Per Frånberg, Centrum för samisk forskning, Umeå universitet

Satsningen syftade till att få tillstånd en kraftsamling inom det samiska forskningsfältet på en nationell och internationell nivå. Ansökan omfattade fyra huvudpunkter:

* Forskarnätverk
* Interaktiv portal mot digitaliserade forskningsresurser, virtuellt informationstorg och elektronisk publicering
* Samisk nätbaserad ordbok för forsknings- och utbildningsändamål.
* Samisk befolkningsdatabas

Arbetet med att etablera CeSam som en stark plattform för samisk forskning har varit mycket lyckat. Forskningen vid CeSam är idag erkänd som en stark resurs i Sverige och forskarna hör till de ledande i landet. Verksamhetens omsättning har flerfaldigats under de senaste sex åren, CeSam är en stark aktör inom en rad lång av samarbeten och driver åtskilliga forskningsprojekt. Flera nya doktorander och forskarpositioner har tillkommit inom ramarna för verksamheten. Det internationella samarbetet inom urfolks- och cirkumpolär forskning har utvecklats och CeSam är idag en central aktör på ett flertal arenor och tar varje år emot flera utländska gästforskare.

Ett omfattande arbete har genomförts för att stärka de nationella och internationella nätverken. Föreståndaren utsågs under 2006 på regeringsuppdrag till en tremannagrupp med uppgift att skriva en kunskapsöversikt över renforskning och övrig forskning med samisk tematik. CeSam leder samarbetet i ett nordiskt nätverkssamarbete inom samisk forskning, som arrangerat stora forskningskonferenser och mindre workshops under flera år. CeSasm leder också ett samarbetsprojekt med Ryska Vetenskapsakademien i Moskva; Native People: Health & Culture och är även huvudansvarigt för projektet, State, Religion and Ethnicity in the North, ett samarbetsprojekt med Pomor State University, Arkhangelsk, Ryssland.

På CeSam:s initiativ startades 2005 ett strategiskt nordiskt samarbete med Samiskt Senter vid Universitetet i Tromsö, Nordiskt Samiskt Institut i Kautokeino och Giellagas Instituhta i Oulu. The Modernisation Process in the Barents Region är ytterligare ett nätverket med historiker vid universiteten i Luleå, Umeå, Tromsø, Oulu, Archangelsk, Petrozavodsk och Syktyvkar. CeSam ansvarade för forsknings- och undervisningsdelen i Barents 2010, som är ett projekt med totalt 20 mkr i EU-anslag och innefattar tretton regioner i fyra länder och där många etniska grupper återfinns. CeSam:s föreståndare är i detta sammanhang också ledamot av The Editorial Board for the Barents Journal, med utgivning vid Pomor State University, Arkhangelsk, Ryssland. Ett samarbetsavtal har ingåtts med Sydsamiskt center i Snåsa, Norge.


CeSam har haft ett omfattande ansvar inom University of the Arctic (UArctic), som består av 110 universitet och högskolor i det cirkumpolära området, idag innefattande de fem nordiska länderna samt Kanad, USA och Ryssland. Verksamheten består av flera programdelar. De två viktigaste berör utbildning och forskning. Centret ingår också i ledningen för UArctic:s stipendieprogram North2North. CeSam är därtill representerat i Nordiskt organ för renforskning, på uppdrag av Jordbruksdepartementet.

Inom den cirkumpolära forskningen har CeSam en ledamot i 2nd International Conference on Arctic Research Planning (ICARP II), som har till uppgift att strategiskt planera den arktiska forskningen i ett tioårsperspektiv och en ledamot i International Directory of Arctic Social Sciences) IDASS. CeSam har en framträdande roll inom European Social Science History Association och leder det största nätverket, som vid senaste konferensen i Lissabon ansvarade för 40 sessioner. CeSam medverkar i North Atlantic Population Project, som drivs av IPUMS i Minnesota, samt det stora internationella forskningsprogrammet BOREAS som är ett av European Science Foundations Eurocores-program.

