Helena Brembeck, Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet

I projektet har i ett antal delprojekt och med utgångspunkt i etnografiska metoder ett urval fenomen, avgränsade händelser och platser studerats, där människor på olika sätt interagerar med konsumtionsföremål. Ett konkret syfte har varit att bidra till en fördjupad och samtidigt mer fokuserad förståelse av vad det innebär att leva i konsumtionssamhället och de olika komplexa meningar, relationer, lockelser och etiska överväganden människor ställs inför. Projektet hade också ett övergripande, teoretiskt genererat syfte: att med hjälp av begreppet "kommersiell kultur" hitta nya, alternativa, rent av bättre modeller för att förstå konsumtion ur ett etnologiskt och ekonomiskt perspektiv. Efter viss nödvändig bantning av antalet delprojektet, eftersom inte medel för projektet beviljades fullt ut enligt ansökt, återstod sju delprojekt:

1. McDonald's som familjeritual (Helene Brembeck). Seniorprojekt.
2. Samlande av artefakter i familjer (Karin M Ekström). Seniorprojekt.
3. Miniatyrvärldar på Internet (Magnus Mörck). Seniorprojekt.
4. Barn som aktörer i konsumtionssamhället (Barbro Johansson). Post doc projekt.
5. Upplevelsen av Universal Design (Lena Hansson). Doktorandprojekt.
6. "Något gammalt, något nytt..." Att skapa sitt bröllop (Eva Knuts). Doktorandprojekt..
7. Voluntary simplicity som livsstil (Pernilla Jonsson). Doktorandprojekt.

Jag kommer först att redogöra för de teoretiska övervägandena och den nya modell vi utarbetat. Därefter övergår jag till att kort redogöra för delprojekten och för det gemensamma antologiprojektet och sedan för resultatspridning och populärvetenskaplig förmedling. Slutligen en kort redogörelse för forskningskontakter och nya projektansökningar, som projektet genererat.

Kommersiella kulturer som teoretisk modell för forskning om konsumtion

Utgångspunkten var en inte ovanlig problematisering av distinktionen mellan konsumtion och produktion, som annars ofta ses som varandras motsatser. En följd, som ofta påpekas inom poststrukturalistisk forskning, är att det större perspektivet, hur konsumenter och producenter påverkar varandra, skyms till förmån för en uppdelning av det akademiska fältet i tydliga subdiscipliner. En orsak är den starka ställning, som olika modernitetsteorier haft inom samhällsvetenskap och humaniora, vilket omöjliggjort tolkningar av konsumtion som något annat än en effekt av produktion.

Begreppet kommersiell kultur eller egentligen "commercial culture" lanserades av en grupp engelska forskare med antropologiprofessorn Daniel Miller och professorn i Human Geography Peter Jackson i spetsen, i boken Commercial Cultures. Economies, Practices, Spaces (Jackson et al (red) 2000), som ett sätt att överbrygga distinktionen produktion(ekonomi) - konsumtion (livsvärld, kultur). Inspirerade av den franska sociologen Bruno Latour hävdade författarna att världen i själva verket är full av vad Latour kallat "autentiska hybrider", mellan ekonomi och kultur, "kommers-kulturer". Så kommersiell kultur i Jackson et als tappning syftade på hybrida former av marknad och vardagsliv, där marknadstänkande fanns invävt i vardagslivet och olika kulturella förståelser användes inom marknadssfären. Begreppet utvecklas inte vidare, utan boken var en exempelsamling av hybrida former. Liknande tankemodeller har använts för utforskandet av den s.k. nya ekonomin eller upplevelseekonomin.

För oss i projektet har begreppet kommersiell kultur varit ett inspirerande sökverktyg, en gemensam plattform, men också något vi gemensamt försökt utveckla. Vi kände oss tidigt obekväma med att begreppet inte skulle kunna leda längre än till att studera exempel på marknadstänkande i vardagslivet och kulturtänkande i företagsvärlden, eftersom sådana tillämpningar återupprepade distinktionen vardagsliv/kultur/konsumtion och företag/ekonomi/produktion, även om distinktionen sågs som möjlig att överbrygga. Vi kom därför tidigt att fundera på om inte Bruno Latour och hans ANT, Actor Network Theory, kunde användas på ett mer radikalt sätt än att leta hybrider. Här menar vi att vi har lämnat ett originellt bidrag till konsumtionskulturforskningen. ANT har hittills knappast alls använts inom detta fält och inte heller inom marknadsföringsforskningen. Inom etnologin har ANT fått ett visst genomslag under projektperioden, men projektets publikationer är både det mest omfattande och det mest konsekvent genomförda bidraget.

