I centrum för denna studie står hemslöjden, en rörelse som organisatoriskt, ekonomiskt, estetiskt, ideologiskt byggts upp, letts och dominerats av kvinnor. Den etablerades kring sekelskiftet 1900, på gränsen mellan kvinnornas privata sfär och männens offentliga revir, i en tid då kvinnor fortfarande saknade många medborgerliga rättigheter. Hemslöjden blev en kvinnlig arena i ett mansdominerat samhälle. Studien avser att kartlägga hemslöjdens aktörer, organisation och verksamhet med nedslag vid tre tidsperioder: etableringsfasen i början på 1900-talet, mognadsfasen vid seklets mitt samt situationen vid seklets slut. Vid varje tidsperiod ställs hemslöjden i relation till den samtida kvinnorörelsen. Undersökningen bygger på en kombination av muntligt och skriftligt material. Utifrån detta analyseras ur genusperspektiv, klassperspektiv och förändringsperspektiv strukturer och strategier samt relation till kvinnorörelsen. En ambition är att skriva in genusperspektivet i hemslöjden och hemslöjden i genusforskningen. Teoretiskt bygger studien på Pierre Bourdieu och Toril Moi, vars begrepp används som forskningsverktyg, kompletterade med sökord som "mötesplats", "arv", "modernitet". Bl.a. prövas hur användbara Bourdieus begrepp är för förståelsen av detta kvinnodominerade fält. Studien relateras även till genusvetenskaplig forskning och teoribildning.