Den allmänna tesen i "Att gestalta sitt företag" är att organisationer, för att kunna fullfölja sina produktiva uppgifter är beroende av ett fungerande samspel med sina mobila och inte garanterat lojala intressenter med lättflyktiga resurser. Detta förhållande gäller såväl privata som offentliga och frivilliga organisationer, men samspelet tar sig olika uttryck beroende på vilken verksamhetslogik organisationen fungerar i.

Forskningsprojektet befinner sig i ett forskningsområde som har utvecklats under de senaste åren. Ett av de första initiativen till att samla forskare för att utveckla kunnandet om performance och performing management gjordes av undertecknad tillsammans med professor Heather Höpfl vid en workshop om "Organizational Performance" år 2001 vid EIASM, Bryssel. Vid denna workshop deltog ett 30-tal europeiska forskare. Följande år kunde vi i samband med att vi arrangerat ett s.k. track "Managing Performance" vid European Academy of Managements (EURAM) årskongress, som hölls i Stockholm, att forskningsområdet performance i betydelsen estetiska uttryck för och konsekvenser av ledning, organisering och handling samlat ett 40-tal forskningspresentationer med företrädare från Europa, USA och Australien. Det konferenstracket organiserades i samarbete med det RJ finansierade FLOW-projektet. Sedermera har flera internationella internetbaserade och andra nätverk skapats för forskare inom området. Bland de mest aktiva nätverken hör ACCORN, ett internetbaserat nätverk med i dag 216 invalda medlemmar från alla världsdelar.