Den teoretiska modell vi utvecklat och tillämpat i de olika delprojekten utgår från konsumtion som nätverk som involverar varor och transaktioner av värden. Utgångspunkten för Latour är att modernitetens uppdelningar bara har varit en schimär. "We have never been modern" hävdar han i en av sina mest kända böcker från 1993. Moderniteten har aldrig funnits. Produktion och konsumtion har aldrig varit åtskilda annat än i våra huvuden, i vår förståelse av världen. I själva verket är tillvaron för alltid premodern, där allting hänger samman i intrikata och ständigt föränderliga nätverk. Tillvaron består av en oändlig mängd entiteter: människor, ting och teknologier, som på olika vis kan sättas samman till nätverk eller aktörer av olika storlek, beständighet och makt. För oss som studerar konsumtion har det tett sig som en nödvändighet att ta världens sammankoppladhet som utgångspunkt för projektet. Även våra mest vardagliga inköp har globala konsekvenser, sociala såväl som ekologiska. De olika delprojekten har också valts så att de spänner över och på olika sätt kombinerar hedonistiska, estetiska och etiska aspekter. Här finns delprojekt både om frivillig enkelhet och icke-exkluderande design och om hejdlös hedonism i samband med bröllopsplanering och barnkalas på McDonald's.

Vår ambition har varit att utveckla studiet av konsumtionskultur genom att använda oss av ANT och inte tvärt om. Vår version av ANT innehåller mer av kultur och diskurs än de vanligaste ANT-tillämpningarna, här är Latour något asketisk enligt vår mening. Inte heller vill vi hävda att vår tillämpning är alltigenom ny, eftersom vi plockat ihop den genom att inkorporera delar av teoribildning från konsumtionskulturstudier inom etnologi och marknadsföring med ANT. Inspirationen när vi valt studieobjekt kommer från många olika håll, men det mesta faller inom klassiska forskningsfält inom konsumtionskulturområdet: ritualer, samlande, mode, konsumentreformer och kollektiv konsumtion, men vi har försökt göra detta på nya och oväntade sätt, genom att lyfta fram kopplingar på tvärs över traditionella sfärer och kunskapsområde.

Delprojekten

McDonald's som familjeritual (Helene Brembeck):
Tolkningsramen har lagts runt restaurangen och den ömsesidiga process då den lokala "McDonald's-kulturen", de lokala sammansättningarna i och kring restaurangen, genereras i samarbete mellan kunder och företag. Ambitionen har varit att visa hur McDonald's-besök ingår i vardagen men också förändrar den, hur familjelivet flyttar in på McDonald's och hur företaget anstränger sig för att knyta an till svenska värderingar och tankesätt. Förhoppningen har varit att visa upp McDonald's som både starkt och bräckligt, som samtidigt stillnat och rörligt, som ett företag som byggs lika mycket i de lokala tolkningarna och kontextualiseringarna som av de globala strategierna och teknologierna. Teman som belysts är hur restaurangbesöket blir ett sätt att upprätthålla familjelivet, hur företaget lokaliserar sina produkter genom att sätta in dem i en förment svensk kontext, hur Happy Meal förpackningen och dess innehåll anpassats för att möta svenska barn och deras föräldrar, vidare barnkalas som en sammansättning av flera olika ordningar, där olika barnsubjektiviteter genereras, hur företaget svarat på de senaste årens matlarm och hur McDonald's blir utspritt i sin närmiljö genom olika typer av samarbeten och partnerskap med andra företag, föreningar och kommunen. Delprojektet har, vid sidan om bidraget i projektgruppens gemensamma antologi, resulterat i en monografi, Hem till McDonald's (bifogas), fyra antologibidrag, sex artiklar i vetenskapliga tidskrifter och 13 konferensbidrag.

