förskoleåldern och longitudinellt 2) prenatala riskfaktorer för utveckling av uppmärksamhets- och hyperaktivitetssymptom 3) socio-emotionella funktioner i relation till uppmärksamhets- och hyperaktivitetsproblem.
Resultaten angående relationen mellan neurokognitiva funktioner och beteende stöder uppfattningen att de beteenden som ingår i ADHD- diagnosen är dimensionellt relaterade till neurokognitiva funktioner, dvs det är rimligt att tänka sig att barn som får diagnos utgör en extrem representerar extremen på ett kontinuum. Vi finner också att de problembeteenden som ryms i kategorin har en heterogen neuropsykologisk bakgrund, inkluderande barn utan påvisbara funktionsbrister, vilket i sin tur pekar på att det finns olika utvecklingsvägar fram till uttalade problem.
De kognitiva förmågor som är relaterade till ADHD-problem utvecklas i olika takt där inhibitionsförmåga är den som först når platå. Vi har i detta sammanhang bidragit med kunskap om att relationen mellan kognitiv funktion och uppmärksamhetsproblem varierar och är beroende av utvecklingsfas. Medan inhibitionsförmåga (att kunna hejda reaktioner) framstår som mest betydelsefull tidigt under utvecklingen är arbetsminne (att kunna bevara information aktiv i medvetandet och använda den för att styra handlande) viktigt senare. Resultat som fortfarande bearbetas tyder också på att den centrala funktionen snarast rör samverkan mellan dessa två funktioner, en funktion som är grund för förmågan till "response switching" där en spontan respons (automatisk eller förberedd) kan hejdas och alternativt beteende i stället genereras utifrån information i medvetandet.
Vad gäller riskfaktorer kan resultaten som visade att moderns rökning och stress under graviditeten båda var prospektivt relaterade till ADHD-symptom i 8-årsåldern särskilt framhållas. Sambanden var inte beroende av skillnader i familjernas socio-ekonomiska situation eller graviditetens längd, vilket tyder på att det är fråga om direkta effekter, något som i sin tur är kunskap som är både teoretiskt och praktiskt relevant.
Resultaten om socio-emotionella funktioner i samband med höga nivåer av uppmärksamhets- och hyperaktivitetsproblem visar att nedstämdhet, dålig självkänsla och dåliga kamratrelationer är problem som är typiskt associerade med uppmärksamhets- och hyperaktivitetsproblemen. Särskilt viktigt i detta sammanhang är de könsskillnader vi funnit som visar att flickor med ADHD-problematik förefaller särskilt utsatta.
Två av de viktigast publikationerna hittills - en hel del data är ännu under bearbetning - är kanske Rodriguez & Bohlin (2005 ) som visar resultaten för moderns stress och rökning under graviditeten i en 8-årig longitudinell studie, samt Brocki, Thorell, Nyberg & Bohlin (2007) där betydelsen av inhibitionsförmåga visas vara specifikt relaterat till senare ADHD-problem, och resultaten också bidrar teoretiskt till förståelse av inhibitionsbegreppet. Resultat från projektets delstudier har presenterats på en rad internationella konferenser. Den forskargrupp vid Institutionen för psykologi som innefattar en rad personer som helt eller delvis stötts av anslagsmedlen finns representerade och gruppens arbete presenteras på web site: http://www.psyk.uu.se/hemsidor/devpsy
En rad nya forskningsfrågor har genererats inom projektet, t ex gäller detta frågor om kognitiva mekanismer - hur de samverkar och hur de utvecklas. Andra frågor rör träning av centrala kognitiva förmågor som en möjlig väg att behandla uppmärksamhets- och hyperaktivitetsproblem. Resultaten som visar heterogenitet såväl kognitivt som beteendemässigt har lett till frågor om sociala faktorers betydelse för problemutvecklingen.
Det interna arbetet inom projektet har fungerat väl. En stor del av den utvecklingspsykologiska forskargruppen vid Institutionen för psykologi har varit direkt eller indirekt involverade i projektarbetet genom samarbete i olika delstudier. Projektetarbetet har regelbundet varit föremål för diskussion vid gruppens interna seminarieverksamhet. Genom att forskargruppens medlemmar är aktiva i undervisningen vid institutionen har projektets arbete också förmedlas till studenter på olika nivåer och såväl C- och D- som psykologexamensuppsatser har skrivits inom ramen för projektet. På den negativa sidan kan nämnas att en del förseningar i projektarbetet har inträffat. Skäl till detta har varit att två longitudinella studier krävt längre planeringstid än beräknat, att rekryteringen av deltagare behövt göras successivt för att den tidsödande datainsamlingen skulle hinnas med, att rekrytering av barn somvarit medicinskt och psykologisktutredda dragit ut på tiden, och slutligen att doktorander varit iväg på predoktorala vistelser vid institutioner utomlands. De negativa effekterna av förseningarna kunde dock minimeras då dispositionstiden för projektet förlängdes med 18 månader.
Fyra doktorander har helt eller delvis stötts av projektet och samtliga har disputerat eller kommer att disputera enligt planerna, dvs senast under innevarande termin, den sista disputationen äger rum 16/1 2009. Tre andra doktorander, vilka ännu är i relativt tidiga faser av sitt doktorandarbete har kunnat stödjas under en initialfas. De kommer att fortsätta arbeta med projektets teman, men stöjas med andra medel. Här kan också nämnas att en av de doktorander som delvis stötts av projekt 2005 fick Pris för yngre forskare utdelat av Nationalkommittén för psykologi inom Kungliga Vetenskapsakademin. Likaså kan nämnas att två av doktoranderna fått stipendium från Svenska Amerikastiftelsen för ett år som postdok hos framstående forskargrupper i USA. Vidare har två av de disputerade personerna fått tjänster vid svenska universitet, en lektorstjänst i utvecklingspsykologi vid Karolinska institutet, samt en 2-årig postdoktjänst vid Uppsala universitet.