Projektet hade från början två fundamentala utgångspunkter. De handlar om Ledarskapet respektive Organisationen.
Angående ledarskapet kan nämnas att en majoritet av ledarskapsteorier och studier betonar personlig bakgrund, personliga egenskaper, föreställningar och handlingar hos ledare för att förklara företags och andra organisationers förändringar och framsteg. Från en sådan utgångspunkt har de följeslagare som alltid finns som kollarier till ledarskapet setts som mottagare eller moderatorer av ledares inflytande och som ett medel för ledarens visioner, missioner och mål.
Denna ledar-centrerade syn på ledarskapet har framför allt på senare tid kontrasterats med ett följeslagar-centrerat perspektiv. Utifrån det perspektivet förefaller såväl ledarskapet som dess konsekvenser som till en väsentlig del influerade av följeslagarnas kognitiva och affektiva processer och de processer för socialt inflytande som finns dem mellan. Följeslagarna har enligt denna syn inte bara betydelse utan en aktiv roll för ledarskapet och dess inflytande. Varianter av synen på ett följeslagar-centrerat ledarskap är besläktat med eller finns redovisat i ett flertal teoretiska utgångspunkter, som det psykoanalytiska perspektivet, den preskriptiva modellen för s.k. delat ledarskap och en postmodern syn på följeslagarskap. I min forskning framträder ett följeslagarcentrerat ledarskap närmast i social identity theory, social konstruktion av följeslagare och i diskussioner om medias roll för konstruktion av föreställningar om ledarskap och företag. Perspektivet har förstärkts under studien gång.
Den andra fundamentala utgångspunkten gäller organisationen. Vi finner likaledes inom konventionell ekonomisk managementforskning en syn på organisationen som påminner om den ledar-centrerade respektive följeslagar-centrerade synen på ledarskap, med den skillnaden att ledaren här kan ersättas med företaget eller organisationen. Den valda synen bestämmer i vilken grad av autonomi man anser att företaget har när det utför sina uppgifter och således också, i vilken mån företaget är beroende av och medproducent med sina olika intressenter.
Vi kan konstatera att det finns en allmänt godtagen föreställning, en institutionaliserad föreställning bakom antagandet att privata, offentliga och frivilliga organisationer förmodas uppnå resultat. De skall uppfylla ett löfte, eller en förväntan eller krav från olika intressenter. Det innebär samtidigt att det som åstadkoms hos företaget, den offentliga eller frivilliga organisationen blir noterat, tolkat och värderat av sina intressenter och sin omgivning i allmänhet. Ett helt nytt perspektiv har därför nu vuxit fram. Det ger en insikt i att det som produceras av en organisation inte sker i isolering, utan i samproduktion med de intressenter som är knutna till organisationen. Dessa intressenter fungerar om en publik som bedömer och medverkar i den föreställning som representanter för en organisation gestaltar. Lite slogan-artat kan jag uttrycka det som att "Utan denna publik blir det ingen performance".
Idag arbetar det föreliggande forskningsprojektet från tre utgångspunkter:
? att ledare är beroende av sina s.k. följeslagare, och dessutom
? att företaget är beroende av sina intressenter, och
? att intressenterna uppträder som en publik.
Således konstrueras både ledarskap, företagande och deras konsekvenser i samproduktion med en aktiv omgivning. Även om dessa utgångspunkter knappast kan anses speciellt radikala, har de genomgripande konsekvenser för synen på företagsledarens uppgifter och företagens prestationer och på bedömningen av vad företag åstadkommer.
I forskningsprojektet studeras olika aspekter av ett aktuellt fenomen i näringslivet: det dramatiska samspelet mellan organisationer och deras intressenter. Det handlar om en utmaning i dagens näringsliv: Behovet hos organisationer att presentera sig själva inför olika publiker för att kunna mobilisera och behålla sina resurser.
Intressenter, som anställda, aktieägare, leverantörer, kunder, omgivande samhället och staten har tidigare, under mindre turbulenta ekonomiska perioder ofta kunnat förlita sig på konventionella ekonomiska historiska uppgifter för att bedöma en organisations framtida förmåga. Idag är detta inte alltid möjligt. Det är varken möjligt eller önskvärt att bedöma t.ex. ett företag på basen av dess substansvärde eller dess balans och resultatrapporter. Bedömningen måste i stället baseras på ett antal olika signaler som ges av företagets representanter ofta i direkt kontakt med dess intressenter. Man kan förstås räkna upp ett antal "orsaker" till denna förändring. I detta forskningsprojekt anges i synnerhet tre anledningar,
(1) den alltmer osäkra basen för prognoser om framtida värdet av en organisation,
(2) resursers ökade mobilitet och minskade trofasthet, vilket i sin tur skapat
(3) en delvis förändrad syn på uppgifter hos organisations företrädare.
Dessa tre s.k. anledningar behandlas som tre temata inom forskningsprojektet. De har diskuterats och analyserats i ett antal vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar och i föredrag, såsom key note speeches.



1. FÖRETAGANDE SOM FÖRESTÄLLNING I EN OSÄKER TID


Under forskningsprojektets första fas gjordes en omfattande litteraturstudie av forskning om Performance. Delar av studien finns redovisat i Sevón (2005a och b). I studien framkom att två betydelser av det engelska begreppet "performance" har engagerat två helt skilda forskargrupper, baserade på olika vetenskapliga discipliner. Det två betydelserna är prestation och framträdande.

Inom företagsekonomisk ledningsforskning traditionellt har mycket intresse ägnats åt den presterande organisationen. Vi ser detta framför allt i utvecklingen av mätning av och forskning om olika slag av redovisningssystem, och på senare tid också system för finansiell ledning. Framför allt har det i organisationers praktik, bland konsulter och forskare framvuxit ett omfattande intresse för Performance Management. Företagets intressenter - anställda, aktieägare, leverantörer, kunder, omgivande samhälle, stat samt dess ansvariga styrelse och ledning har tidigare, under mindre turbulenta ekonomiska förhållanden, ofta kunnat förlita sig på dessa traditionella system som bas för bedömningar om företagens potential för framtida utveckling.