Samlande av artefakter i familjer (Karin M Ekström):
I delprojektet har studerat hur samlingar av konstglas upprätthålls och avvecklas i familjer. Fokus har varit hur samlingens värde transformeras när den vandrar mellan olika sammanhang, liksom olika försök att befästa och bibehålla ett visst värde. I projektet visas hur värde inte är något fast som kan förflyttas oanfrätt till olika sammanhang, och inte heller något entydigt, utan något som uppstår på nytt i olika sammanhang. Särskilt fokus har satts på auktionsprocessen och den omsättning och förhandling som sker, liksom på den betydelse teknologier och materiell rekvisita har i sammanhanget. Från delprojektet finns vid sidan av bidraget i projektgruppens gemensamma antologi, publicerat ett bokkapitel, tre vetenskapliga artiklar och fem konferensbidrag.

Miniatyrvärldar på Internet (Magnus Mörck):
Studien har tagit sin utgångspunkt i den stora mängd nedladdningsbara filer som erbjuds på Internet, filer som kan printas ut och sättas ihop likt gammaldags klippark. Upphovet ligger hos grafiska designers som vill göra reklam för sin skicklighet, hos hobbyister i flitiga internationella nätverk och institutioner eller företag som söker en bättre image genom en enkel gåva. Flera olika teman har lyfts fram i artiklar och konferensbidrag. Visuell kultur: bilden och det visuellas växande betydelse, gåvorteorier, materiell kultur och materialitet i papprets begränsningar och möjligheter, liksom miniatyrisering och montering. Stort intresse har också getts hur genus konstrueras och emellanåt överskrids i kvinnligt kodade pappersdocksvärldar och "manliga" hangarfartyg och krigsflygplan, liksom till kopplingen till ålder: hur detta "barnsliga" medium hanteras av vuxna (män) utan att bli alltför generande. Från delprojektet finns, förutom bidraget i projektgruppens gemensamma antologi, publicerat sju vetenskapliga artiklar och fem konferensbidrag.

Barn som aktörer i konsumtionssamhället (Barbro Johansson):
Med utgångspunkt i intervjuer med barn mellan 8 och 12 år om olika konsumtionsteman; ägodelar, pengar, kläder, stil, mat och reklam, besvaras i delprojektet frågor om vad barn säger om sin egen och andras konsumtion, hur de beskriver sin plats och sitt utrymme i konsumtionssamhället, hur barn och vuxna "gör generation", hur ålder och generationstillhörighet ges mening och vad barns "barnhet" betyder i konsumtionssammanhang för dem själva, för vuxna i deras omgivning och för samhället i stort. Ett viktigt teoretiskt begrepp är "becoming", hur barn och barndom hela tiden "blir till" i sammansättningar av människor, varor och teknologier. Väsentliga fält som genomsökts är pengar och deras värde, barns arbete och betydelsen av mode och stil. Från delprojektet finns, förutom bidraget i projektgruppens gemensamma antologi, publicerat monografin Barn i konsumtionssamhället (bifogas), två antologibidrag, två vetenskapliga artiklar och sju konferensbidrag.

Upplevelsen av Universal Design (Lena Hansson):
Begreppet Universal Design innebär att via design göra produkter, tjänster och miljöer tillgängliga för fler människor. I detta avhandlingsprojekt analyseras hur olika designexperter och konsumenter upplever universal design. Vad står begreppet för? Varför har det blivit intressant? Hur definieras en "universal kund"? Vad anser konsumenter är viktigt i konsumtionen av produkter? Resultatet visar att Universal design är ett sätt att tänka snarare än en färdig metod att tillämpa i designprocessen. Konceptet kan användas för att skapa produkter, tjänster och miljöer som estetiskt tilltalar så många konsumenter som möjligt och som samtidigt är tillgängliga, lättbegripliga, enkla att använda, vilket konsumenterna kräver. Förutom avhandlingen Universal design, a marketable or utopian concept? (bifogas) och bidraget i den gemensamma antologin har delprojektet resulterat i en vetenskaplig artikel och två konferensbidrag.

