Religionens domesticering: Folklig religiositet i det nordliga rummet 1600-1800
Projektet avser undersöka myndigheternas förhållningssätt till folklig religiositet i Övre Norrland under tidigmodern tid. Vilka synsätt och strategier kommer till uttryck i behandlingen av samers och icke-samers religionsutövning? Med utgångspunkt i begreppet religionens domesticering kommer projektet att anlägga ett enhetligt perspektiv på förhållningssätt till både kristen och utom-kristen tro och religiös praxis i det nordliga rummet 16001800. Projektets ambition är att utveckla begreppet religionens domesticering till en övergripande teoriram för religiös förändring under tidigmodern tid i Europa, där diabolisering, patologisering och feminisering utgör viktiga strategier i den historiska avgränsningen av den officiella, kristna religionen från icke-auktoriserade former av religionsutövning. Empiriskt kommer projektet att avkasta såväl generell kunskap om den historiska utformningen av synen på främmande kulturer och religioner som specifik kunskap om förutsättningarna för religiös förändring i det nordliga rummet. Vid sidan av synen på samernas religionsutövning kommer projektet särskilt att undersöka myndigheternas syn på och behandling av den extatiska och visionära wiklundska väckelsen i Tornedalen på 1770-talet. Projektet aktualiserar frågan om kontinuitet i synen på folklig religiositet i Övre Norrland, där forskningens sätt att beskriva sambanden mellan samisk religion, den wiklundska väckelsen och laestadianismen bildar ett särskilt problemkomplex.
Daniel Lindmark, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet
INLEDNING - RAPPORTENS UPPLÄGGNING
Denna slutrapport från projektet "Religionens domesticering: Folklig religiositet i det nordliga rummet 1600-1800" kommer inte att redovisa alla forskningsresultat i detalj. Dessa framgår av projektets publikationer, särskilt boken "En lappdrängs omvändelse: Svenskar i möte med samer och deras religion på 1600- och 1700-talen" och artikeln "Vision, Ecstasy, and Prophecy: Approaches to Popular Religion in Early Modern Sweden" (se publikationslistan). Här kommer jag i stället att i huvudsak inrikta mig mot den betydelse som projektet har haft för att utveckla vetenskapliga aktiviteter inom det forskningsfält som utgjort projektets tema. Det handlar om allt från konferensdeltagande till utveckling av nya forskningsprojekt (se avsnitt III, "Aktiviteter inom projektet", nedan). I samband med redovisningen av dessa engagemang försöker jag dock visa vilken betydelse de olika aktiviteterna har haft för projektet, dess vetenskapliga utveckling och dess möjligheter att kommunicera resultat till såväl forskarkolleger som en intresserad allmänhet. Samma perspektiv anlägger jag vid behandlingen av de organisatoriska förutsättningarna och deras förändring (se avsnitt II, "Projektplanens revidering och dess konsekvenser). Vid behandlingen av det tidigarelagda syntesarbetet redovisar jag några av projektets huvudresultat.
PROJEKTPLANENS REVIDERING OCH DESS KONSEKVENSER
1) Tidigt syntesarbete
Projektet var ursprungligen planerat som ett enmansprojekt på tre år, och budgeten upptog i huvudsak lönemedel för min egen del. Under de två första projektåren löpte arbetet i huvudsak enligt projektplanen, dock så att de samiska och icke-samiska delprojekten började integreras tidigare än planerat. Den ursprungliga tanken att låta syntesarbetet anstå till År 3 övergavs nämligen redan under År 1, när jag på grund av en artikelbeställning från "ARV: Nordic Yearbook of Folklore" fick anledning att integrera resultat från både den samiska och den icke-samiska delen av projektet. Jag valde nämligen att behandla två tematiska längdsnitt som problematiserade gränserna mellan samisk och kristen religion, närmare bestämt synen på samernas religionsutövning från Schefferus via Högström till Laestadius samt hanteringen av samiska religiösa visioner från 1670-talet till 1770-talet. Tillsammans med tidiga resultat rörande den extatiska wiklundska väckelsen i Tornedalen på 1770-talet kom dessa delstudier att i artikeln "Vision, Ecstasy, and Prophecy" bilda en preliminär syntes som sedan visade sig hålla också när ytterligare empiriska studier hade genomförts. I artikeln kom jag inte minst att utveckla och tillämpa den typologi av överhetliga strategier gentemot folklig religion som jag antytt i projektansökan. Genom att artikeln behandlade en så pass lång tidsperiod, fick jag möjlighet att identifiera en utveckling från "paganisation" och "demonisation" på 1600-talet, via "hypocritisation" och "superstitionalisation" på 1700-talet fram till "psychologisation" och "feminisation" på 1800-talet. I den samtida diskussionen kring den wiklundska väckelsen uppträdde två konkurrerande strategier, "heretisation" respektive "pathologisation", där den medicinska förklaringsmodellen avgick med segern över den teologiska.