I den turbulens som vi ser idag är detta sällan möjligt. Bedömningar av prestationer måste ske utifrån ett otal olika signaler från företrädare för företaget. Speciellt tydligt blir detta när företagets ledning möter ägarintressen och massmedia. Det ger tillfällen för intressenter, såsom en publik, att värdera företagets framtida prestation utifrån information om senaste kvartals ekonomiska resultat (jfr begreppet kvartalsekonomin) och framtida investeringar och avtal med leverantörer och kunder. Den bedömning av performance som kan ske på sådana villkor är till sin art annorlunda än de traditionella mätningarna, men kan i princip i övrigt anses vara på samma sätt som i Performance Management oberoende av den som är bedömare.

Nuvarande forskningsprojekt går ett steg längre i definitionen av "performance" genom att utgå från att bedömarnas, publikens, existens och handlande påverkar inte enbart hur bedömningen av en prestation blir, utan till och med själva prestationen. Detta grundar sig på uppfattningen att organisationens representanter i sin gestaltning av organisationen engagerar sin publik så att prestationen blir till i samspelet mellan den som representerar organisationen och publiken som tillhandahåller resurser som gör prestationen möjlig.


2. DE FLYKTIGA RESURSERNA. FESTIVALER, PUBLIKER OCH FREELANCARE.

Mötet mellan företagets representant och intressenter uppfattas i dag på många håll inom näringslivet som en svår men viktig uppgift. Företagsledare utbildar sig för denna uppgift, och företag utvecklar även ibland själva arenan för mötet till att bli stora evenemang i avsikten att påverka intressenter att stanna hos eller komma till företaget. De resursbärande intressenterna är idag inte längre garanterat trogna sina organisationer. Ledare för organisationer vet att ägare idag utan svårighet omplacerar sina pengar, kompetent arbetskraft byter arbetsgivare eller blir företagare och tar kundrelationerna med sig, och så vidare. Tre delstudier handlar om mobilisering av flyktiga resurser.

I en studie (Sevón & Berg, under tryckning) är en organisations ledning mycket medveten om publikens betydelse för utvecklingen av en idé om en region. Vi visar att koreografin under ett stort evenemang som organisationen arrangerat i samband med invigningen av Öresundsbron omfattade komplicerade förflyttningar av olika typer av publik. Studien beskriver hur publikerna dramatiserades i syfte att skapa föreställningar om engagemang, tillförlitlighet och viktighet. Därmed avsåg man att kunna mobilisera de resurser som krävdes för att skapa Öresundsregionen.

Lovisa Näslund studerar den moderna arbetsmarknaden, som präglas i allt högre grad av korta uppdrag och rörlig arbetskraft. Allt fler företag väljer att outsourca delar av verksamheten, även sådan verksamhet som är absolut nödvändig för organisationens fortlevnad och fortsatta framgång, då den bedöms som alltför kostsam och ineffektiv att tillhandahålla internt. Istället anlitas en mer flyktig resurs, frilansare. Det ökade antalet alternativa anställningsformer, som egenföretagare och projektanställningar, får också återspeglingar i hur arbetsmarknaden upplevs, och vi kan se en tydlig utveckling mot ökad otrygghet i arbetslivet. För frilansaren är det kontinuerliga behovet att finna nya uppdrag, och vinna potentiella uppdragsgivares förtroende, en möjlighet till utveckling men också en konstant källa till osäkerhet. I studien analyseras hur tillit skapas mellan potentiella arbetsgivare och freelancers inom två branscher: teaterregissör och utbildningskonsulter. Forskningsarbetet beräknas kunna rapporteras i en doktorsavhandling år 2009.


Marjana Johansson studerar framför allt konstproducerande företag, vars produktion sker som evenemang. Hennes forskningsfråga handlar om hur sådana organisationer mobiliserar de resurser de behöver för att kunna fungera. Bland annat analyserar hon flyktighet och hållbarhet hos förhållandet mellan en organisation och dess livsnödvändiga resurser. Hennes använder sig huvudsakligen av begrepp från aktörsnätverksmodellen. Hon förväntas lägga fram sin forskningsrapport som doktorsavhandling i slutet av år 2007.



