Lars Norén

Oberoende vägledning på offentliga marknader

Distributionen av offentligt finansierad service förändrades kraftigt i början av 1990-talet. Politikerna började använda sig av marknader för att organisera distributionen. En konsekvens var att servicen skulle distribueras via konsumentens fria val. Myndigheterna ansåg dock att medborgaren behövde stöd för att kunna transformeras till en konsument av utbildning. I början av 1990-talet togs därför några initiativ för att stödja medborgarens möjligheter att välja med hjälp av mänsklig och datorstödd vägledning. Det problem som projektet avser att arbeta med är frågan hur medborgaren transformeras till konsument av utbildning. Den teoretiska basen är actor network theory och begreppet översättning är centralt. Tesen i projektet är att den offentliga marknadens funktion och legitimitet är beroende av att en oberoende vägledning kan skapas. Inom projektet kommer en grupp vägledare att följas som i början av 1990-talet tog initiativ till att starta ett oberoende centrum för vägledning i Göteborg. Gruppen hade internationella kontakter och hade funnit en intressant modell i Tyskland. Modellens kärna var att kombinera mänsklig och datorbaserad vägledning. Gruppen tog modellen med sig till Göteborg och började översätta den till svenska förhållanden i början av 1990-talet. Inom projektet avser man att följa gruppen av vägledare från 1990-talet och framåt.

Slutredovisning

Lars Norén, företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet

Inledning

Under 1990-talet populariserades frågan om medborgarnas valfrihet i förhållande till den service som produceras inom offentlig kärnservice som vård, skola och omsorg. Frågan om medborgarnas valfrihet kanaliserades politiskt på olika sätt. En politisk diskussion fokuserades på frågan om valfrihet var ett sätt att realisera medborgarens utökade rättigheter. Medborgaren skulle få en starkare ställning gentemot producenterna av service och på ett bättre sätt kunna hävda sina rättigheter. Ett exempel är handikapprörelsen som från 1980-talet och framåt kom att hävda funktionshindrades rätt i samhället. En annan politisk diskussion kom att bli mer neo-liberal till sin karaktär. Den diskussionen hade en starkare ekonomisk teoretisk underton och hävdade att valfriheten främst var användbar för att tvinga producenterna att anpassa servicen till medborgarnas behov och önskemål.

Marknaden introducerades som det politiska verktyg som skulle göra det möjligt för medborgarna att utöva sin valfrihet. På marknaden skulle medborgaren kunna få en stark ställning gentemot de producenter som i konkurrens med varandra sålde tjänster. För att en marknad ska fungera på ett optimalt sätt krävs att det inte finns någon informationsasymmetri mellan säljare och köpare. De marknadsplatser som har skapats är nya och därför är inte medborgarna vana vid att agera som konsumenter på dessa marknader. Medborgaren har därför ofta setts som den svagare parten som måste få information om de valmöjligheter som finns. Såväl politiker som kommersiella aktörer har sett möjligheter att skapa informationssystem med syfte att informera medborgarna om valmöjligheter. Ett sätt att förmedla sådan information har varit att använda portaler på Internet vilket har varit studieobjektet i det aktuella projektet. I studien har skett en koncentration på användningen av Internet inom utbildningsområdet i Sverige. Internet används också på liknande sätt i andra industrialiserade länder. Vårt fokus har varit på grund- och gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning. Vi har följt utvecklingen av portaler via upprepade intervjuer av dem som utvecklar portalerna samt genom att studera portalernas funktionalitet på nätet.

Vi har byggt arbetet på Actor Network Theory (Callon, 1986; Latour, 1987) och speciellt på den inriktning som tillämpar teorin i analyser av marknader (Callon, 1998). I Callon (1998) betonas det som kallas marknadernas materialitet, dvs att tekniska artefakter är väsentliga för marknaders sätt att fungera. Tekniska artefakter är betydelsefulla på marknadernas efterfrågesida eftersom de tillsammans med medborgarna kan utveckla behov och intressen. Det är tekniska artefakter som tillsammans med mänskliga aktörer kan utveckla den kalkylering som gör det möjligt för köparen att utveckla en utbytesrelation med säljaren på marknaden.

