Åke Grönlund, Handelshögskolan vid Örebro universitet

Aktiviteter

Projektet har bara finansierat en person, men har medverkat till att engagera också andra, främst ett par doktorander. Bl a engagerades Peter Gustafsson (doktorand) på andra medel för att arbeta i projektets riktning, vilket bl a resulterade i Gustafssons artikel (se publikations¬listan) som passar direkt in i projektet. Som en följd av projektet engagerades också Peter Gustafsson (Statsvetenskap) för att arbeta i projektets anda med bl a en undersökning av Norrmalms stadsdelsnämnd.

Artiklarna 1-3 i publikationslistan har presenterats vid en workshop i Örebro juni 2002 med ca 35 deltagare från universitet, kommuner och kommunförbund. Artikel 4 har presenterats vid First International Conference on Electronic Government, EGOV 2002, Aix-en-Provence, september 2002.

Projektet har också medfört en del nya samarbeten. Jag har blivit inbjuden att presentera min forskning om svenska e-demokratiförsök vid flera vetenskapliga ¬konferenser, bl a en i USA. Jag blev också inbjuden att sätta ihop ett specialnummer om e-demokrati för en högt rankad amerikansk vetenskaplig tidskrift (publikation 5). Detta projekt har haft en positiv roll för detta såtillvida att jag fått möjlighet att ägna mig mer åt ämnet än jag annars skulle gjort, något som dessa. Studien ledde också direkt till publikation 6 i en välrenommerad amerikansk tidskrift (som senare blivit mycket citerad), där jag analyserar svenska demokratiprojekt. Just denna publikation ledde senare till att jag blev uppmärksammad av ett par forskare vid Harvard och fick tillfälle att göra en uppföljning av just dessa projekt (publikation 7). I ett större perspektiv ledde projektet till fortsättningprojekt - vi har f.n. ett Network of Excellence kallat Demo-net inom området "eParticipation" (vilket är dagens ord för ett bredare uppfattat perspektiv på "e-demokrati"). Här är förstås kopplingen till detta RJ-projekt inte direkt, det finns också andra utgångspunkter, men de arbeten jag gjorde inom detta projekt har till stor del legat till grund för programarbetet i Demo-net.

Projektet har haft en viktig roll för vårt arbete inom programmet DemocrIT, där vi utbildar 7 doktorander, både genom metoddiskussioner och genom att lyfta fram de miljöer där e-demokratiprojekt bedrivs. Forskningprojektet ledde till många kontakter med framför allt kommuner där e-demokratiprojekt bedrevs, men också med företag i branschen, vilket vid den tiden var 3-4 stycken med Votia som marknadsledare.

Forskningsresultat

Projektet undersökte hur olika kulturer möts när "e-demokratiprojekt" genomförs i den svenska förvaltningen och i den svenska demokratin. Det finns ett flertal aktuella kulturer - kommunal förvaltning, svensk representativ demokrati, "community networks"-kulturen från det civila Internet, och den överstatlighet och IT-optimistiska rationaliseringskultur som ryms i satsningarna på "eEurope".Internet har under det senaste decenniet alltmer blivit förstahandsmediet för en stor mängd aktiviteter, inklusive elektroniska tjänster från offentliga aktörer. Att byta en sorts redskap mot en annan är inte trivialt. När vi bytte hästen mot bilen blev världen aldrig mer densamma. Det var inte bara frågan om en praktisk förändring, att dras av en motor i stället för en häst, det var också en kulturell förändring. Bilens genombrott symboliserar industrialismens genomslag. Vi har redan sett en hel del motsvarande förändringar kopplade till Internetanvändning, exempelvis är elektroniska bankaffärer numera mycket vanliga.Då det gäller demokratiska processer har förändringarna varit långsammare, kanske inte så förvånande med tanke på att dessa är mer komplicerade och också kan vara känsliga. En viktig bakgrund till e-demokratiprojekten var runt millennieskiftet ett legitimitetsproblem - människor röstade i allt mindre utsträckning, och medlemskapet i politiska partier var nere på historiskt låga nivåer. För att öka förtroendet för politiken måste naturligtvis de nya processer man vill skapa vara förtroendeingivande. Därför bör experimenterande rimligen ske med viss försiktighet så man inte riskerar att göra mer skada än nytta.
När elektroniska verktyg börjar användas i t ex demokratiska processer framställs det ofta som ett enkelt byte till mer moderna redskap, men det handlar i själva verket precis som i bilens barndom om olika kulturer som bryts mot varandra. Dessa kulturer har genom Internet dels fått nya redskap, dels möter de nu varandra på samma arena, på ett sätt de inte gjort tidigare.Man kan urskilja några huvudkulturer i den pågående förändringen. En kultur är uppen¬barligen de existerande demokratiska strukturerna som upplever sig befinna sig i kris och därför känner ett behov av att modernisera sig. Man vill gärna se Internet som ett redskap för bättre kontakter med medborgarna.