2A. VERKSAMHETERS OLIKA LOGIKER OCH PUBLIKER. OM LEGITIMITET, PROFESSIONALITET OCH EFFEKTIVITET I EN MEDIEORGANISATION

I avsikt att analysera hur olika verksamhetslogiker innebär olika sätt att presentera sig och sina prestationer och att detta dessutom sker inför olika publiker, internt och externt utfördes en studie av en statsfinansierad medieorganisation (Sevón, 2004).

Ett antal medarbetare inom olika yrken och organisatoriska nivåer intervjuades för en utveckling av en modell för hur verksamhetslogiken kan se olika ut i olika delar av ett företag, och att olika logiker har olika legitimitetsbas och ävenså kräver olika publiker. Studiens resultat anges här i sammandrag.

Tre verksamhetslogiker
Medieorganisationens verksamhet bygger på tre centrala fundament, som inte bara avgör vilka resurser man har att röra sig med, utan som också påverkar verksamhetens uppläggning samt personalens hållningar och relationer till varandra. I den fortsatta framställningen har jag valt att kalla dessa för logiker, som ett sätt att markera att de ligger bakom och logiskt kan förklara det som sker i verksamheten - även det som kan tyckas paradoxalt, ologiskt och kontraproduktivt.

Den första logiken har att göra med att verksamheten ligger i en distinkt bransch, mediebranschen, med sin speciella struktur, sina framgångsrecept och spelregler. Den andra logiken - den professionella - är att verksamheten utförs av en högkompetent självständig yrkeskår (med etiska och professionella regler) och den tredje - den politiska logiken - speglar den unika situation medieorganisationen har som organisation med ett public service-uppdrag. Dessa tre verksamhetslogiker kan också sägas vara premisser för olika yrkeskategorier inom företaget.

Branschlogiken -- mellanchefernas spelplan
Mediebranschen är i allt högre grad konkurrensutsatt. Medieorganisationen konkurrerar med andra medieföretag och har som produktionsresurser den befintliga personalens kunnande (som styr programinnehåll och innehåll), sina varumärken, teknik och externa kontakter. I mellanchefernas uppdrag (redaktionschefer, gruppchefer, projektledare m.fl.) ligger också att ansvara för produktionsekonomin och kostnadseffektivitet, dvs. att ansvara för att företaget genomför sina produktioner på ett resurseffektivt sätt. Den totala resursramen är given, men resursernas fördelning internt bestäms sist och slutligen av den legitimitet som programmen skapar. Fördelningen bygger på principen om mångfald (i typer av program och producenter av program), på attraktivitet hos tittarna, på höga tittarsiffror och på programkvalitet mm. Programmens legitimitet hos tittarna, men också på den politiska marknaden, är en angelägenhet som i hög grad påverkar mellanchefernas uppdrag.

Den professionella logiken -- basen för medarbetarnas verksamhet
Viktiga aspekter i medarbetarnas uppdrag är bland annat informationsspridning och granskning, och huvudansvaret för detta ligger hos redaktionell och teknisk personal. Den professionella logiken för deras arbete hänger samman med de givna, professionella förhållanden som är synliga framför allt inom den journalistiska kåren. Denna kår har gränser som ligger utanför organisationen. Men den starka professionella identiteten finns inte bara hos mediearbetarna utan också hos alla de yrkeskategorier som utgör viktiga delar i organisationens verksamhet. Den professionella andan kan sägas genomsyra hela företaget och är i många fall starkare än lojaliteten mot företaget.

Den politiska logiken - ödesfrågan för företagsledningen
Denna logik sammanhänger med medieorganisationens produktionstillstånd, och den kräver att verksamheten skall legitimeras politiskt och ekonomiskt. Viktiga aspekter i detta är trovärdighet, autenticitet, ekonomisk effektivitet och en fokusering på Sverige. Dessa aspekter är den högsta ledningens huvudansvar och är av absolut avgörande betydelse för företagets utveckling och överlevnad.