Callon (1998) pekade vidare på att marknader skapas genom att aktörer översätter marknadens teori till praktiska arrangemang. När det gäller offentlig kärnservice är det politiker och högre tjänstemän som kan ses som de ingenjörer som bidrar till att skapa marknader. Det är sådana aktörer som bidrar med att besluta om arrangemang som exempelvis portaler för konsumentupplysning.

Projektet har drivits i samarbete mellan Agneta Ranerup och Lars Norén.

Resultat

Studierna visar att portalerna innehåller två olika funktioner. En är tämligen okontroversiell och handlar om att ge övergripande information om vilka alternativ som finns tillgängliga för val. Det handlar om grundläggande information om utbildningar som exempelvis deras innehåll, deras geografiska lokalisering och om den tid då de ges. En svårighet för de som bygger sådana informationssystem ligger i att antalet utbildningar nationellt är mycket stort. Det behövs därför sökmotorer som kan hjälpa medborgaren med att begränsa antalet alternativ för att kunna underlätta valet. Sådana sökmotorer kan sortera utbildningar exempelvis efter medborgarnas intresseområden eller geografiska lokalisering.

En annan, ofta mer kontroversiell funktion, som erbjuds i portalerna är olika former av vägledning till de medborgare som är osäkra om sina egna preferenser. Vägledningen inom utbildningsområdet har traditionellt skett genom personliga vägledare på respektive skola. I början av1990-talet påbörjades ett arbete med att rationalisera vägledning med hjälp av datorer och senare med hjälp av Internet. Det innebär ett omfattande utvecklingsarbete med att försöka få till stånd vägledning via Internet. Vi har analyserat det arbetet noggrant.

I den analys som vi har gjort har vi lyft fram hur tekniska arrangemang som portaler bidrar till att utveckla kalkyleringen framförallt på marknadens efterfrågesida. Ett syfte med portalerna är att transformera medborgarna till motiverade och informerade konsumenter av utbildning. Vi hävdar dock att det också finns ett annat syfte bakom portalerna, nämligen att de används för att uppnå politiska mål. De mål som framförallt är aktuella kan beskrivas som anställningsbarhet och livslångt lärande. Den politiska målsättningen är att medborgarna ska ta ett individuellt ansvar för sin egen situation. Samhället erbjuder utbildning och medborgarna förväntas ta ett ansvar för sin anställningsbarhet och sitt livslånga lärande.

Vi hävdar att sådana politiska målsättningar realiseras i de portaler som byggs upp av myndigheter. Vårt empiriska underlag är portaler som har byggts upp av AMS, Skolverket och vuxenutbildningen i Göteborg. De politiska målen arbetas framförallt in i de procedurer som står för vägledning. I AMS portal finns det, exempelvis, en procedur för vägledning som på ett systematiskt sätt kopplar samman individens utbildningsval med individens yrkesval. En sådan portal kan sägas syfta till att realisera det politiska målet att få medborgarna att ta ett kontinuerligt ansvar för sin egen anställningsbarhet. I skolverkets portal finns på motsvarande sätt en procedur som kopplar samman individens val av utbildning med en kort- och långsiktig planering. Medborgaren uppmanas och styrs via proceduren till att arbeta med livslångt lärande.

Det vi alltså sammanfattningsvis vill peka på är hur marknaden i sig och portalen i synnerhet används för att realisera politiska mål. Det handlar dock om en viss typ av politiska mål som framförallt går ut på att stödja och styra individen för att ta ett individuellt ansvar för sitt liv.