"Något gammalt, något nytt..." Att skapa sitt bröllop (Eva Knuts):
Så gott som alla människor i Sverige har föreställningar om hur ett "riktigt" bröllop ska se ut. Dessa innehåller inte sällan vita klänningar, frackar, blommor, trerätters middagar, champagne, besök hos fotografer och frisörer, övernattning på fint hotell och en diamantprydd ring. Det enda formella krav som finns för en lagligt genomförd vigsel är att paret genomgått hindersprövning, att akten utförts av en auktoriserad vigselförättare och att den övervakats av två vittnen. Ändå är det allt det där andra som förknippas med bröllop, som gör vigseln till ett bröllop. Hur görs bröllop? Hur skapas det i samspel mellan föremål och aktörer som brukar förknippas med bröllop? Var görs bröllop? När görs bröllop? Vilka är aktörerna i skeendet? Detta har varit huvudfrågeställningarna i detta avhandlingsprojekt där klänning, ring, frisyr, make up och bröllopsfotot fokuserats. Förutom avhandlingen Något gammalt, något nytt - skapandet av bröllopsföreställningar (bifogas) och bidraget i den gemensamma antologin, har delprojektet resulterat i ett antologibidrag, tre vetenskapliga artiklar och fyra konferensbidrag.

Voluntary simplicity som livsstil (Pernilla Jonsson):
I detta avhandlingsprojekt beskrivs livsstilen hos konsumenter som valt att leva "enklare" i konsumtionssamhället. Den förenklade livsstilen kan beskrivas som starkt politisk och de flesta av dessa konsumenter är kritiska mot att leva i vad som upplevs vara en allt mer kommersialiserad vardag. Även om de är kritiska mot kommersiell konsumtion, använder de sig själva av konsumtion i syfte att skapa upprätthålla och kommunicera sin livsstil gentemot andra grupper i samhället. Med begrepp som tidslyx, autenticitet (äkthet) och njutningsorienterad konsumtion kan gruppen beskrivas som konsumtionssamhällets finsmakare, snarare än som konsumenter med en asketisk uppoffrande livsstil. Gruppen använder sina stora sociala och kulturella resurser till att skapa och introducera innovationer med miljöinriktning, som de för ut på marknaden på olika sätt. Innovationer som bilpooler, mer miljövänlig byggteknik, miljö- och rättvisemärkt mat samt vegetariska skor är exempel på produkter som introducerats av konsumenter i denna typ av gruppering. Detta kan ses som goda exempel på hur produktion och konsumtion hänger ihop. Delprojektetr har resulterat i ett konferensbidrag vid sidan om avhandlingen Capturing the elusive simplifier (bifogas) och bidraget i den gemensamma antologin.

Det gemensamma antologiprojektet

Tydligast framgår hur den teoretiska modellen tillämpats och går igen i de olika delprojekten och hur vart och ett av dem lämnat sitt särskilda bidrag till projektet i antologin Little Monster (De)coupling Assemblages of Consumption (red. Helene Brembeck, Karin M Ekström & Magnus Mörck), (kontrakt och manus bifogas) som med stöd av RJ utkommer på internationella förlaget LIT i höst. Här visar vi hur de nätverk vi studerat har olika utbredning i tid och rum och olika syften, de går kors och tvärs över marknad och vardagsliv, konsumtion och produktion och de har olika beständighet och styrka. McDonald's eller hobbyisternas nätverk på Internet är så gott som världsomspännande, det vita bröllopet som idé har också en stor internationell spridning även om det är lösare i konturerna, vilket i ännu högre grad gäller Universal Design konceptet. Men i detta större nätverk genereras också små nätverk, vad vi i vår gemensamma antologi kallat "little monster", små monster: glassamlarnas ögonstenar, brudklänningen, presenten på McDonald'skalaset, liksom subjektiviteter som McKalasbarn, pappermodellist eller "tween". I bokens olika kapitel framträder materialistiska barn och föräldrar som skapar närhet och familj i armarna på en gigant som McDonald's (Brembeck); medlemmar i en bilpool, som försöker befria sig från privatbilismen (Jonsson), människor som lämnar älskade glassamlingar i händerna på främmande människor på en auktion (Ekström), vuxna män som ägnar sig åt en hobby så nära förknippad med barndom att det orsakar obehag (Mörck), barn som gör ålder i övergången mellan barndom och ungdom med hjälp av sina kroppar, pengar, modekläder och varumärken (Johansson), bröllop som hålls vid liv i form av miniatyrmemorabilia i en minneslåda (Knuts) och designerns dröm i en värld full av olikhet: en bön om föremål som inte exkluderar någon (Hansson).