Samspel och motspel
I ideala fall kan dessa tre logiker samspela så att de stödjer varandra. I alla händelser påverkar de chefsarbetet, hur public serviceuppgiften hanteras och medarbetarnas relation till sin arbetsgivare och till varandra. Relationen mellan verksamhetslogikerna illustreras i figuren. Speciellt fokuseras aspekter som ses som problematiska, som paradoxer, dilemman och konflikter.

Figur. Relationer mellan medieorganisationens tre verksamhetslogiker med några illustrationer


2B. FÖRETAGANDETS RETORIK OCH VERKSAMHETSLOGIK

Hur verksamhetslogiken samspelar med retoriken har studerats också i två andra studier.

Den ena studien (under arbete) tittar på styrelser i organisationer som har olika verksamheter. Den retorik som används för att övertyga medlemmar i styrelser som fungerar i olika sammanhang jämförs i avsikt att analysera om den övertygande retorik i producerande organisationer skiljer sig från den typ av retorik som fungerar i de akademiska. I studien analyseras data från deltagarobservationer från styrelsen i en privat organisation (bank), i en frivillig organisation (hälsoorganisation) och i flera akademiska organisationer. Studien visar att för att en styrelsemedlems inlägg i en diskussion skall uppfattas som övertygande måste styrelsemedlemmen följa en argumenteringslogik som reflekterar organisationens huvudsakliga drag, vare det rör sig om ett krav visa handlingskraft eller förmåga att reflektera över alternativa sätt att agera.

Den andra studien (Czarniawska & Sevón, under tryckning) handlar om hur publiken bedömer en framställning och prestation (performance) om den som står för framställningen har en dubbeltydig identitet. Studien som handlar om akademiska organisationer i historisk tid. Frågeställningen i den studien har varit hur produktionsförmågan (performance capability) bedöms om den akademiker som står för produktionen har egenskaper som avviker från gängse inom branschen, dvs. betraktas som en avvikande identitet av den dominanta kulturen. För att besvara frågan gjordes analyser av fyra av de första kvinnliga professorerna i några av Europas länder: Sofia Kovalevskaya i Sverige, Maria Sklodowska-Curie i Frankrike, Alma Söderhjelm i Finland och Cezaria Baudouin de Courtney i Polen. Studien antyder att det att vara främling i dubbel bemärkelse, i dessa fall både kvinna och utlänning kan fungera så, att dessa nackdelar tar ut varandra. Prestationen hos en person med dubbel identitet innebar dubbeltydig identitet, varför det blev svårare att ta ställning till prestationen och handlandet i allmänhet hos personen; den kunde varken kategoriseras som typiskt kvinnlig eller typisk utländsk.



3. FÖRETAGSLEDNINGENS NYA UPPGIFT: ATT GESTALTA EN ORGANISATION.

En aspekt i forskningsprojektet handlar om fenomenet gestaltning. Det engelska uttrycket, embodyment, har olika betydelser:
? att ge en gripbar eller synlig form till något abstrakt, dvs. att göra något påtagligt, konkret
? att uttrycka eller exemplifiera någonting abstrakt i en kroppslig form, dvs. att personifiera något, och
? att samla och organisera ett antal saker till en helhet, dvs. att inkorporera saker till en helhet.

Utgångspunkten för diskussionen är den "civilisering" av kroppen som har skett under århundraden, men nu också fått ett speciellt uttryck för en självpåtagen gestaltning av organisationer. Med referens framför allt tidigare forskning om kroppens civilisering och egna analyser av hur globala idéer från den nord-amerikanska företags och medievärlden anammats i Sveriges lokala näringsliv och medievärldar, och med exempel från börsföretags ledares framträdanden inför massmedia för presentation av kvartalsrapporter visas hur speciella beteendekoder har utvecklats för att signalera företagens styrka och framtida potential. Där finns både en rationalisering och en individualisering av kroppen.


