Inga Maria Mulk, Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum, Jokkmokk

Syfte

Syftet med projektet är att komplettera den retrospektiva registreringen av samisk och samere-laterad litteratur utgiven i Sverige. Projektet Komplettering av svensk samisk bibliografi startade 1 januari 2000. Detta delprojekt startade 1 januari 2003. På sikt arbetar vi för en permanent finansiering där samisk bibliografi betraktas som ett nationellt ansvar.

Bakgrund

Eftersom det inte fanns en samlad bibliografi över litteratur som behandlar samer i Sverige initierades en förstudie av Sametinget i Sverige. Förstudien genomfördes av bibliotekarien Päivi Alanen från Tromsö universitetsbibliotek under perioden 15 mars 1998 - 14 mars 1999. Förstudien, Samisk bibliografi i Sverige: slutrapport av en förstudie vid Sametinget, föreslog huvudman för projektet, finansiering samt att bibliografin skulle knytas till LIBRIS, det nationella biblioteksdatasystemet i Sverige. Förstudien överlämnades till finansiärerna Kungliga biblioteket/BIBSAM och Statens kulturråd i mars 1999. Förstudien resulterade i ett förslag om att den framtida verksamheten bör hanteras i två projekt för att:

1. etablera den kontinuerliga verksamheten
2. registrera retrospektiv utgivning av samerelaterad litteratur

Förstudien konstaterade att den då rådande bibliograferingen om samiska förhållanden var bristfällig och splittrad med besvärliga luckor. Detta medför svårigheter för de studenter och forskare som söker information om samer eftersom litteraturen har legat, och ligger till viss del fortfarande, i olika databaser och kataloger med olika söksystem. En del av litteraturen registreras inte alls. Lars Thomasson hade på privat basis gjort en sammanställning i fyra band av samerelaterad litteratur utgivet åren 1950-80, De svenska samerna och renskötseln i Sverige, bibliografierna är utgivna av Kungl. Skytteanska samfundet. Samiska ämnen hade delvis bevakats av andra bibliografier, t.ex. har Länsbiblioteken i Norrbotten och Västerbotten pro-ducerat databasen Bothnica. Databasen avgränsar litteraturbevakningen regionalt men täcker utgivningar sedan 1700-talet fram till 1990-talet. SLU-biblioteken bevakar sedan 1980-talet i sina Lukas-databaser också renar och renskötsel samt begränsade ämnen som betesmarker, skogsbruk, miljö- och naturvård.

LIBRIS är det nationella databassystemet där SAMB, Svensk samisk bibliografi, idag fyller en viktig funktion som ämnesdatabas. Andra ämnesdatabaser i LIBRIS är t.ex. Svensk histo-risk bibliografi, Svensk judisk bibliografi och Immaterialrättslig bibliografi. Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum har huvudmannaskapet för projektet Svensk samisk bibliografi.

Forskning som riktar sig mot minoritets- och urbefolkningsfrågor är tvärvetenskaplig. Detta medför att samiska ämnen inte till fullo blir bevakade av humanistiska eller samhällsvetenskapliga bibliografier. Ett sådant bibliografiskt arbete förutsätter anknytning till en forskningsmiljö och förankring i samisk miljö med kompetens i de samiska språken. Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum har ett nationellt ansvar för samisk kultur med etablerade kontakter nationellt och internationellt. Forskningsbiblioteket på museet består av ca 18 000 volymer. Litteraturen koncentrerar sig ämnesmässigt i huvudsak kring samer, fjällens natur och kultur och museiämnen. Biblioteket är godkänt av Kungliga Biblioteket att vara ett BIBSAM-bibliotek. Till kriterierna för att få tillhöra BIBSAM-biblioteken hör att biblioteket ska ha som en av sina huvudsakliga uppgifter att betjäna svensk forskning och utveckling, samt att vara allmänt tillgängligt.

Jokkmokk utgör för närvarande en levande samisk miljö med insatser i utbildning och utveck-lande av datateknologi inom den samiska kulturen. Samiskt utbildningscentrum har t.ex. intierat Samenet som ett redskap både för kommunikation och utbildning i form av ett nordiskt samiskt intranät. Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum, som är huvudmuseum för den samiska kulturen i Sverige, är strategiskt placerad i denna levande samiska miljö vilket underlättar arbetet med att fånga upp det material som ska bibliograferas. Ájtte har ytterligare förstärkt sin position som en viktig kulturinstitution i och med den nya tillbyggnaden, Ája-byggnaden. Denna nya del av museet är ett arkiv- och bibliotekscenter. Tanken med Ája är att där ska man kunna hitta det svårtillgängliga arkiv- och biblioteksmaterialet om samer. Ája fungerar som en nyckel till kunskap om samer genom samarbetet mellan arkivet med sina tillgängliggörandeprojekt och biblioteket med sina projekt. Dessutom är Sametingets bibliotek lokaliserat till Ája-biblioteket, ett samarbete som har visat sig vara mycket fruktbart. Genom denna byggnad realiseras ABM-tanken där arkiv, bibliotek och museum förenas. Här har den samiska bibliografin sin givna plats.