2) En förändrad publiceringsstrategi
Projektets omorganisering fick framför allt konsekvenser för publiceringsstrategin. Den ursprungliga planen att ge ut en monografi över den samiska delen och ytterligare en bok som syntetiserade resultaten kom nu att modifieras. Anpassningen till de nya förutsättningarna innebar dels att jag integrerade mer av slutresultaten i boken "En lappdrängs omvändelse: Svenskar i möte med samer och deras religion på 1600- och 1700-talen", dels att en större del av resultaten från den icke-samiska delen av projektet publicerades i form av artiklar. Den reviderade projektplanen innebar även att projektet skulle rapporteras i ytterligare en form. Den internationella konferens om "Pietism, Revivalism and Modernity, 1650-1850" som RJ beslöt att delfinansiera kommer nämligen att utmynna i en antologi där projektet inplaceras i en vidare internationell ram av forskning om folklig religiositet under tidigmodern tid. Projektet har därmed fått en mer diversifierad avrapportering än vad som ursprungligen avsågs. I gengäld kan resultaten förväntas få vidare spridning och vinna större uppmärksamhet. Projektplanens revidering har dock inte fått konsekvenser på något annat område än resultatens publicering.
II. AKTIVITETER INOM PROJEKTET
Utöver de publicerade resultaten av projektet (1 monografi, 1 antologi, 14 artiklar och 1 recension) har projektet uppvisat aktivitet på framför allt fyra områden: 1) initiering av nya forskningsprojekt; 2) organisering av vetenskapliga konferenser; 3) medverkan i vetenskapliga konferenser; 4) sakkunniguppdrag; 5) spridning av forskningsinformation till allmänheten. (Aktiviteterna avser projektledaren; under tredje punkten redovisas dock även konferensmedverkan av FD Carola Nordbäck.)
1) Internationalisering via nya forskningsprojekt
Forskningsprojektet "Religionens domesticering" väckte tidigt stor uppmärksamhet, vilket gjorde att jag kom att delta i utvecklandet och genomförandet av två internationella forskningsprojekt, där delar av projektet "Religionens domesticering" tidigt kunde placeras i en större internationell kontext. Samtidigt har deltagandet i projekten inneburit att vissa aspekter kunnat utvecklas längre än vad som annars hade varit fallet. De internationella projekten har även öppnat möjligheter till publicering på välrenommerade brittiska kommersiella förlag, vilket borgar för stor internationell spridning av resultaten från "Religionens domesticering".
Det första projektet pågick under perioden 2003-2005 och hade titeln "Infection without Germs: Christianity and Contagion in the Early Modern European Imagination". Projektledare var professor Claire L. Carlin, University of Victoria, Canada. Projektet finansierades av Centre for Studies in Religion and Society, University of Victoria, Canada, och avslutades under 2005 i och med utgivningen av antologin "Imagining Contagion in Early Modern Europe" på Palgrave Macmillan, London, där jag medverkar med ett kapitel om den extatiska wiklundska väckelsen i Torndedalen på 1770-talet. Projektet "Infection without Germs" gav mig en möjlighet att anknyta analysen av synen på den wiklundska väckelsen till företeelser inom medicinens idéhistoria som jag annars inte hade haft tillgång till. Därmed tillfördes projektet "Religionens domesticering" ett perspektiv som både nationellt och internationellt bedömts som mycket intressant.