REFERENSER


Sevón, G. (2004) Legitimitet, Professionalitet och Effektivitet: En rapport om en medieorganisations företagskultur. Manuskript.
Sevón, G. (2005a) "Upplevelseekonomin" (2005a). I Guje Sevón & Lennart Sjöberg (red.): Emotioner och värderingar i näringslivet ss.117-124. Stockholm: EFI, Handelshögskolan i Stockholm.
Sevón, G. (2005b) "Johtaminen draamana". I: Svenolof Karlsson (red.) Suomi-Ruotsi-Johtamismaaottelu. Puheenvuoroja yrityskulttuurien eroista. ss. 119-126. Jyväskylä: Gummerus. Ajatuskirjat.. (Ledarskapets dramatik. I: Finland-Sveriges Ledarskapslandskamp. Inlägg om företagskulturella skillnader)
Sevón, G. & Berg, P.O. (inlämnast för publicering) Dramatizing Audiences. The Case of the Inauguration of the Øresund-bridge.
Czarniawska, B. & Sevón, G. (2005a) Global ideas. How Ideas, Objects and Practices Travel in the Global EconomyMalmö: Liber.
Czarniawska, B. & Sevón, G. (2005b) "Translation is a Vehicle, Imitation its Motor, and Fashion Sits at the Wheel." (2005b). In: Barbara Czarniawska & Guje Sevón (eds.). Global ideas. How Ideas, Objects and Practices Travel in the Global Economy. ss. 7-12. Malmö: Liber
Czarniawska, B. & Sevón, G. (under tryckning) "The Thin End of the Wedge: Foreign Women Professors as Double Strangers in Academia." Gender, Work and Organization.


ALLMÄNT OM FORSKNINGSPROJEKTET

Projektet ses inte ännu som avslutat, det beräknas pågå under hela året 2007. Planer finns att sammanställa ovan beskrivna projekt till en bokvolym.

Projektet möjliggjorde en arbetstid omfattande 50 % forskning under ett läsår (2004-05). Det engagerade direkt endast en forskare, undertecknade Guje Sevón.

I min egenskap av handledare för doktorander har ett par doktorand relation till projektet:

Marjana Johansson kommer under år 2007 att disputera på en avhandling som handlar om mobilisering av flyktiga resurser. Detta arbete ligger i direkt anknytning till mitt projekt.

En annan av mina doktorander, Lovisa Näslund, har under projektets löptid påbörjat sin forskning om freelancers konstruktion av tillit under den process när avtal görs med uppdragsgivare. Projektet som riktat in sig på flyktiga resurser på arbetsmarknaden har dessutom gett performance begreppet en central ställning i studien.


Konferenser
Guje Sevón har medverkat under projekttiden 2004- i följande konferenser med presentationer av forskningsprojektet;

1) Inviterad key note speech. 2004. Academy of Management. New Orleans. The pre-conference workshop on "Advancing Institutional Theory in International Contexts"
2) München. European Academy of Management, 2005. Doctoral Tutorial. Invited key note speaker.
3) Oslo. European Academy of Management. 2006. Doctoral Tutorial. Invited key note speaker.

Därtill har forskningsresultat presenterats i ett konferens-track:
APROS 11, Asia-Pacific Researchers in Organization Studies. 11th International Colloquium, Melbourne, Australia 4-7 December 2005. Research paper presentation. Dramatizing Audiences. The Case of the Inauguration of the Øresund-bridge.



De nämnda doktoranderna har under deltagit i följande konferenser:


Johansson, Marjana & Lovisa Näslund (2005) Directing organisational reality: the corporate event. Papper presenterat på 23. Standing Conference on Organizational Symbolism, KTH, Stockholm, 8-10 juli.

