Thomas Hall, konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet

De verkligt stora konstnärskapen blir aldrig slutligt tolkade. Efter någon generation, i en del fall ännu snabbare, gör sig nya idéer, perspektiv och metoder gällande. Kanske är just förmågan att locka nya uttolkare ett kriterium på hög konstnärlig dignitet.

Skall man identifiera det absoluta toppskiktet inom svenskt konstskapande så hör Albertus Pictor / Albertus Ymmenhusen / Albrikht Malare / Albrikht Perlestickare (ca 1440-1509, belagd i svenska källor från 1465) - eller Albert målare som han också enligt hävd kallats - självklart dit. Ingen annan svensk medeltida konstnär har lämnat en motsvarande bildvärld i arv, unik såväl vad gäller kvantitet som kvalitet. Därtill finns en omfattande dokumentation av hans liv och verksamhet i form av verkssignaturer, kommunala dokument i Stockholm - och i ett fall omnämnande i en viktig gillesnotis - samt språkband till målningarna.

Albertus är, varken mer eller mindre, den förste svenske konstnär som bryter igenom den medeltida anonymitetsvallen och framträder i helfigur i historiens ljus. Han tycks ha haft en mångsidig personlighet, varit något av en renässansgestalt i vardande som inte bara målade utan också var verksam som pärlstickare och som musiker. Tanken har framkastats att han också var träsnidare, men det verkar mindre sannolikt.

Det grundläggande standardverket om Albertus Pictor, Henrik Cornell och Sigurd Wallin, Albertus Pictor, Sten Stures och Jacob Ulvssons målare, utkom år 1972. Trots dess höga kvalitet har nyare punktforskningsinsatser nödvändiggjort en fördjupad genomarbetning av hela Albertus-problematiken. En sådan har genomförts vid Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet åren 2003 - 2006 i det av Riksbankens jubileumsfond stödda tvärvetenskapliga projektet "Albertus Pictor - målare av sin tid."

Projektledningen har utgjorts av tre personer: Jan Svanberg, professor emeritus i konstvetenskap, och Jan Öberg, professor emeritus i latin, särskilt efterantikt latin, samt som projektansvarig Thomas Hall, professor i konstvetenskap, samtliga vid Stockholms universitet. Svanberg och Öberg har varit forskningsledare, medan Hall fungerat som diskussionspartner och samordnare. Forskare i projektet har varit professor Göran Dahlbäck (medeltidshistoria), fil. dr Christina Sandquist Öberg (latin) och fil. mag. Pia Melin (doktorand konstvetenskap), Melin och Sandquist Öberg med heltidsanställning inom projektet, Dahlbäck med korttidsanställning. Till projektet har en referensgrupp varit knuten, i vilken, förutom Göran Dahlbäck, ingått docenterna Roger Andersson (nordiska språk) och Anna Nilsén (konstvetenskap) samt professorerna Alf Härdelin (teologi) och Anders Piltz (latin, liturgi).

Det fanns flera skäl att åter uppmärksamma Albertus Pictor. Ett sådant är att den vedertagna uppfattningen, att Albertus haft en föregångare och lärare vid namn Peter som skulle ha signerat målningar i Ösmo kyrka i Södermanland, visat sig inte hålla - vad som antagits vara målat av Peter är i själva verket ungdomsverk av Albertus Pictor. Detta har lett till att synen på Albertus utveckling som konstnär måste revideras. Hans tyska tillnamn kunde efter knappt två månaders projektarbete fastställas, nämligen - i sin moderna språkform - Immenhausen, vilket uppenbarligen efter tidens sed hämtats från den mindre ort nära Kassel till vilken han hade anknytning. Det faktum att målaren uppvisar flera anti-judiska motiv, något som var en ovanlig företeelse i det senmedeltida Sverige men mer vanligt förekommande i Tyskland, talar för att han kan ha varit första generationens invandrare.