Slutsatser

I projektet har vi alltså intresserat oss för samhällets användning av portaler för att utveckla offentliga marknader. Staten använder portalen som ett verktyg för att utveckla den offentliga marknaden främst på två sätt. Ett är att ge medborgaren möjlighet att skaffa sig ett inflytande över hur produktionen av offentlig service utformas. Portalen blir då politikernas hjälpmedel för att stödja medborgaren genom att minska asymmetrin avseende informationen mellan konsument och producent på marknaden. En sådan användning av portaler ligger också i linje med en neo-liberal politik som syftar till att minska politikens inflytande i samhället genom att introducera marknader. Marknaden antas då vara en plats varifrån politiken kan hållas borta. Ett helt annat sätt att använda portalen som verktyg för att utveckla marknader är att se den som ett sätt att skapa utrymme för politisk styrning. Portalen kan alltså ses som ett verktyg för politikerna att uppnå politiska mål. Många portaler innehåller verktyg för vägledning och det är ofta där som specifika politiska mål kommer in. I grunden sker den politiska styrningen via kundens valfrihet men portalen blir ett sätt att använda valfriheten för politiska syften. Portalen blir ett sätt för politikerna att uppnå politiska mål som att få medborgarna att ta ansvar för sin anställningsbarhet, livslånga utbildning och för sin kommande pension. Portalens dubbla roll som ett verktyg för att undvika politisk inblandning och som ett sätt att genomföra politik gör dess utformning politiskt kontroversiell.

Fortsatta studier

I studien har skett en koncentration på studier av portaler inom den svenska utbildningssektorn. Portaler används också av staten inom andra sektorer av samhället. Agneta Ranerup bedriver fortsatta studier av användningen av portaler för information och vägledning inom hälso- och sjukvården och inom premiepensionssystemet. Inom hälso- och sjukvården finns portaler i Sverige liksom i andra nordiska länder. I Sverige drivs en portal av Sveriges kommuner och landsting (SKL) som ger upplysning om kötider i vården. En sådan inriktning på portalen kan ses som kopplad till de nationella politiska satsningarna på en vårdgaranti. Ett sätt att få en vårdgaranti att fungera är att patienterna är beredda att röra på sig och söka vård där köerna är kortast. En portal i kombination med en marknad för sjukvård är ett sätt att realisera en vårdgaranti. I andra nordiska länder finns portaler inom hälso- och sjukvården med delvis andra inriktningar. I Danmark finns portaler som på ett liknande sätt som utbildningsportaler i Sverige är inriktade mot att också ge information om servicens kvalitet. En sådan utveckling av portalens funktionalitet kan tolkas som att medborgarna i egenskap av konsumenter ska få möjlighet att göra ett informerat val där även servicens kvalitet kan ingå i beslutet. En annan tolkning är att portalen blir ett verktyg för politikerna att sätta press på leverantörerna att förbättra servicen. Även Premiepensionsmyndigheten (PPM) har startat en portal för att ge vägledning inför valet av fonder inom premiepensionen. I denna portal finns också ett verktyg för vägledning. En viktig aspekt på detta verktyg är att det syftar till att undervisa medborgaren om hur hon/han ska kunna agera som konsument på den finansiella marknaden. Speciell vikt läggs vid frågan om hantering av risk. Den politiska mål som ligger bakom är att medborgaren ska lära sig att hantera risker och därmed ta ett långsiktigt ansvar för sin egen framtida pension. Ett annat sätt att uttrycka den saken är att staten har som politiskt mål att endast i begränsad utsträckning ta det ansvaret.

Referenser

Callon, Michel, (1986) Some elements of a sociology of translation: domestication of the scallops and the fishermen of St Brieuc Bay. Ur Law, John (red) Power, Action and Belief. (pp196-233), London: Routledge & Kegan Paul

Callon, Michel, (1998) The embeddedness of economic markets in economics. Ur: Callon, Michel (red) The laws of the markets. (pp1-57) Oxford UK: Blackwell Publishers.

Latour, (1987) Science in action. How to follow scientists and engineers through society. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.

Bidragsförvaltare
Göteborgs universitet
Diarienummer
J2002-0465:1
Summa
SEK 385 000
Stödform
Jubileum
Ämne
Företagsekonomi
År
2002