Betydelsen av kognitiva funktioner för utvecklandet av psykiska och sociala problem hos adopterade
Internationellt adopterade löper ökad risk för allvarliga psykiatriska utfall så som sluten vård på grund av psykisk störning, självmordsförsök, självmord, och sociala beteendeavvikelser som missbruk och grav kriminalitet. Adopterades studieresultat är sämre än för svenskfödda barn som vuxit upp under motsvarande sociala förhållanden. Detta aktualiserar frågan om kognitiv förmåga kan bidra till symptomutveckling. Samband mellan kognitiv kapacitet och risk för självmordsförsök respektive risk att insjukna i schizofreni har tidigare påvisats. Syftet med studien är att söka förklaringar till dessa överrisker för att därigenom kunna skapa ett underlag för preventiva och terapeutiska interventioner. Huvudfrågeställningarna är om begåvningskapacitet/profil på gruppnivå hos internationellt adopterade män skiljer sig från icke adopterade och nationellt adopterade. Kan eventuella skillnader i dessa avseenden delvis förklara de beskrivna riskökningarna? Studien utgår från de begåvningstest som genomförs av alla som genomgår mönstring.
Frank Lindblad, Institutet för Psykosocial medicin
Genomförande
Projektet har genomförts enligt våra intentioner och vi avser att färdigställa alla planerade delrapporter (vetenskapliga artiklar) under 2007-2008. Databasen har kunnat byggas upp på det sätt som avsågs. De personer som planerades ingå i projektarbetet har också medverkat enligt planerna. 2006 genomfördes också ett tredagarsseminarium på Voksenåsen i Norge med stöd av Föreningen Norden. Förutom att större delen av forskargruppen under denna tid kunde fördjupa sig i det vetenskapliga arbetets utveckling så hade vi också ett halvdagarsseminarium för norska kolleger där vi presenterade projektet och de bakomliggande tankarna.
Det enda problem vi stött på hittills har varit att få det första delarbetet accepterat. Vi har valt att rikta oss till tidskrifter med betydande internationell status eftersom vi bedömt att vår ansats är originell och att de data som genererats inte bara är av vetenskaplig och praktisk betydelse för internationell adoption utan att de även har implikationer för kunskapsområdet kognitiv utveckling i stort. Två tidskrifter har avböjt publicering och ett reviderat manuskript bedöms nu av en tredje tidskrift.
Vårt arbete har utgått från två olika iakttagelser. För det första har bland annat några i vår grupp (Hjern, Lindblad, Vinnerljung) bidragit till att synliggöra de överrisker som finns i gruppen internationellt adopterade när det gäller psykiatrisk sjuklighet och självmordsbeteende. För det andra har bland annat en i gruppen (Rasmussen) bidragit till ökade kunskaper om sambandet mellan låga resultat vid begåvningstest och psykiatrisk sjuklighet. Dessa iakttagelser har utmynnat i frågan huruvida internationellt adopterades begåvning kan vara av betydelse - på gruppnivå - för deras psykiatriska översjuklighet. För att besvara denna fråga har vi först gjort en analys avseende resultat från begåvningstester vid mönstring i gruppen internationellt adopterade i syfte att se om det överhuvudtaget finns några skillnader mellan gruppen och befolkningen i dess helhet (första fasen). I den andra fasen har vi studerat hur testresultaten förhåller sig till uppnådd utbildningsnivå. I den tredje fasen analyserar vi adopterades skolprestationer i åk 9. I den fjärde och avslutande fasen undersöks i vilken utsträckning dessa data, testresultat respektive skolbetyg, innebär en ökad risk för psykiatrisk sjuklighet.
Fas 1: Resultat från begåvningstester av internationellt adopterade unga män; relation till ursprung och ålder vid adoption
Metodologiskt har arbetet inneburit att data från kognitiva tester i samband med mönstring inhämtats och analyserats med hjälp av olika nationella register. Urvalet har avsett unga män födda mellan 1968 och 1976. De tre studiegrupperna har varit:
1. Adopterade födda i Sydkorea (746 individer)
2. Adopterade födda i andra länder utanför västvärlden (1.548 individer)
3. Jämnåriga icke adopterade män (330.986 individer)
I denna del har fokus varit på resultat avseende verbal förmåga och på det sammanlagda utfallet på hela begåvningstesten. Bägge redovisas som numeriska värden på en niogradig skala där 5 är det tänkta medelvärdet.
