Lars Ahlins romanmanus "Den lille Prometheus" (1936-37) och "Underklassare av blodet" (1938-39) refuserades av två förlag. De båda refuseringarna fick stor betydelse för Lars Ahlins fortsatta författarskap. Vad som föreföll vara en ny arbetarförfattare framträdde, men bröt på ett provocerande sätt mot gängse förväntningar. Lars Ahlin blev aldrig någon 30-talsförfattare. I stället kom han att räknas till en av de tongivande inom den s.k. 40-talismen. De två - i huvudsak självbiografiska - romanerna, där den 22- respektive 24-årige författaren satsat all sin gestaltskapande förmåga, blev till ett slags "dead letters". Under hela sitt återstående författarskap skulle Lars Ahlin komma utnyttja detta refuserade material.

Syftet med projektet är att utifrån dessa två icke-utgivna romaner studera den ahlinska estetikens och romankonstens framväxt och beskriva dess teoretiska förutsättningar och förvandlingsfaser. Projektet är tänkt att resultera i en sammanhållen studie av två tidiga refuserade verk och deras betydelse som "material" för Lars Ahlins senare romaner från Tåbb med Manifestet (1943) till Din livsfrukt (1987). Projektet utgör samtidigt förutsättningen för publicering av en kommenterad utgåva av de båda verken. Den nydanade romankonst och den samhällskritik som Lars Ahlin kom att bedriva utifrån kristet lutherska och reformistiskt socialistiska utgångspunkter föddes inte med debutverket Tåbb med manifestet. Förhistorien sträcker långt tillbaka. Det är denna förhistoria som projektet skall ämnar beskriva.