Det andra projektet startade år 2004 och beräknas pågå under hela år 2006. Projektet heter "Cultural History of Pietism and Revivalism from a Comparative Perspective (c. 1650-c. 1850)". Projektet är finansierat av Huizinga Instituut, Amsterdam och projektledare är Dr Fred van Lieburg, Director vid Centre for Dutch Religious History, Vrije Universiteit, Amsterdam. Jag och professor Jonathan Strom, Emory University, USA, är delansvariga för projektet. Projektet avslutas med en konferens i Atlanta, USA, i november 2006. Projektet "Cultural History of Pietism and Revivalism" har varit betydelsefullt för projektet "Religionens domesticering" framför allt som kontaktyta mot forskare i Europa och Nordamerika som arbetar med folklig religion under den tidigmoderna perioden. Därmed har resultaten från "Religionens domesticering" kunnat perspektiveras och kommuniceras i en vidare kontext.
2) Organisering av nordiska och internationella konferenser
Den konferens om "Pietism, Revivalism and Modernity, 1650-1850" som jag arrangerade i Umeå den 17-18 november 2005, var ett samarrangemang mellan forskningsprojekten "Religionens domesticering" och "Cultural History of Pietism and Revivalism". Vid konferensen medverkade 17 forskare från 9 olika länder med paper. Den antologi som blir resultatet av konferensen kommer att ges ut på Cambridge Scholars Press år 2007 med mig som redaktör. Här följer en förteckning på de aktuella bidragen:
Daniel Lindmark, Sweden: Pietism, Revivalism and Modernity - An Introduction
Hartmut Lehmann, Germany: "Erweckungsbewegung" as Religious Experience or as a Historiographical Construct
Astrid von Schlachta, Austria: The Influences of Pietism on Persecuted Groups: Confessional Networks in the Habsburg Empire (17th and 18th Century)
Timothy M. Salo, USA, 'They brought themselves with them': The Origins of Rappite Radical German Pietism in 18th Century Württemberg and Its Basis for the 19th Century American Harmonist Society
Fred van Lieburg, The Netherlands: Interpreting the Dutch Great Awakening, 1749-1755
Torben Bramming, Denmark: Pietism and Enlightenment in Ribe 1718 to 1765 - A Philosophical, Theological and Sociological Description
Arne Bugge Amundsen, Norway: The Drammen Pietists - Messengers of a New Order in Norway in the 1740s
Carola Nordbäck, Sweden: Children of God: The Swedish Radical Pietists, 1725-45
André Swanström, Finland: Witchcraft and Revivalism: Conflicting Trends in the Radical Community of the Ericsson Brothers
Alexander Schunka, Germany: Politics and Faith - The Prussian Court Preacher Daniel Ernst Jablonski between Pietism and Enlightened Internationalism
Henrik Horstbøll, Denmark: Enlightenment and Pietism in Denmark-Norway in the Eighteenth Century - The Discourse of Erik Pontoppidan
Steven O'Malley, USA: The Influence of Gerhard Tersteegen in the Documents of Early German-American Revivalism
Mark A. Granquist, USA: Between Pietism, Revivalism, and Modernity: Samuel Simon Schmucker and American Lutheranism in the Early Nineteenth Century
Ann Öhrberg, Sweden: The Strömfelt Sisters: Gender and Power in the Swedish Moravian Movement during the Eighteenth Century
Anders Jarlert, Sweden: When the Bishop and Chapter of Gothenburg Censored the Writings of Martin Luther Because of its Suspected Moravian Tendencies, 1748
Douglas H. Shantz, Canada: Conversion and Revival in the Last Days: The Convergence of Millennialism and Modernity in Radical German Pietism
Inom ramen för det nordiska forskarnätverket för väckelseforskning, NORDVECK, har jag som ledamot av ledningsgruppen deltagit i planeringen och genomförandet av tre konferenser under den tid som jag varit engagerad i projektet "Religionens domesticering". Konferensernas tema har nära anslutit till projektet "Religionens domesticering", och vid alla tre konferenserna har resultat från projektet presenterats (se "Medverkan i vetenskapliga konferenser", nedan). De aktuella konferenserna är
a) "Väckelsens dimensioner." Åbo, Finland, den 4-7 oktober 2001.
b) "Väckelse och kommunikation." Fredrikstad, Norge, den 4-6 september 2003.
c) "Pietistisk och herrnhutisk väckelsekultur i Norden." Christiansfeld, Danmark, den 25-27 augusti 2005.