Definition av en samisk bibliografi
Tanken med en samisk bibliografi är att den i så hög grad som det är möjligt ska vara heltäck-ande. I bibliografin skall det registreras all litteratur utgiven i första hand i Sverige. (Samere-laterad litteratur utgiven i Norge och Finland registreras av respektive lands samiska bibliografier). Med "all" litteratur avses: monografier, flerbandsverk, artiklar samt uppsatser och rapporter vilka i olika aspekter behandlar samer och samiskt liv inklusive renskötsel. Rapporter hör till det som är mest svårtillgängligt att hitta referenser till och få tag på rent fysiskt. Även ämnesområden vilka rör urbefolknings- och minoritetsfrågor samt arktiska förhållanden kan medtas enligt bedömning. I ett längre perspektiv är det tänkt att även annat material än det tryckta ska bevakas.

Genomförande

SAMB-databasen fungerar i dag som en sökingång till samerelaterad litteratur utgiven i Sverige. Den utgör ett komplement till de samiska bibliografierna i Norge och Finland. Det pågår diskussioner om att sammanlänka de olika bibliografiernas ingångar till en gemensam. Därigenom skulle tillgängligheten utökas ytterligare för samerelaterad litteratur.

Projektet Komplettering av svensk samisk bibliografi har varit i gång sedan 1 januari 2000. 1 mars 2007 är det totalt inlagt 17131 poster i SAMB-databasen, av dessa är 11641 inlagda av den retrospektiva bibliograferingen.

I den projektansökan som vi lämnade in i februari 2002 beskrev vi hur mycket vi planerade att hinna med under projektet. Anslaget som beviljades var dock lägre än beräknat vilket medförde att en mindre mängd poster än vad som var tänkt blev katalogiserade.

I denna del av bibliografiarbetet har koncentrationen varit på att
· bearbeta de ca 1500 poster i Libris som var bristfälliga vid projektets start, dvs. de poster över främst böcker som bibliotek i Sverige har registrerat sedan Libris startade. Det bestämda antalet poster har också bearbetats i projektet, men det finns fortfarande många obearbetade poster kvar eftersom andra bibliografier och bibliotek lägger upp s.k. informationposter till Samisk bibliografi när de upptäcker en publikation som borde vara med i bibliografin.
· registrera artiklar ur tidskriften Samefolket från starten 1918 fram till så långt man kunde hinna med, vilket blev till 1968 med några punktinsatser på 1980-talet.
· gå igenom några centrala seriella publikationer och registrera relevanta artiklar. Till de som är färdiga hör "Norrbotten", "Västerbotten", "Jämten", "Fataburen", "Rig", "Från bygd och vildmark" och "Thule". I andra serier är vissa år genomgångna, medan andra årgångar har måstat vänta.

Liksom i förra fasen av projektet har en hel del tid lagts ner på ämnesordsarbete. Detta sker i samarbete med Kungliga Biblioteket och går till så att när behov uppstår att beskriva en samisk företeelse görs en, större eller mindre, utredning där man fastslår vad företeelsen innebär och hur den kan beskrivas. Därefter diskuterar man vilket eller vilka begrepp man ska välja som bäst beskriver det man vill ha fram och skickar in förslag på nytt ämnesord till Kungliga Biblioteket. De diskuterar i sin tur och när de ha valt begrepp införlivas det i databasen "Svenska ämnesord" där alla bibliotek kan gå in och hämta ämnesord till sina katalogiseringar. Genom ämnesordsarbetet har den samiska bibliografin berikat bibliotekens aktiva vokabulär och också etablerat ett nära samarbete med Kungliga Biblioteket.

Omfattning av projektet

Den retrospektiva registreringen består av urval, klassificering både enligt "Klassifikationssy-stem för svenska bibliotek" och med speciell samisk klassifikation enligt Løøvs klassifikationssystem och vid behov indexering, dvs. att sätta ämnesord på verken enligt Kungliga Bibliotekets riktlinjer och tillämpningar. Detta förbättrar sökbarheten. Urvalet av litteratur begränsas i första hand till verk utgivna i Sverige före 1998.

Projektledning
Projektets huvudman har varit Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum och projektledare för projektet har varit bibliotekarien vid Ájtte. I arbetsgruppen har Ájttes bibliotekarie, projektarbetaren och Sametingets bibliotekskonsulent ingått. I den gruppen har arbetet planerats och bibliograferingsdetaljer diskuterats.

Information
Information om den samiska bibliografin har främst spridits genom hemsidan på LIBRIS, http://websok.libris.kb.se/websearch/form?type=spec# . Vid det dagliga referensarbetet i Ájttes bibliotek har ofta informerats om vad man hitta i bibliografin. Det är många som ringer och skriver dit för att få hjälp med att hitta litteratur om samer i olika ämnen. Sametingets bibliotekskonsulent har även varit en viktig del av informationsförmedlingen eftersom att det i denna tjänst ingår att delge information om samisk litteratur och samiskt biblioteksarbete till andra bibliotek och institutioner.