Vi vill stolt framhålla det endorsement professor Barbara Czarniawska bidragit med till Little Monsters:
"Considering that actor-network theory has its roots in narratology of Algirdas Greimas (1917-1992), what better use can one imagine for it than its application to the tales of consumption! In the best ANT-ian style, the authors and the editors refuse to label people, things and phenomena with the received names. The message is: wait until the end of the story to see whether or not a big company wins over small consumers, or if behind a bewitching trademark hides a good fairy or a wicked witch. This collection challenges most of the common places about consumption, production, markets and consumers."

Resultatspridning och tvärvetenskaplig förmedling

Projektet har resulterat i fem böcker, varav tre avhandlingar, en gemensam antologi på engelska, åtta antologibidrag och 21 vetenskapliga artiklar - varav flertalet i reviewade tidskrifter och dessutom en ansenlig mängd konferensbidrag (37 stycken). Vissa av konferenserna har riktat sig till grupper utanför vetenskapssamhället. Projektet har kontinuerligt avrapporterats på CFK:s hemsida och har mött ett stort gensvar i media. Projektdeltagarna har givit ett drygt 60-tal intervjuer för tidningar och tidskrifter om sina delprojekt, medverkat i ca 20 radiointervjuer och gjort 10 tv-framträdanden, främst i lokala och digitala kanaler, men också i debattprogram i TV 4 och i Sverker Olofssons konsumentmagasin. Projektdeltagarna har också vid ett flertal tillfällen medverkat i Göteborgs universitets populärvetenskapliga Öppet Hus-arrangemang.

Under projektets gång har vi samarbetat med flera av författarna till boken Commercial Cultures, t ex Daniel Miller, Alison Clarke, Peter Jackson, Frank Mort och Marianne Lien. I flera fall har samarbetet lett till nya pågående projektansökningar; t ex ansökningar om Marie Curie Training Networks på temat Food consumption" under Peter Jacksons ledning och Sverige-Englandsamarbete om Faire trade cities tillsammans med Peter Jackson. Alison Clarke skriver after word i antologin Little Monsters.

Vi har också inlett ett givande samarbete med professor Barbara Czarniawska som är en ledande ANT-teoretiker i företagsekonomi/organisation vid Göteborgs universitet och inlett samarbete med etnologerna vid Lunds universitet och med den tvärvetenskapliga forskningsmiljön vid Campus Helsingborg - bl a har vi gett ut specialnumret Ritualer till salu (Kulturella Perspektiv) tillsammans.

Monografier
Brembeck, Helene (2007): Hem till Mc Donald's, Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Hansson, Lena (2006): Universal design, a marketable or utopian concept?, Göteborg: Centrum för konsumtionsvetenskap. Diss.
Johansson, Barbro (2005): Barn i konsumtionssamhället, Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Jonsson, Pernilla (2006): Capturing the elusive simplifier, Göteborg: Centrum för konsumtionsvetenskap. Diss.
Knuts, Eva (2006): Något gammalt, något nytt - skapandet av bröllopsföreställningar, Göteborg: Mara förlag. Diss.

Antologi
Brembeck, Helene, Karin M. Ekström & Magnus Mörck (eds): Little Monsters, (De)coupling Assamblages of Consumption. Wien: LIT Verlag (utkommer hösten 2007)

Bokkapitel
Brembeck, Helene: "Inscribing Nordic Childhoods at McDonald’s", I: Marta Gutman and Ning de Coninck-Smith (eds.), Designing Modern Childhoods: History, Space, and the Material Culture of Children. An International Reader. Rutgers University Press, (utkommer januari 2008).
Brembeck, Helene (2006): "'The Legendary El Maco is Back in Götet’. Det globalas lokalisering.'" I: Burstedt, Anna, Cecilia Fredriksson och Håkan Jönsson, Matens genealogi och gestaltning, Lund: Studentlitteratur.
Brembeck, Helene (2004): "From Pinocchio to Jafar. The wonders of Happy Meal toys", I: Brembeck, Helene, Barbro Johansson & Jan Kampmann, Beyond the Competent Child Exploring Childhoods in the Nordic Welfare States, Köpenhamn: Roskilde University Press.
Brembeck, Helene (2004): "Play and Learn at McDonald's. Play as added value", I: Karin Hjälmeskog & Helena Åberg (eds.), Learn for Life. Consumers and Society in Dialogue. A Conference Report, Swedish Committee for Home Economics.
Ekström, Karin M. (2003): "Samlandets Psykologi", Kim von Platen, (red.), Svenska samlare, Stockholm: Wahlströms.
Johansson, Barbro (2004): "Consumption and Ethics in a Children’s Magazine". I: Brembeck, Helene, Barbro Johansson & Jan Kampmann, Beyond the Competent Child. Exploring Childhoods in the Nordic Welfare States, Köpenhamn: Roskilde University Press.
Knuts, Eva (2007): “Seasons for Sale – Weddings and Markets”. I: Lina Midholm och Annika Nordström (red.) Ritual Year and Ritual Diversity. Uppsala: SOFI (utkommer hösten 2007).
Johansson, Barbro (2003): "Barn som aktörer i konsumtionssamhället". I: Selmer-Olsen, Ivar & Sando, Svein Mediebarndommen: Artikkelsamling basert på konferense i Trondheim, 27-28 mars, 2003, Trondheim, Dronning Mauds Minne.