3) Medverkan i vetenskapliga konferenser
Under projekttiden (från formuleringen av forskningsplanen fram till idag) har jag deltagit i ett antal vetenskapliga konferenser, där jag diskuterat projektets resultat med forskarkolleger i Sverige, Norden och internationellt. Här följer en kronlogisk förteckning över de konferenser där jag och FD Carola Nordbäck medverkat med egen presentation. (Där inget annat anges, avser aktiviteterna projektledaren.)
a) "Igår, idag, i morgon." 6:e nordiska symposiet för samisk historia och kultur i Torneå, Finland, den 15-17 oktober 2001. Föredrag: "Utbildning och kolonialism: Svensk skolundervisning i Sápmi på 1700-talet" samt "Religionens domesticering: En projektpresentation."
b) "Väckelsens dimensioner." NORDVECK:s nätverkskonferens i Åbo, Finland, den 4-7 oktober 2001. Föredrag: "Historikern och väckel¬sen."
c) "Staten, kyrkan/religionen och samhället under tidigmodern tid (1500-1800)." Äldrehistoriskt symposium i Umeå, den 16-18 november 2001. Föredrag: "Religionens domesticering: Folklig religiositet i det nordliga rummet 1600-1800."
d) "Controlling Bodies: The Regulation of Conduct, 1650-2000." Konferens vid University of Glamorgan, Wales, den 24-26 juni 2002. Föredrag: "Controlling Religious Enthusiasm: Ecstatic Preaching and the Medical Discourse in 18th-Century Sweden."
e) "Gender and Generation." SIEF Commission for Folk Religion, Fourth Symposium. School of Scottish Studies, Edinburgh, Scotland, den 4-8 september 2002. Föredrag: "Strategies of Domesti¬cation: Demonisation, Pathologisation and Feminisation of Popular Religion in 18th Century Sweden."
f) "Mysticism and Religious Creativity." Konferens vid Helsingfors universitet den 22-23 maj 2003. Föredrag: "Early Modern Religious Visions in Swedish Lapland."
g) "Väckelse och kommunikation." NORDVECK:s nätverkskonferens i Fredrikstad, Norge, den 4-6 september 2003. Föredrag: "Väckelsens villovägar: Svärmeri, smitta och sjukdom i synen på tidigmodern folklig religion."
h) "Infection without Germs: The Idea of Contagion in the Early Modern Christian Imagination." Internationell konferens i Victoria, Kanada, den 19-20 september 2003. Föredrag: "The Preaching Disease: Contagious Popular Religion in Sweden."
i) "Samisk forskning på nya vägar." Nordisk konferens i Kiruna den 28-29 oktober 2003. Föredrag: "Med fog och lämpa: Svenska myndigheters kampanj mot samisk religion på 1680-talet."
j) "Kulturhistoria i Norden på 1700-talet." Nordisk konferens vid Åbo Akademi, den 2-4 september 2004. Föredrag (inbjuden huvudtalare): "Svärmeri och melankoli: Extatisk religion i norrländskt 1700-tal."
k) "Confessionalism and Pietism, 1550-1750." Internationell konferens i Dordrecht, Holland, den 11-12 november 2004. Carola Nordbäck föredrag: "The Conservative Pietism and the Swedish Confessional State, 1720-1740." Daniel Lindmark sessionsledare.
l) "Pietistisk och herrnhutisk väckelsekultur i Norden." NORDVECK:s nätverkskonferens i Christiansfeld, Danmark, den 25-27 augusti 2005. Carola Nordbäck föredrag: "Nedslag i den radikalpietistiska idévärlden: Den teologiska polemiken mellan Johann Conrad Dippel och den svenska ortodoxin under 1730-talet." Daniel Lindmark sessionsledare.
m) "Pietism, Revivalism and Modernity, 1650-1850" Internationell konferens i Umeå den 17-18 november 2005. Carola Nordbäck föredrag: "Children of God: The Swedish Radical Pietists, 1725-1745." Daniel Lindmark sessionsledare.