En annan kultur är den som redan finns på Internet, som numera berör många miljoner människor. Denna kultur har byggt upp sociala redskap och miljöer som diskussionslistor, chattar, elektroniska stormöten o s v. Det är dessa redskap som nu svenska politiker tar i användning i "rådslag" i olika form. Men redskapen kommer inte ensamma. De kommer med nedärvda kulturmönster från de "Community Networks" (CN) som har ett par decenniers historia på Internet. Dessa mönster är inte desamma som präglar den svenska representative demokratin. De har inte nödvändigt¬vis alls med demokrati i formell mening att göra. CN bygger på medlemskap, inte medborgarskap. När kulturella mönster, handlingssätt och attityder från CN integreras i den formella demokratins verksamheter uppstår en kulturell gråzon mellan det civila samhället och den formella demokratin i vilken nya mönster formas.

En tredje kultur manifesteras av nationella och överstatliga strävanden mot enhetlighet och rationell hantering inom de offentliga sektorena, en strävan i vilken IT givits en framträdande roll. Ett uttryck för denna kultur är initiativet "eEurope", som innebär en stor uppbyggnad av en europeisk elektronisk infrastruktur, där "Government online" - en elektronisk förvaltning och "e-demokrati" - är en viktig del. I denna kultur betonas service, utbildning och användning; IT ses i första hand som en konkurrensfaktor, inte som ett demokratiskt redskap. En lagstiftning som allt mer prioriterar integritet framför offentlighet, och som i strävan mot en effektivare hantering alltmer bygger upp en mer datoriserbar lagstiftning är exempel på uttryck för denna kultur.
I spänningsfältet mellan dessa kulturer pågår ett antal lokala e-demokratiprojekt där man har ambitionen att öka medborgar¬inflytandet i demokratiska beslutsprocesser. Dessa projekt fick runt millennieskiftet stor uppmärksamhet i pressen, men analyserades inte närmare. Medel är diskussioner, informationsspridning, samarbete, omröstningar. I och med detta skapas en infrastruktur för en ny offentlighet där medborgaren utövar sitt poliska medborgarskap. Det är i dag mycket oklart vad resultatet kommer att bli. Dels integreras ett flertal aktörer i experimenten som sådana - kommuner och andra myndigheter, nyhetsmedier, de konsultföretag som tillhanda¬håller arenorna, föreningar och enskilda - dels innehåller experimenten olika grad av interaktivitet i såväl tillblivelseprocessen som i själva den dialog som är resultatet. Detta projekt vill beskriva aktörer och interaktion i detta infrastrukturskapande i ett mikroperspektiv, med utgångspunkt i de aktörer som just nu genomför de e-demokratiprojekt som kommer att vara vägledande för den fortsatta utvecklingen.