Testresultaten för det sammanlagda utfallet för adopterade från Sydkorea (5.29) låg i nivå med jämförelsegruppen av icke adopterade (5.11). Övriga adopterade hade ett betydligt lägre medelvärde (3.67). När analyserna också justerades för socioekonomiska variabler så blev motsvarande värden: adopterade från Sydkorea: 5.13, övriga adopterade 3.36 och jämnåriga icke adopterade 5.24. Något överraskande var skillnaden mellan övriga adopterade och jämnåriga från majoritetsbefolkningen mindre för den verbala förmågan, 4.22 respektive 4.98 i analyser som inte justerats för SES.
De som adopterats efter att de fyllt fyra år hade sämre resultat än de som adopterats i lägre åldrar. Adopterade från Sydkorea utgjorde i det sammanhanget ett undantag. För dem fanns inget samband mellan ålder vid adoption och testresultat, vare sig för samlad förmåga eller för verbal förmåga. Föräldrarnas utbildningsnivå hade stor betydelse för icke adopterade men endast en marginell betydelse för internationellt adopterade.
Flera slutsatser kan dras från denna första studie. Den första är uppenbar, nämligen att medelutfallet för begåvningstest hos unga mönstrande internationellt män är betydligt sämre än för befolkningen i stort - med ursprung i Sydkorea som det tydliga undantaget. Detta utgör i sig en viktig kunskap, bland annat utifrån ett skolperspektiv. Den andra har att göra med Sydkoreas förhållanden. Detta land kännetecknas i adoptionssammanhang dels av en välfungerande nationell organisation för att ta hand om de gravida mödrarna och de barn som ska adopteras bort, dels av att selektionen av barn för adoption sannolikt innebär mindre risker för en negativ utveckling än i många andra länder. Resultaten att adoptionsålder inte har någon betydelse för den kognitiva utvecklingen hos adopterade från Sydkorea talar således för att adoptionen som sådan - inbegripande faktorer som upprepade separationer, byte av språk och kultur, avsaknad av genetiska band mellan barn och föräldrar - inte behöver ha negativa konsekvenser för begåvningsutveckling. Resultaten stärker också en vanlig uppfattning att högre adoptionsålder snarare ska ses som en markör för en ökad risk för att barnet fått växa upp under suboptimala levnadsbetingelser under en viss tid än att åldern har betydelse i sig genom att komplicera faktorer som exempelvis språkutveckling. Särskilt intressant är således att avsaknad av samband mellan adoptionsålder och testresultat för koreanska adopterade även gäller verbal förmåga, vilket torde vara av intresse för forskningen om språkets plasticitet vid byte av språk. I detta sammanhang kan också nämnas (se ovan) att skillnaderna mellan adopterade från andra länder än Korea och jämförelsegruppen var mindre just för språklig förmåga, vilket också ger visst stöd för att språkbytet inte är en central komponent när det gäller den genomsnittligt lägre kognitiva kapaciteten. Man bör dock beakta att verbal förmåga i detta sammanhang mäts med ett synonymtest och att andra typer av test avseende språklig förmåga kan ge andra resultat. Synonymkunskap kan bland annat tänkas vara ett uttryck för adoptivfamiljernas höga utbildningsnivå, vilken sannolikt sammanhänger med ett rikare ordförråd än i den genomsnittliga svenska familjen.Ett manuskript avseende denna studie är under bedömning av en tidskrift (Psychological Medicine).
Fas 2: Samband mellan testresultat och utbildningsnivå hos internationellt adopterade
Samband mellan testresultat och utbildningsnivå har undersökts utifrån nästan samma studiegrupper som beskrivits ovan, kompletterade med nedanstående tre grupper av män i samma åldrar vilka genomgått psykologtestning vid mönstring:
1. Svenskfödda adopterade (1.153 individer)
2. Biologiska barn i familjer med internationellt adopterade (357 individer)
3. Biologiska barn i familjer med nationellt adopterade (286 individer)
Båda grupperna internationellt adopterade (Sydkorea och övriga) har något större chans att nå högre utbildning än majoritetsbefolkningen. I analyser där man bara justerar för födelseår visar det sig att de icke-koreanska adopterade har lägre chans än majoritetsbefolkningen att nå hög utbildning medan de koreanska fortfarande har en större chans än majoritetsbefolkningen att nå högre utbildning. Det spegelvända förhållandet gäller för risken att förbli lågutbildad (högst 9 år); koreanska adopterade hade lägre risk än majoritetsbefolkningen vid bägge typerna av analyser medan övriga adopterade hade högre risk när analysen gjordes med justering för födelseår men lägre risk när även testresultat lades in i modellen.
