Stefan Svallfors, sociologiska institutionen, Umeå universitet

Anslaget har bekostat den svenska delen av datainsamlingen till den andra omgången av European Social Survey (ESS). (www.europeansocialsurvey.org)

ESS ger möjlighet att belysa en rad frågor med stort intresse för den samhällsvetenskapliga forskningen. Europas länder skiljer sig markant åt när det gäller deras historia, kultur och institutioner, och det är därför intressant att studera vilka effekter dessa faktorer har för människors levnadsförhållanden och attityder i olika samhällsfrågor. ESS har också stort intresse ur en demokratisk synvinkel. Anser människor att de lever bra liv, eller upplever de problem i form av maktlöshet, ensamhet och otrygghet? Upplever människor att politiker och andra makthavare lyssnar på dem? Finns det i vissa grupper misstänksamhet och fientlighet mot dem man uppfattar som annorlunda?

ESS har tre övergripande vetenskapliga mål med själva datainsamlingen. För det första att möjliggöra komparation av nyckelindikatorer mellan och inom länder kombinerat med undersökandet av dagsaktuella attityder och värderingar. Målet är att producera det kvalitativt bästa datamaterial som finns kombinerat med en stor mångfald i innehåll och problemställningar. Ett tecken på att man nått framgång är att ESS som enda samhällsvetenskapliga projekt hittills tilldelats det prestigefyllda Descartespriset för vetenskaplig excellens.

Det andra syftet är att mäta förändring av sociala fenomen över tid. För att kunna göra det måste samma frågor ställas regelbundet, vilket görs i och med den vartannat år återkommande upprepningen av merparten av de ingående frågorna. Många förändringar av attityder, beteenden och värderingar tar lång eller mycket lång tid. För att möjliggöra studier av detta arbetar man inom ESS hårt med att skapa indikatorer som kommer att stå sig långt fram i tiden.

För det tredje är syftet att skapa stabila sociala indikatorer. ESS vill skapa stabila samhällsvetenskapliga indikatorer för att beskriva tillstånd i de europeiska länderna. Dessa indikatorer rör till exempel jämställdhet, lycka eller brottslighet och är tänkta att fungera som komplement till vedertagna ekonomiska mått som till exempel BNP. Det är indikatorer som forskare, politiker och andra analytiker kan använda sig av för att jämföra länder, regioner eller grupper av individer på ett vedertaget och accepterat sätt.

Frågebatteriet för ESS2004 består av två delar, en fast del som innehåller drygt 200 frågor samt tre roterande moduler som innehåller totalt 120 frågor. ESS är resultatet av en vetenskaplig kraftsamling utan motstycke i survey-forskningens historia. Utvecklingen av kärnmodulen (den fasta delen) startade fyra år innan den första ESS-undersökningen 2002 där experter inom de olika områdena författade bakgrundspapper till olika undersökningsområden. Dessa rapporter har därefter evaluerats av den centrala projektledningen och så småningom bildat underlag för den provundersökning som genomfördes i Storbritannien och Holland våren 2002. Med utgångspunkt från resultaten i denna fastställdes så det definitiva (brittiska) frågeformuläret i maj 2002. Denna del av undersökningen kommer att replikeras vid varje undersökningsomgång som kommer att genomföras vartannat år. De roterande delarna utvecklas av multinationella forskarteam utvalda i ett normalt vetenskapligt ansökningsförfarande. Forskarteamens förslag diskuteras sedan kontinuerligt med representanter för alla deltagarländer, expertkommiteer och ESS centrala organisation för att sedan provundersökas innan frågorna är färdiga att ingå i en ESS-undersökning.

Den fasta delen av ESS omfattar följande områden:
o Kommunikation (t ex medieanvändning, relationer till andra människor) [10frågor]
o Politik (t ex politiskt intresse och förtroende, röstning och deltagande, partilojalitet, sociopolitiska värderingar) [40 frågor]
o Välbefinnande och tillhörighet (t ex etnisk och religiös tillhörighet/bakgrund, socialt umgänge, nätverk, trygghet, lycka) [36 frågor]
o Sociodemografisk profil (t ex hushållssammansättning, kön, ålder, typ av bostadsområde, utbildning, yrke, inkomst) [73 frågor]
o Mänskliga grundvärderingar (den s.k. Schwartz-skalan) [ 21 frågor]
o Testfrågor (metodutveckling) [30 frågor]
o Intervjuarfrågor [10 frågor]

Tilläggsmodulerna 2004 omfattade:
o Hälsa, medicin, sjukvård (t ex relation mellan läkare och patient, tilltro till medicin, naturmedicin, att söka vård)
o Ekonomisk moral (t ex fusk, bidragsfusk, tillit mellan producenter och konsumenter)
o Familj, arbete och välmående (t ex familje- arbets- studiesituation, välmående, jämställdhet, hemarbete)

Intervjuformuläret översätts från engelska av två oberoende personer. Översättningarna bedöms och kommenteras av tredje part för att sedan beslutas om av en fjärde person. Hela processen sker i dialog med ESS expertgrupp för översättningar som lämnar instruktioner för specifika översättningar liksom handhar korsnationella problem.