CeSam har arbetat för att bli ledande inom den samiska befolkningsforskningen. I februari 2005 meddelade Vetenskapsrådet att Centrum för befolkningsstudier, där CeSam är en viktig del, utsetts till en av tio starka forskningsmiljöer i Sverige. Föreståndaren var en av tre huvudsökande och stod bakom väsentliga delar av projektansökan. VR:s ämnesråd konstaterade att i synnerhet de samiska forskningsprojekten hade stor potential. Året därpå beviljades den tvärvetenskapliga forskningsmiljön Ageing and Living Conditions Linnéstöd med sammanlagt 94 miljoner. Föreståndaren ar en av tio sökande och CeSam ansvarar för ett av forskningsprojekten, som i dagarna förstärkts med en postdoktor av Humanistiska fakulteten, som en del av deras kvalitativa resursfördelning.

CeSam är också huvudansvariga för flera stora forskningsprojekt; Kolonisationens konsekvenser - kulturella och demografiska förklaringar till mortalitetsutvecklingen i Sápmi 1750-1900 (2,4 mkr från FAS), Analyse av den samiske reindriftens økonomiske tilpasning, (2,1 mkr EU-medel), Traditional knowledge in conservation policy - global concernsand local politics: the case of Sami management initiatives in Vindelfjällen nature reserve, Sweden (3 mkr från Formas). Därtill har Cesam framträdande positioner i projektet Adaptions of natural resource-based communities to climatic and societal changes -Sami reindeer herding in the past, present and future (7,8 mkr från Formas). Vidare har CeSam erhållit medel från Sametinget för att årligen dela ut två studentstipendier och ett vetenskapligt pris. Dessutom har en ansökan om finansiering av ett nordiskt nätverkssamarbete beviljats.

För att parera en betydande brist när det gäller samisk-svenska, svensk-samiska ordböcker, ingick arbetet med en lulesamisk-svensk, svensk-lulesamisk ordbok av Olavi Korhonen. Den omfattar 472 sidor och utgavs 2006.

Sammantaget har satsningen på att etablera CeSam som en stark aktör och nod inom samisk forskning lyckats mycket väl. Utvecklingen har varit synnerligen positiv och strategierna för nästa fas innefattar målsättningen att erhålla ett nationellt och permanent stöd för verksamheten. Detta är en huvudfråga för särskilt styrelsens arbete. CeSam är idag ett etablerat namn med gott akademiskt marknadsvärde och en av profilerna för Humanistiska fakulteten. CeSam:s verksamhet ingår i två av universitetets tolv starka forskningsområden och det fortsatta arbetet har mycket goda förutsättningar att fortsätta utveckla verksamheten.

Forskningsbaserad kunskap har fått allt större betydelse inom ett ökat antal samhällsområden. Det har i många sammanhang påtalats att det finns brister i kunskapen om samiska förhållanden. Det är därför nödvändigt att den akademiska forskningen beaktar samernas historia, språk, kultur och samhälle. Det behövs bättre information och en allmänt större kunskap om det samiska samhället och om relationen minoritets - majoritetssamhälle i Sverige. Såväl det svenska som det samiska samhället, beslutsfattare, forskare, lärare, politiker, utredare, tjänstemän och åtskilliga andra, saknar många gånger önskvärd kunskap för att kunna hantera de ärenden som berör de samiska frågorna. Detta utgör en central utmaning för forskningen men för att en verklig förändring ska komma till stånd behöver forskningen med samisk tematik förstärkas, koordineras och utvecklas.