Specialnummer av tidskrifter
Kulturella Perspektiv nr 1, 2003, specialnummer Konsumtion och kultur, red. Magnus Mörck, Helene Brembeck och Karin M Ekström.
Kulturella Perspektiv nr 2, 2005, specialnummer Ritualer till salu, red. Helene Brembeck.

Tidskriftsartiklar
Brembeck, Helene (2006): "Home to McDonald's. The Domestication of McDonald's in Sweden" European Advances in Consumer Research, Vol 7.
Brembeck, Helene (2005): "Home to McDonald’s. Upholding the family dinner by the help of McDonald's", Food, Culture, and Society, vol 8, nr. 2.
Brembeck, Helene (2005): "Barnkalas på McDonald’s: Event marketing med förhinder", Kulturella Perspektiv, nr 2. 
Brembeck, Helene (2003): "Glädje i en box", Presens.
Brembeck, Helene (2003): "Happiness in a Box. The Magic of Packaging at McDonald's"", Ethnologia Scandinavica.
Brembeck, Helene (2003): "I skuggan av 'M'. Berättelser om McDonald's", Kulturella Perspektiv, nr 1.
Ekström, K. M. (2006): "Collecting of Glass - A Multi-sited Ethnography" European Advances in Consumer Research, Vol 7.
Ekström, Karin (2005): "Ritualer och sakraliserade glassamlingar", Kulturella Perspektiv, nr 2.
Ekström, Karin (2003): "I samlarens själ", Kulturella Perspektiv, nr 1.
Hansson, L (2006): " Designing for Inclusion Rather Than Exclusion." European Advances in Consumer Research, Vol 7.
Johansson, Barbro (2006): "Children and their money" European Advances in Consumer Research, Vol 7.
Johansson, Barbro (2004): "Generationing in Consumer Contexts", omarbetad version av konferensbidrag till Pluridisciplinary Perspectives on Child and Teen Consumption, University de Poitiers.
Knuts, Eva (2005): “Forskaren i provrummet”, Kulturella Perspektiv, nr 3.
Knuts, Eva (2005): "Löftesrika ringar", Kulturella Perspektiv, nr 2.
Knuts, Eva (2004): "Hur många SMS blir en avhandling?", Ljusgården, Etnologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Mörck, Magnus (2006): "Ett rymdskepp i soffan - maskuliniteter i hemmiljö" ETN, 2006:2, Hem, Etnologisk skriftserie, Etnologiska institutionen, Lunds Universitet.
Mörck, Magnus (2006): "From Analogue to Digital (And Back): Collecting in an Internet Community" European Advances in Consumer Research, Vol 7.
Mörck, Magnus (2004): "Begärets avatarer. Klippdockan som gränsobjekt på Internet", Laboratorium, nr 3.
Mörck, Magnus (2003): "Begärets avatarer. Klippdockor som gränsobjekt på Internet", Humanistdag-Boken, 2003, Göteborg: Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet.
Mörck, Magnus (2003): "Älskling, jag krympte sakerna! Artefakter och kroppar nedladdade från Internet", Kulturella Perspektiv, nr 1.
Mörck, Magnus, Helene Brembeck och Karin M Ekström (2003): "I Varukorgen. En introduktion" Kulturella Perspektiv, nr 1.