4) Sakkunniguppdrag
Projektet "Religionens domesticering" har utvecklat min kompetens som historiker, särskilt inom fälten folklig religion och koloniala kulturmöten. Under mitt arbete med projektet har jag kommit att tas i anspråk som sakkunnig inom det område som projektet avser. Jag har sålunda varit fakultetsopponent vid två disputationer vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Den 31 januari 2003 opponerade jag på Maria Wallenberg Bondessons avhandling "Religiösa konflikter i norra Hälsingland 1630-1800", och den 29 april 2005 tog jag mig an Cecilia Ihses avhandling "Präst, stånd och stat: Kung och kyrka i förhandling 1642-1686". Wallenberg Bondessons avhandling var särskilt viktig för projektet, eftersom den anlägger ett enhetligt perspektiv på häxeri och svärmeri. Genom att avhandlingens perspektiv uppvisar tydlig affinitet med grundtankarna inom projektet "Religionens domesticering" blev opponentuppdraget ett tillfälle att pröva och diskutera projektets utgångspunkter. Under projekttiden har jag även varit ledamot av två betygsnämnder som bedömt avhandlingar som tangerat projekttemat, nämligen vid Hanna Hodacs disputation i historia, Uppsala universitet, den 15 februari 2003 och vid Stefan Gelfgrens disputation i idéhistoria, Umeå universitet, den 6 juni 2003. Slutligen har jag nyligen åtagit mig ett befordringsärende som innebär att bedöma docent Gunlög Furs forskning om samer och indianer.
5) Spridning av forskningsinformation till allmänheten
Under projekttiden har jag hållit enstaka föredrag där jag förmedlat projektets resultat till avnämare utanför den akademiska världen. Exempelvis deltog jag den 8 november 2002 i Svenska kyrkans fortbildningsdag i Umeå med föredraget "Präster och lekfolk i norrländsk kyrkohistoria". Ett föredrag med titeln "Det smittsamma svärmeriet: Synen på religiös extas i 1700-talets Sverige" höll jag vid Institutionens för historiska studier forskardagar i Umeå den 8-9 mars 2004. Jag föreläste även vid ett symposium i Vilhelmina den 30 september-1 oktober 2004 under rubriken "Kyrka och samhälle i Lappland på 1600-talet". Inför detta symposium var jag dessutom engagerad av de lokala arrangörerna som programansvarig.
Det senaste forskningsförmedlande föredraget höll jag den 18 mars 2006 vid en stiftshistorisk dag i Skellefteå som jag hade varit med om att arrangera. Under titeln "Sara Greta och det stiftshistoriska arbetet" inledde jag sammankomsten med reflexioner över möjligheterna som akademisk forskare, skönlitterär författare och lokalhistoriker att komma åt kyrka och andlighet i historien. Mitt engagemang för forskning om folklig religiositet i det nordliga området har fått mig att ta på mig uppdraget som vice ordförande i styrelsen för det nyinrättade Luleå stiftshistoriska sällskap efter att under ett års tid ha varit ledamot av interimsstyrelsen. Sällskapets syfte är att "samla och stärka det stiftshistoriska intresset" och sällskapet avser att vara en mötesplats för akademiska forskare såväl som amatörforskare och en intresserad allmänhet.
AVSLUTNING - ETT FRAMGÅNGSRIKT INTERNATIONELLT PROJEKT
Projektet "Religionens domesticering" måste uppfattas som mycket framgångsrikt. Därom vittnar inte minst en omfattande publicering och vittförgrenade aktiviteter av övrigt slag. Ett särskilt utmärkande drag för projektet har varit dess starka internationalisering. Projektdeltagarna har presenterat resultat vid tio konferenser utanför Sverige och har åtta publikationer på engelska, inklusive en antologi på Cambridge Scholars Press. Det internationella intresset för projektet "Religionens domesticering" har vidare möjliggjort engagemang i två internationella forskningsprojekt med närliggande tematik. Genom detta tidiga och konsekventa arbete för internationalisering har projektet på ett ovanligt tydligt sätt lyckats relatera sina resultat till aktuell internationell forskning och samtidigt placera svensk forskning på den internationella kartan.
Publikationslista
BÖCKER
Lindmark, Daniel, En lappdrängs omvändelse: Svenskar i möte med samer och deras religion på 1600- och 1700-talen. (Skrifter från Centrum för samisk forskning, 5). Umeå 2006. (322 s.)
Lindmark, Daniel (red.), Pietism, Revivalism and Modernity, 1650–1850. Newcastle-upon-Tyne: Cambridge Scholars Press (under utgivning).
ARTIKLAR OCH BOKKAPITEL
Lindmark, Daniel, "En god hedning är en omvänd hedning: Missionens berättelse om individens utträde ur kollektivet." I: Heidi Hansson, Raija Kagassalo & Daniel Lindmark (red.), När språk och kulturer möts: Festskrift till Tuuli Forsgren 2 november 2002. (Skrifter utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 24.) Umeå 2002, s. 239–254.