Den framtida samiska forskningen bör dessutom ha som ledstjärna att visa på det komplexa samiska samhället. Samerna har inte, och har aldrig haft, en gemensam och odelad uppfattning. Förhållanden och förutsättningar har varierat på olika håll i Sápmi och gör så än idag. Samiska intressen har ibland varit motstridiga och den samiska kulturen rymmer en variation som forskningen inte mäktat lyfta fram. Morgondagens Sápmi kommer dessutom att allt mer ingå i en internationell kontext. De globala aspekterna kommer att påverka också strukturerna i forskningen och föresatsen är att den samiska forskningen ska kunna ge viktiga bidrag. Här har vi några viktiga ambitioner för framtidens samiska forskning att ta sig an. Och förhoppningen är att detta kommer att kunna ske på bred front.

CeSam har medverkat i ett mycket stort antal sammanhang, i syfte att förmedla forskningsresultat och initiera samarbeten. Den egna skriftserien innefattar elva verk och CeSam:s medarbetare har en hög publiceringsnivå, såväl nationellt som internationellt. Över 40 framträdanden har gjorts i radio och TV. CeSam arrangerar varje år konferenser och seminarier. Sedan starten har åtta stora nordiska konferenser arrangerats med 40-70 deltagare. Därtill kommer sedvanliga konferenser under Samiska veckan i Umeå samt internationella workshops med deltagare från hela världen. Sessioner har arrangerats vid ett flertal av de riktigt stora forskningskonferenserna inom befolkningsforskning. För en vidare insyn i CeSam:s aktiviteter hänvisas till hemsidan: www.cesam.umu.se.

Skrifter från Centrum för samisk forskning

Lantto, Patrik. and Sköld, Peter. (red.). Befolkning och bosättning i norr. Etnicitet, identitet och gränser i historiens sken. Skrifter från Centrum för samisk forskning 1. Umeå: Centrum för Samisk forskning (2004).
Nordin, Å (2004). Samiska studenters inställning till högre utbildning vid Umeå universitet. Skrifter från Centrum för samisk forskning 2. Umeå: Centrum för Samisk forskning.
Axelsson, P. och Sköld, P. (red.). Ett land, ett folk - Sápmi i historia och nutid (red. Per Axelsson & Peter Sköld). Skrifter från Centrum för samisk forskning 3. Umeå: Centrum för Samisk forskning (2005).
Sköld, P och Axelsson, P. (red.). Igår idag, imorgon - Samerna, politiken och vetenskapen (red. Peter Sköld & Per Axelsson). Skrifter från Centrum för samisk forskning 4. Umeå: Centrum för Samisk forskning (2005).
Lindmark, Daniel (2006). En lappdrängs omvändelse. Skrifter från Centrum för samisk forskning 5. Umeå: Centrum för Samisk forskning.
Sehlin-Macneill, Kristina (2006). Forskning, utredning och medling. Frågan om medling vid marktvister mellan renskötare och markägare i Sverige. Skrifter från Centrum för samisk forskning 6. Umeå: Centrum för Samisk forskning.
Thomasson, Lars (2007). Från Lars Thomassons penna. Bibliografiska anteckningar 1956-2006. Skrifter från Centrum för samisk forskning 7. Umeå: Centrum för Samisk forskning.
Lindin, Leif och Rydving, Håkan (2007). Samisk kyrkohistorisk bibliografi. Skrifter från Centrum för samisk forskning 8. Umeå: Centrum för Samisk forskning.
Mannela Gaup, Karin (2007). Samisk kulturpolitik i ett nordiskt perspektiv. Skrifter från Centrum för samisk forskning 9. Umeå: Centrum för Samisk forskning.
Nordin, Åsa (2007). Renskötseln är mitt liv. Analys av den samiska renskötselns ekonomiska anpassning. Skrifter från Centrum för samisk forsknin

10. Umeå: Centrum för Samisk forskning.
Sköld, Peter (red.). Människor i Norr. Samisk forskning på nya vägar. Skrifter från Centrum för samisk forskning 11. Umeå: Centrum för Samisk forskning (2008) .
Korhonen, Olavi (2006). Báhkogirjje : julevsámes dárruj, dáros julevsábmáj, en lulesamisk-svensk, svensk-lulesamisk ordbok. Jokkmok: Samernas Utbildningscenter.