Ett annat huvudskäl till att nu ta upp Albertus är den metod- och teknikutveckling som ägt rum under de senaste decennierna - inte minst vad gäller digital fotografering som öppnat nya möjligheter att hantera och studera bilder. Albertus samtliga målningssviter - såväl de signerade som de attribuerade - har dokumenterats genom projektets försorg och bildar nu en databas om drygt 6000 bilder. Materialet kan grovt indelas i tre grupper: 1) En första grupp som bär Albertus signering och därför med säkerhet kan anses vara verk av honom och hans verkstad; 2) En andra grupp som med stor grad av sannolikhet kan bedömas vara målad av Albertus även om signering aldrig funnits eller gått förlorad; 3) En tredje grupp som mer tentativt och hypotetiskt tillskrivits Albertus.

Vår kunskap om den medeltida konsten baserar sig i hög grad på stilanalys, det vill säga på individuella likheter och skillnader i det konstnärliga uttryckssättet. Det gäller att hantera detta verktyg med stor försiktighet, vilket projektet också strävat att göra. Understrykas bör i detta sammanhang att med en målning av Albertus Pictor avses, med tanke på det sedvanliga medeltida arbetssättet, en målning av mästaren och de anställda i hans verkstad.

Ytterligare ett skäl till fördjupade Albertus-studier är att ett jubileumsår närmar sig - 2009 är det 500 år sedan den ständigt aktuelle målaren gick ur tiden.

För att närmare belysa forskningsläget i stort och i synnerhet de idéer och tankar som präglade Albertus tid genomförde projektet hösten 2005 vid Stockholms universitet det tvärvetenskapliga symposiet "Albertus Pictor - målare av sin tid", vars föredrag kommer att ges ut så snart erforderliga tryckmedel kunnat erhållas. Syftet med symposiet var en bred inventering av Albertus verksamhet sedd mot bakgrund av den tidsanda i vilken han verkade, och den visuella kultur han var omgiven av, och i vilken han själv var en central aktör. Inom denna vida ram framlades en rad fördjupningsstudier av medlemmarna av referensgruppen, deltagarna i projektet och andra specialister. - Se vidare projektets slutredovisning av symposiet.

Projektarbetet utmynnar i ytterligare tre större separata publikationer som kan betecknas som projektets huvudpublikationer. Den första av dessa, för vilken Pia Melin svarar, består av en analyserande bildkatalog med tematiska och stilistiska studier liksom ett belysande av frågor som bildprogram och eventuella inspirationskällor. I ett särskilt bidrag till denna volym, för vilket Jan Svanberg och Jan Öberg svarar, ägnas uppmärksamhet åt det tiotal omnämnanden av Albertus Pictor / albrikht malare / albrikht perlestickare som finns i Stockholms stadsböcker och andra källor, vilka tillsammans med målningar och signeringar möjliggör en biografisk skiss över konstnärens liv . Bilden fördjupas ytterligare av Göran Dahlbäck i studien "Jordnaturer i socknar med kyrkor bemålade av Albertus Pictor".

En tyngdpunkt i projektet är den av Christina Sandquist Öberg utarbetade publikationen, en kombinerad analyserande motivkatalog och fullständig, kommenterad textkritisk edition av samtliga direkt eller indirekt bevarade språkband till motiven jämte svensk översättning. I den utförliga inledningen presenteras bl.a. en syntes av bokens resultat i avsnitt som Inspiration och förlagor, Kategorisering av språkbanden, Funktion, Diakronisk analys av språkbandens fördelning, Kvantitativ fördelning av de bevarade språkbanden, Korrespondens mellan motiv och text, Filologiska aspekter, Litterära och liturgiska aspekter, och därtill Två pilotstudier. Här finns också bidrag av Jan Öberg om målarens signeringar och latinkunskaper. Språkbanden i Albertus målningar har av tidigare forskning bara punktvis bearbetats fastän bild och text från början var avsedda att bilda en oskiljaktig enhet. I denna volym har nu skett en noggrann genomgång av målningar och text och, där så är möjligt, restitution av förlorade eller svårtydda motiv och textpartier. Här kan man verkligen tala om en pionjärinsats och ett forskningsgenombrott.

En tredje huvuddel av projektet är den doktorsavhandling Fåfängans förgänglighet. Allegorin som livs- och lärospegel hos Albertus Pictor, Stockholm 2006, som Pia Melin försvarar vid Stockholms universitet den 16 februari 2007. Den utgörs av en ingående undersökning av moraliserande inslag i Albertus bildvärld, i vilken Albertus, eller hans programförfattare, griper sig an existentiella och eviga frågor om fåfänga, liv och död, om frälsning och fördömelse.