Analyser har också gjorts avseende adoptionsålderns betydelse för uppnådd utbildningsnivå. I analogi med vad som redovisats för den första studien är andelen koreanska adopterade som når högre utbildning densamma oavsett adoptionsålder. För övriga adopterade når 27 % av dem som adopterats under de två första levnadsåren högre utbildning medan motsvarande siffra för dem som adopterats från och med fyra års ålder är 15 %.
Man kan således dra slutsatsen att inte bara begåvningsmässiga förutsättningar utan även uppväxtbetingelser har betydelse för vilken utbildningsnivå man uppnår och att de internationellt adopterade når högre nivåer som grupp än vad deras testresultat indikerat.
Denna studie föreligger i ett manuskript som under april avses insändas till vetenskaplig tidskrift för bedömning.
Fas 3: Adopterades skolprestationer i åk 9
I denna tredje fas görs en analys av skolresultat både med avseende på förekomst av ofullständigt betyg och på genomsnittliga betygsnivåer. Gruppindelningen avses bli densamma som i den första rapporten men särskiljande av gruppen adopterade från Sydkorea från andra internationellt adopterade. I och med att denna del tar sin utgångspunkt i skoldata så kommer analyserna således även att omfatta flickor.
Preliminära analyser har givit vid handen att skillnaden när det gäller andelen med ofullständiga betyg i åk 9 är nästan densamma i majoritetsbefolkningen som i gruppen internationellt adopterade. När det gäller genomsnittliga betyg framkommer att internationellt adopterades medelbetyg i åk 9 är 3.04 vilket kan jämföras med 3.22 i majoritetsbefolkningen. Skillnaderna beror på olika genomsnittliga betyg i de teoretiska ämnena (tydligast för fysik 2.83 vs 3.17) medan prestationer för idrott och musik är närmast identiska. Detta talar för att de internationellt adopterades något lägre betygsnivåer snarare har att göra med kognitiva begränsningar hos en del adopterade medan skolanpassningen sannolikt är lika god som hos majoritetsbefolkningen. Liksom i vår tidigare publicerade studie avseende högsta uppnådda utbildningsnivå tycks adoptivmoderns utbildningsnivå inte vara relaterad till vare sig andel med ofullständiga betyg eller medelbetyg, vilket är i kontrast till motsvarande förhållanden i majoritetsbefolkningen där högre utbildningsnivå hos modern tycks ha en stimulerande effekt på barnets skolprestationer.
Fas 4: Samband mellan testresultat/skolprestationer å ena sidan och psykiatriska hälsoutfall å den andra
De första preliminära analyserna talar för att testresultat inte förändrar riskerna för psykiatriska utfall hos vare sig koreanska adopterade eller nationellt adopterade medan de hos övriga internationellt adopterade tycks förklara en del av den tidigare av oss i flera artiklar rapporterade riskökningen för ett flertal psykiatriska och sociala utfall. Exempelvis minskar oddskvoterna i den sistnämnda gruppen för både självskadande beteende och missbruk när man justerar för testresultat.
Nästa steg blir att göra motsvarande analyser utifrån skolutfall (andel med ofullständiga betyg i åk 9 och medelbetyg i åk 9). Denna rapport är planerad till hösten 2007. Arbetet och frågeställningarna har i denna fas vidgats till att omfatta tre parallella linjer inbegripande inte bara adopterade utan även majoritetsbefolkningen och etniska minoritetsgrupper. En viktig följd av projektet är således att intresset kommit att riktas också på betydelsen av skolframgång för hälsan i andra grupper. Preliminära analyser i majoritetsbefolkningen visar att ett lägre genomsnittsbetyg i 9-an än -1 SD innebär 14 gånger ökad risk för missbruk (sjukhusvård) jämfört med betyg över +1 SD. Motsvarande riskökning för självmordsförsök är fyrfaldig. Dessa preliminära resultat indikerar skolans betydelse för elevernas psykiska välbefinnande och den allvarliga prognostiska innebörd som ett tidigt skolmisslyckande kan innebära. Riskökningarna baserade på kognitiv förmåga vid testning förefaller ha ett lägre prediktivt värde. Uttryckt på ett annat sätt talar detta för att det inte är begåvningen i sig - mätt som intelligenskvot eller motsvarande - som är den viktigaste faktorn för den fortsatta psykosociala utvecklingen utan mer en global förmåga att anpassa sig till skolsituationen. För den sistnämnda förmågan synes de förutsättningar som betingas av familjesituationen vara av stor betydelse.
Publikationer
Hübinette A, Hjern A, Lindblad F, Rasmussen F, Vinnerljung B, Dalen M. Does age at adoption and geographic origin matter? A national cohort study of cognitive test performance in adult intercountry adoptees. Submitted.