Konferensbidrag
Brembeck, Helene (2007): ”Negligent Gestures”. Presentation antagen till INTER: A European Cultural Studies Conference, Norrköping 11-13 June, 2007.
Brembeck, Helene (2006) ”Minimorotens dolda transformationer från tvättkar till plastpåse.” Presenterat vid Metamorfoser, 30:e Nordiska etnolog- och folkloristkongressen, Stockholm, 14-17 juni 2006.
Brembeck, Helene (2005): "'i’m lovin’ it' Gränslös marknadsföring på McDonald’s". Presenterat på Nationell forskarkonferens för kulturstudier (ACSIS), Norrköping 13-15 juni, 2005.
Brembeck, Helene (2005): "Home to McDonald’s. Localising the global at McDonald’s in Sweden". Presenterat på  EACR (European Association of Consumer Research), Göteborg 15-18 juni 2005.
Brembeck, Helene (2004): "The first-of-its-kind borderless approach. Translating the global at McDonald's". Presenterat på SIEF, Marseille, 27-30 June, 2004.
Brembeck, Helene (2004): "The Revenge of the Carrots". Presenterat på  konferensen The Commodification of Childhood, DPU, Köpenhamn, 3-4 juni, 2004.  
Brembeck, Helene (2003): "Barnsubjektiviteter på Svenska McDonald's". Presenterat vid NordBarn-konferens, Köpenhamn, mars, 2003.
Brembeck, Helene (2003): "Hur kvinnor skapar moderskap och familj via konsumtion". Presenterat vid Nordisk etnolog- och folkloristikkongress, Helsingör, 4-6 maj, 2003. 
Brembeck, Helene (2003): "McDonald's as Commercial Culture". Presenterat vid EACR (European Association of Consumer Research), Dublin 4-7 juni, 2003.
Brembeck, Helene (2003): "Happiness in a Box. The Magic of Packaging at McDonald's". Presenterat på ACR-konferens, Toronto 9-12 oktober, 2003.
Brembeck, Helene (2002): "McDonald's as a family ritual". Presenterat vid konferensen Elusive Consumption, Göteborg, juni, 2002.
Brembeck, Helene (2002): "Lek & Lär på McDonald's". Presenterat vid NordBarn-konferens, Reykjavik, augusti, 2002.
Brembeck, Helene (2002): "Tracing parent-artefact-child relations at McDonald's". Attempts at multilocal fieldwork. Presenterat vid konferensen Sociology of childhod. Revisions and challanges for the future, 8th Annual meeting of the Section Sociology of Childhood, German Sociological Association, Berlin, 31st May and 1st June, 2002.
Ekström, Karin M. (2005): "Collecting of glass – a multi-sited ethnography". Presenterat vid EACR (European Association of Consumer Research), 15-18 juni, 2005.
Ekström, Karin M. (2003): "Collecting and Reflexivity". Presenterat vid EACR (European Association of Consumer Research), Dublin 4-7 juni, 2003.
Ekström, Karin M. (2003): "A Poststructuralist Approach to the Meaning of Artifacts", Critical Management studies, 3rd international conference, Lancaster, juli, 2003.
Ekström, Karin M. (2003): "Collecting in Consumer Culture". Presenterat vid Nordic Conference on Business Studies (NFF), Reykjavik, 14-16 augusti, 2003.
Ekström, Karin M (2002): "Collecting of Artefacts in families". Presenterat vid konferensen Elusive Consumption, Göteborg juni 2002.
Hansson, Lena (2005): "Designing for Inclusion Rather Than Exclusion". Presenterat vid EACR (European Association of Consumer Research), Göteborg 15-18 juni, 2005.
Hansson, Lena (2003): "The Conceptions of Universal Design". Presenterat vid NFF, Nordic Conference on Business Studies, Reykjavik, 14-16 augusti, 2003.
Johansson, Barbro (2007): “Doing Age and Gender Trough Fashion”. Presentation antagen till INTER: A European Cultural Studies Conference, Norrköping 11-13 June, 2007.
Johansson, Barbro (2007): “Fashion and style in a commercial and cultural borderland”. Presentation vid seminarium inom projektet Consuming children vid NOSEB Trondheim, där jag tillhör referensgruppen.
Johansson, Barbro (2007): “Hur hanterar barn sin roll i konsumtionssamhället?” Föreläsning på Hanaholmen, Helsingfors, temakväll om barn och konsumtion i anslutning till seminarium i forskarnätverket NordForsk 31.1 – 2.2 2007.