Projektet har sålunda resulterat i fyra större publikationer som bildar en syntes med en väsentligt utvidgad och fördjupad bild av Albertus Pictor. Härtill kommer ett antal mindre skrifter, t.ex. om målarens tyska härkomst, om hans bevarade signeringar och om hans latinkunskaper.

Förutom intensiva arkiv-, litteratur- och handskriftsstudier i exempelvis Antikvarisk-Topografiska Arkivet, Riksantikvarieämbetet, Kungl. Biblioteket, Vitterhetsakademiens bibliotek, Riksarkivet, Stockholms universitetsbibliotek, Landsarkivet i Uppsala, Uppsala universitetsbibliotek och Västerås stiftsarkiv, har projektgruppen företagit upprepade resor till Albertus Pictor-kyrkorna för noggranna undersökningar av målningar och språkband. Dessutom har tre längre forskningsresor genomförts - den första till Immenhausen med omnejd, den andra till norra och mellersta Tyskland - för att där söka möjliga förebilder till Albertus kyrkor. Dock framgick att inspirationskällor till Albertus Pictors måleri huvudsakligen bör sökas på annat håll. En tredje resa längre söderut, som företogs av Pia Melin och Christina och Jan Öberg i april - maj 2006, gav intressanta preliminära resultat som i tillämpliga delar inarbetats i projektets publikationer. Ytterligare forskningsresor till detta område krävs dock för att säkrare och mer omfattande resultat skall kunna nås. Inom Albertus Pictor-projektet har deltagarna genom regelbundna projektmöten följt varandras arbete. Det skall också nämnas att projektforskarna haft en serie individuella, långa och givande samtal med referensgruppens ledamöter, som generöst ställt upp med sin tid.

Inom universitetsvärlden har projektgruppen presenterat och diskuterat de preliminära resultaten av sina forskningar vid seminarier i konstvetenskap 2003-11-05 och latin 2004-03-08 och vid Medeltidsseminariet vid Stockholms universitet 2003-11-17 och 12-11 samt, i samband med en exkursion till Härnevi kyrka, 2004-06-14. Vid det ikonografiska symposiet på Ösel i augusti 2004 föreläste Pia Melin om svickelfigurer och ornamentik i Albertus Pictors verk. Vid den Sjätte svenska filologkongressen i maj 2006 föreläste Christina Sandquist Öberg om en passus ur Höga Visan hos Albertus. För en beredningsgrupp från Riksbankens Jubileumsfond under ordförandeskap av prof. Eva Haettner Aurelius presenterade projektgruppen 2006-09-26 i Täby kyrka sina nya resultat och metoder.

Som ytterst angeläget har framstått att sprida information om Albertus Pictor och hans värld även till en större krets i enlighet med universitetens så kallade tredje uppgift. Projektdeltagarna har ett par gånger om året presenterat sina resultat på plats i ett antal av Albertus kyrkor: bildmotiven visades i original och digitalfoton och kommenterades av Jan Svanberg och Pia Melin, språkbanden översattes och förklarades av Christina Sandquist Öberg och liturgisk orgelmusik från Albertus Pictors tid (ur bl.a. Buxheimer Orgelbuch) kommenterades och framfördes av Jan Öberg. Genom kyrkans i Lid (Södermanland) försorg kommer dessa musikinslag att under våren 2007 spelas in på en CD-skiva. - Framträdanden av liknande slag planeras även för jubileumsåret 2009.

Även i dagspressen har Albertus Pictor-projektet låtit tala om sig, så t.ex. i Svenska Dagbladet 2003-03-29 och 2006-01-03, Uppsala Nya Tidning 2003-05-08 och 2006-12-17, Täby Danderyd Tidning 2006-10-06, Södermanlands Nyheter 2006-10-13.