Syfte

Syftet med detta projekt var att beskriva de ingående kulturerna och interaktionen dem emellan genom att studera de aktörer som på olika sätt deltagit i projekten.
De frågor som ska sökas svar på är
- På vilket sätt kommer de olika aktörerna - kulturbärarna - in i de olika projekten?
- Vilken inverkan har respektive kultur på utfallet?
Som teoriram används aktörnätverksteorin (Actor Network Theory , ANT).
Den framväxande elektroniska infrastruktur som ligger till grund för utveckling av nya relationer mellan myndigheter och medborgare har många dimensioner - bland annat ett nytt legalt ramverk, nya former av samarbeten om tjänster, nya kontaktmönster, nya kommunikationsmetoder och nya organisationsformer - och den byggs upp av många heterogena aktörer. Vi står i början av en förändring av våra sätt att använda tekniken i demokratiska processer.
ANT är en bra referensram för att studera en sådan situation. Teknikutveckling i termer av ANT är en fråga om sociala processer där aktörers önskemål (claims) (Callon & Latour, 1981) översätts till nya arrangemang. I detta perspektiv är tekniken inte något utifrån kommande som bara tas i bruk i samhället; i stället innebär teknikinförandeprocessen att en mängd aktörer formar tekniken och dess användning (Latour, 1999). Tekniken är präglad (inscribed) av aktörernas olika planer och idéer snarare än "implementerad". Det är denna präglingsprocess som projektet vill belysa.
Hur är nu frågorna besvarade? Det mest fullständiga svaret finns i publikation 6 nedan, där fyra svenska projekt (Bollnäs, Kalix, Älvsjö och Kista) beskrivs i ANT-teminologi. I korthet säger svaret att det finns konflikter mellan dessa projekt och de huvudströmmar som kan ses inom den nationella och europeiska politiken, både vad gäller demokrati och elektroniska infrastrukturer. 

De svenska projekten nådde alltså inte tillräcklig förankring i det demokratiska systemet. De förblev beroende av enskilda entusiaster, när dessa försvann dog projekten. Man kan dock se andra utvecklingar där processer med demokratisk betydelse utvecklas. (e-)Lobbying, serviceverksamhet, frivilligorganisationer, etc. är exempel på sammanhang där IT används interaktivt på ett sätt som engagerar människor och har betydelse för demokratins funktionssätt. Ordet e-demokrati har mer eller mindre försvunnit från agendan, i stället är "eParticipation" ordet för dagen. Detta namnbyte illustrerar bl a just denna breddning av perspektivet.

Referenser

Callon, M.&Latour, B. (1981) Unscrewing the big Leviathan: How actors macro-structure reality and how sociologists help them to do so. In Knorr-Cetina, K. & Cicourel, A. V. (Eds). Advances in social theory and methodology. London:Routledge and Kegan Paul.
Ciborra, C. (1997) De Profundis? Deconstructing the Concept of Strategic Alignment. Scandinavian Journal of Information Systems, Vol 9, No 1, pp 67-81.
Latour, B. (1999) Pandora's hope. Essays on the reality of science studies. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.

Publikationslista

1. Åke Grönlund: Emerging Infrastructures for E-democracy - in Search of Strong Inscriptions. e-Service Journal 3/2002
2. Peter Gustafsson: The Order of e-democracy – Internet and Democracy in Swedish Local Governments. e-Service Journal 3/2002
3. Åke Grönlund: Emerging Electronic Infrastructures - Exploring Democratic Components. Social Sciences Computer Review, Fall 2002
4. Private sanctity - e-practices overriding democratic rigor in e-voting. I R. Traunmüller och K. Lenk (red) Electronic Government. Springer, 2002.
5. Grönlund, Å (2001) Democracy  in an IT-Framed Society. Special section of Communications of the ACM.
6. Grönlund, Å. (2002) Emerging Electronic Infrastructures - in Search of Democratic Components. In Social Sciences Computer Review.
7. Grönlund, Å. (2005) The Rise and Fall (?) of Participatory Electronic Information Infrastructures. In Viktor Mayer-Schönberger & David Lazer (eds) From Electronic Government to Information Government. Harvard Press