Lindmark, Daniel, "Vision, Ecstasy, and Prophecy: Approaches to Popular Religion in Early Modern Sweden." ARV. Nordic Yearbook of Folklore, vol. 59(2003):177–198.
Lindmark, Daniel, "Historikern och väckelsen." I: Sixten Ekstrand (red.), Väckelsens dimensioner: Föreläsningar vid symposium för det nordiska väckelsenätverket 2001. (Kyrkohistoriska arkivet vid Åbo Akademi, Meddelanden 33.) Åbo 2003, s. 16–46.
Lindmark, Daniel, "Den ädle vilden och den okristlige svensken: Civilisationskritik i missionsskildringar från 1700-talet." I: Patrik Lantto & Peter Sköld (red.), Befolkning och bosättning i norr: Etnicitet, identitet och gränser i historiens sken. (Skrifter från Centrum för samisk forskning, 1.) Umeå 2004, s. 127–154.
Lindmark Daniel, "Utbildning och kolonialism: Svensk skolundervisning i Sápmi på 1700-talet." Tidskrift för lärarutbildning och forskning, vol. 11, nr 3–4(2004):13–31.
Lindmark Daniel, "Det smittsamma svärmeriet: Synen på religiös extas i 1770-talets Sverige." I: Ann-Katrin Hatje (red.), Historiens mångfald: Presentation av pågående forskning vid Institutionen för historiska studier, Umeå universitet. Umeå 2004, s. 21–42.
Lindmark, Daniel, "The Preaching Disease: Contagious Ecstasy in Eighteenth-Century Sweden." I: Claire L. Carlin (red.), Imagining Contagion in Early Modern Europe. Houndmills & New York: Palgrave Macmillan, 2005, s. 139–153.
Lindmark, Daniel, "Kyrka och samhälle i Lappland på 1600-talet." I: Tuuli Forsgren & Sigurd Nygren (red.), Livsfrågor i Lappland: Kyrkan och kolonisationen: Forskarsymposium i Vilhelmina 30 september – 1 oktober 2004. (Johan Nordlander-sällskapets skriftserie, 27.) Umeå 2005.
Lindmark, Daniel, "Awakening Astray: Infectious Enthusiasm in 18th Century Sweden." I: Arne Bugge Amundsen (red.), Revival and Communication. (Bibliotheca Historico-Ecclesiastica Lundensis.) Lund (under utgivning).
Lindmark, Daniel, "Defining Ecstatic Religion: Female Preachers in 18th-Century Sweden." I: Margaret A. Mackay (red.), Gender and Generation. Edinburgh (under utgivning).
Lindmark, Daniel, "Pietism and Colonialism: Swedish Schooling in 18th-Century Sápmi." Acta Borealia: A Nordic Journal of Circumpolar Societies, vol. 23, nr 2(2006)(under utgivning).
Nordbäck, Carola, "The Conservative Pietism and the Swedish Confessional State, 1720–1740." I: Fred van Lieburg (red.), Confessionalism and Pietism: Religious Reform in Early Modern Europe and North America. (Veröffentlichungen des Instituts für Europäische Geschichte, Beiheft 67.) Mainz (under utgivning).
Nordbäck, Carola, "Nedslag i den radikalpietistiska idévärlden: Den teologiska polemiken mellan Johann Conrad Dippel och den svenska ortodoxin under 1730-talet." I: Sixten Ekstrand (red.), Pietistisk och herrnhutisk väckelsekultur i Norden. (Skrifter i Praktisk teologi vid Åbo Akademi 49.) Åbo (under utgivning).
Nordbäck, Carola, "Children of God: The Swedish Radical Pietists, 1725–1745." I: Daniel Lindmark (red.), Pietism, Revivalism and Modernity, 1650–1850. Newcastle-upon-Tyne: Cambridge Scholars Press (under utgivning).
RECENSIONER
Lindmark, Daniel, "Konflikt som lokal kultur. [Rec. av] Maria Wallenberg Bondesson, Religiösa konflikter i norra Hälsingland 1630–1800. Stockholm 2003." Historisk tidskrift, vol. 123, nr 4(2004):686–695.