Publikationslista

Pia Melin, ”Fåfängans förgänglighet. Allegorin som livs- och lärospegel hos Albertus Pictor”, Stockholm 2006. Stockholmia Förlag, monografi nr 181 (akad. avhandling Stockholms universitet; disp. 2007-02-16).
Pia Melin, ”Albertus Pictor – målare av sin tid. Bilder i urval, studier, analyser” (i manuskript; ansökan inlagd om förlag enligt ovan; tryckbidrag sökes).
Christina Sandquist Öberg, ”Albertus Pictor – målare av sin tid. Motiv, språkband, kommentarer, analyser” (i manuskript; ansökan inlagd om förlag enligt ovan; tryckbidrag sökes).
Jan Öberg och Mia Åkestam (textred.), Pia Melin (bildred.), ”Albertus Pictor – målare av sin tid. Tvärvetenskapliga perspektiv. Symposium vid Stockholms universitet” (under utgivning i serien Runica et Mediaevalia).

Smärre skrifter

Thomas Hall, Pia Melin, Christina Sandquist Öberg, Jan Öberg, Jan Svanberg, ”Albertus Ymmenhusen alias Albertus Pictor”, i Fornvännen 98 (2003), s. 131-132.
Pia Melin, Christina Sandquist Öberg, Jan Svanberg, Jan Öberg, ”Kyrkan i Lid med Albertus Pictor. Arkitektur och kalkmålningar”, red. Tom Sandqvist, Nyköping 2006.
Pia Melin, ”Death Playing Chess with Man and Related Motifs. Painted Allegories by Albertus Pictor in some Uppland Churches”, i Chess and Allegory in the Middle Ages. A Collection of Essays … Edited by O. Ferm and V. Honemann (Stockholm 2005; Runica & Mediaevalia, Scripta Minora 12), s. 9-16.
Pia Melin, ”Folket i bild – om kläder och attribut”, i Janken Myrdal, Pia Melin, Olle Ferm, Den predikande räven (Lund 2006), s. 191-197.
Pia Melin, ”Jungfrun, döden och fåfängan. Om en solitär i Österunda och dess kulturhistoriska bakgrund”, i Albertus Pictor – målare av sin tid. Tvärvetenskapliga perspektiv. Symposium vid Stockholms universitet 21-22 oktober 2005 (under utgivning).
Christina Sandquist Öberg, Språkband och bildspråk i Odensala och Härkeberga. Några inledande tankar kring pedagogisk och liturgisk funktion (Stockholm 2003; Stockholms universitet, Institutionen för klassiska språk, Scripta Minora 16).
Christina Sandquist Öberg, ”Inspiration till explikation. En pedagogisk funktion hos Albertus Pictors språkband”, i Albertus Pictor – målare av sin tid. Tvärvetenskapliga perspektiv. Symposium vid Stockholms universitet 21-22 oktober 2005 (under utgivning).
Jan Öberg, ”Albertus Pictor: kända signeringar”, i Konsthistorisk tidskrift 73 (2004), s. 228-239.
Jan Öberg, ”Albertus Pictor – Perlensticker, Kirchenmaler, Orgelspieler, Lateinkundiger”, i Mittellateinisches Jahrbuch. Internationale Zeitschrift für Mediävistik und Humanismusforschung 41 (Stuttgart 2006), s. 265-272.
Jan Öberg, ”En nyupptäckt signering av Albertus Pictor”, i Fornvännen 101: 5 (2006), s. 356-357 .
Jan Öberg, ”Der Vogel Phönix und Albertus Pictor – ein Fabeltier des archaischen Griechenlands im spätmittelalterlichen Schweden”, i festskrift för Hans Ruge, Mainz/Germersheim (under utgivning).
Jan Öberg, ”Målaren, orgeln, prästen och latinet”, i Albertus Pictor – målare av sin tid.  Tvärvetenskapliga perspektiv. Symposium vid Stockholms universitet 21-22 oktober 2005 (under utgivning).
Jan Öberg och Jan Svanberg, ”Tolkningsproblem rörande Albertus Pictors inskrifter och bilder – ett genmäle”, i Konsthistorisk tidskrift 74 (2005), s. 162-165.
Jan Svanberg, ”Albert målares bilder av sig själv och sina samtida”, i Konsthistorisk tidskrift 74 (2005), s. 148-161.
Jan Svanberg, ”Noa och Elisha hånas – törnekröningens två gammaltestamentliga förebilder i Albertus Pictors måleri”, i Albertus Pictor – målare av sin tid.  Tvärvetenskapliga perspektiv. Symposium vid Stockholms universitet 21-22 oktober 2005 (under utgivning).