Johansson, Marjana & Lovisa Näslund (2006) Welcome to Paradise - Organizing customer experience on a cruise ship. Papper presenterat på 24. Standing Conference on Organizational Symbolism, Radboud University Nijmegen, Nijmegen, 12-15 juli.

De har dessutom följande publikation under utgivning:
Johansson, Marjana & Lovisa Näslund (2006) \\\\\\\'Artisans of the Spectacle - Entrepreneurship in the Event Industry\\\\\\\'. I Hjorth, Daniel & Monika Kostera (red.), Entrepreneurship & the Experience Economy. Liber.


Gästforskare

Jag har inbjudits som gästforskare till University of Auckland, Nya Zeeland, där jag vistas för tillfället, under mars-april 2007.

Marjana Johansson, min doktorand som disputerar i slutet av år 2007 (se ovan) och som under 6 månaders tid varit gästdoktorand vid University of Essex har blivit erbjuden anställning där som lecturer januari 2008.


Utbildningseffekter och forskningsinformativa inslag

I Utbildningsradion, SVT Program i serien "Samtal med". "Den omöjliga chefsrollen". Programmet presenterades första gången i december 2004 och därefter under våren 2005.

Jag har organiserat och lett en doktorandkurs "Performing Management" vid Handelshögskolan i Stockholm, 2004. Den var en Europeisk doktorandkurs inom ramen för det europeiska doktorandprogrammet Eudokma (European Doctoral School of Knowledge and Management).

Artiklar i fackliga medlemstidskrifter:
- Den manodepressiva marknaden. IM- bulletinen 2-2004.
- Allt större krav på chefens framträdande. LOOP 2/05, nr 2 volym 1, 2005

Föredrag för fackorganisationer
"Ledning i förändring". Sparebank 1, Ledarutvecklingskurs. Stavanger. Augusti 2004.
Om dramatisering av arbetsmarknaden. Föredrag för
-elektronikbranschen
-branschen för maskinuthyrning

Publikationer

Emotioner och värderingar i näringslivet (2004). (Årets EFI-bok). Stockholm: EFI, Handelshögskolan i Stockholm. (Redigerad tills. med Lennart Sjöberg)

Global ideas. How Ideas, Objects and Practices Travel in the Global Economy.  (2005a).  Malmö: Liber. (Redigerad tills. med Barbara Czarniawska) (Detta bokverk är relaterat till men inte genererat av RJs medel)


Kapitel i bokverk:
”Translation is a Vehicle, Imitation its Motor, and Fashion Sits at the Wheel.” (2005b).  In: Barbara Czarniawska & Guje Sevón (eds.). Global ideas. How Ideas, Objects and Practices Travel in the Global Economy.  ss. 7-12. Malmö: Liber. 2005

”Upplevelseekonomin” (2005a). I Guje Sevón & Lennart Sjöberg  (red.): Emotioner och värderingar i näringslivet ss.117-124. Stockholm: EFI, Handelshögskolan i Stockholm.

 
”Johtaminen draamana”. I: Svenolof Karlsson (red.)  Suomi-Ruotsi-Johtamismaaottelu. Puheenvuoroja yrityskulttuurien eroista. ss. 119-126. Jyväskylä: Gummerus. Ajatuskirjat. 2005b. (Ledarskapets dramatik. I: Finland-Sveriges Ledarskapslandskamp. Inlägg om företagskulturella skillnader)


Journalartiklar:
The Thin End of the Wedge: Foreign Women Professors as Double Strangers in Academia. Forthcoming. Gender, Work and Organization. (Tills. med Barbara Czarniawska.)


Manuskript:
Legitimitet, Professionalitet och Effektivitet: En rapport om en medieorganisations företagskultur.
 
Dramatizing Audiences. The Case of the Inauguration of the Øresund-bridge. (Tills. med Per Olof Berg)


Populärvetenskapliga publikationer:
Allt större krav på chefens framträdande. LOOP 2/05, nr 2 volym 1, 2005