Johansson, Barbro (2006): ”Why do children get paid for doing the dishes?”. Presentation vid konferensen Children’s work in everyday life 19-20.10 2006, vid institutet för framtidsstudier i Stockholm.
Johansson, Barbro (2005): ”Barn i konsumtionssamhället”. Presentation vid seminarium med referensgruppen till Skolforum i Uppsala 9.5 2005.
Johansson, Barbro (2005): "Fashion and Style in a Cultural and Commercial Borderland". Presenterat på Childhoods 2005 Oslo. Children and Youth in Emerging and Transforming Societies”, 29.6-3.7, 2005, Oslo, Norge.
Johansson, Barbro (2005): "Children and Their Money". Presenterat på  EACR (European Association of Consumer Research), Göteborg 15-18 juni, 2005.
Johansson, Barbro (2004): “Barns konsumtion – en värdeladdad fråga”. Forskarseminarium på etnologiska institutionen i Uppsala 13.10 2004.
Johansson, Barbro (2004): ”Generationing in a consumer context”. Presentation vid forskarseminariet på The Commercialisation of Childhood  vid Danmarks pedagogiska högskola 3-4.6 2004.
Johansson, Barbro (2004): "Tweens in Consumer Society". Presenteration vid Pluridisciplinary Perspectives on Child and Teen Consumption, Université de Poitiers, Frankrike. 25-26.3 2004.
Johansson, Barbro (2003): "Love, Sex and Young People’s Agency". Presentation vid konferensen Young People, Sex and Media: new education strategies, Institute of Education, London, 23-24 september, 2003.
Johansson, Barbro (2003): “Barn som aktörer i konsumtionssamhället”. Presentation vid konferensen Mediebarndommen, Dronning Mauds Minne, Trondheim 27.3 2003.
Johansson, Barbro (2003): ”Barn som aktörer i konsumtionssamhället”. Presentation vid Tvärvetenskaplig barnkulturforskardag på Centrum för barnkultur, Stockholm 25.4 2003.
Barbro, Johansson (2003): "The Child Consumer in the Journal Kamratposten". Presenterat vid NordBarn-konferens, Köpenhamn, mars, 2003.
Johansson, Barbro (2002): "Barnkonsumenten i Kamratposten". Presenterat vid CICE-konferensen Identitet, värden och delaktighet i barndomen, Norrköping, september, 2002.
Jonsson, Pernilla (2003): "Simplifying life through car-sharing organizations". Presenterat vid NFF-konferens, Reykjavik, 14-16 augusti, 2003.
Knuts, Eva (2007): ”Keepsake-Boxes – A Wedding Actor. Presentation antagen till INTER: A European Cultural Studies Conference, Norrköping 11-13 June, 2007.
Knuts, Eva (2007): ”Matter the matter of ritual?”. Presentation antagen till The International Society For Ethnology and Folklore (SIEF), Straznice 25-29 maj, 2007.
Knuts, Eva (2006): "Sessions for sale" Presenterat vid Ritual year and ritual diversity, Göteborg 7-11 juni, 2006.
Knuts, Eva (2005): "Känslan i kroppen förklaras med knoppen?" Presenterat vid  Nationell forskarkonferens för kulturstudier (ACSIS), Norrköping, 15-18 juni, 2005.
Knuts, Eva (2002): "Mockbrides, henparties and weddings: Changes in time and space". Presenterat vid konferensen Traditional Masks and Mumming in the Nordic Countries, Åbo, augusti, 2002.
Mörck, Magnus (2005): "Collecting from analog to virtual (and back)". Presenterat vid EACR (European Association of Consumer Research), Göteborg, 15-18 juni, 2005
Mörck, Magnus (2004): "Trespassing artefacts. The moral space of a paperdoll web-ring". Paper presenterat vid SIEF-konferens, Marseille, 24-27 april, 2004.
Mörck, Magnus (2003): "Portabla monument och barnförbjudna klippdockor". Presenterat vid Nordisk etnolog- och folkloristkongress, Helsingör, 4-6 maj, 2003.
Mörck, Magnus (2003): "Giftgiving and Commodification in an Internet Context". Presenterat vid EACR (European Association of Consumer Research), Dublin, 4-7 juni, 2003.
Mörck, Magnus (2002): "Two DimensionsTurning intoThree". Presenterat vid konferensen Elusive Consumption, Göteborg, juni 2002.