Urvalet är ett obundet slumpmässigt urval av totalbefolkningen över 15 år Bruttourvalet för svenska ESS är 3000 personer. Urvalsförfarandet liksom konstruktionen av urvalsramar detaljstyrs och övervakas i dialog mellan de nationella teamen och ESS expertgrupp för urval.

Datainsamlingen genomfördes via besöksintervjuer i samtliga länder under hösten 2004. Fältarbetet för svenska ESS organiserades av Statistiska centralbyrån. Datainsamlingen föregicks av nationella provundersökningar under sommaren för att säkerställa översättningar och frågeformulär. Svarsfrekvensen uppgick till 66%. Posthanteringen av data strävar till att göra data helt internationellt jämförbara. Här ingår till exempel att koda yrkeskategorier i enlighet med den vedertagna ISCO88 klassificeringen och att göra om utbildningsnomenklatur i enlighet med den av ESS utvecklade standarden. De färdiga datafilerna har efter tester och kontroller levererats til ESS dataarkiv Norsk Samfunnsvitenskapelig Datatjeneste (NSD). NSD kvalitetssäkrar sedan data med hjälp av specialdesignad mjukvara och via manuell genomgång innan data är färdig att offentliggöras. Data är fritt och allmänt tillgängliga i forskarsamhället och kan kostnadsfritt hämtas hem från arkivets hemsida http://ess.nsd.uib.no.

ESS hade fram till februari 2007 laddats ner från NSD av över 12000 unika användare från mer än 90 länder. Spridningen av nedladdningarna visar på att det inte bara är en Europeisk angelägenhet utan det finns användare runt om i världen. Denna siffra underskattar också med all säkerhet ESS spridning då all nedladdning inte sker via NSD samt att bearbetningar kan göras utan att data laddas ner. Användningen har alltså ökat lavinartat och på grund av den långa publiceringstiden inom många discipliner har vi bara sett början på denna utveckling. De data som samlas in genom ESS har alltså redan idag ett stort (faktiskt och potentiellt) användningsområde. Det fulla värdet av ESS kommer dock att uppstå först när längre tidsserier finns för handen så att det länderjämförande perspektivet kan kombineras med ett tidsperspektiv.

Sammanfattningsvis har ESS-materialet en lång rad kvaliteter som gör att det under överskådlig tid kommer att utgöra den komparativa socialforskningens främsta databas:

Omfattning: ESS är en attityd- och beteendeundersökning som i sin kombination av bred tematik och fokuserade specialteman skapar helt nya möjligheter för den komparativa forskningen. Antalet frågor och ämnesområden och möjligheten att kombinera dessa är extremt omfattande och ständigt växande i och med de roterande modulerna. Kombinationen av att mäta viktiga sociala indikatorer över tid med möjligheten att studera dagsaktuella specifika fenomen är unik i sitt slag.

Kontroll och kvalitetssäkring: ESS innefattar en organisation för utveckling, övervakning och evaluering av hela processen från frågekonstruktion till färdigt datamaterial. Det omfattar t ex urvalskonstruktioner, översättningar, fältarbetets genomförande. Detta medför att största möjliga jämförbarhet mellan de nationella datamaterialen säkerställs.
Dokumentation: Dokumentationen kring ESS är unik i sitt slag. Allt från enskilda länders översättningar av frågeformulär och kommentarer om specifika översättningsproblem till länderspecifika broschyrer om ESS till samplingsberäkningar dokumenteras och finns att tillgå. Utöver själva frågeformuläret samlar ESS in data om viktiga nyhetshändelser i varje land under fältarbetsperioden (den s k eventdatabasen) samt mycket omfattande kontaktinformation om såväl de svarande som de vägrande.

Metodutveckling: ESS har byggt in ett antal metodexperiment i själva undersökningsdesignen vilket skapar nya möjligheter att testa effekterna av svarsskalor, alternativa frågeformuleringar, skillnader mellan olika respondenter beroende av deras vilja att delta och så vidare. Genom ESS kan man genomföra sådana test i ett komparativt perspektiv, vilket tidigare inte varit möjligt. Metodutvecklingen innefattar också ständiga experiment med sampling, datainsamlingsmetoder, kontaktförsök, intervjutekniker med mera för att kunna förbättra svarsfrekvenser och kvalitet. ESS standard har redan haft stor betydelse för andra komparativa surveyprojekt vad gäller användning av bakgrundsvariabler, tillgänglighet av data, tillvägagångssätt och så vidare.

Snabbhet och aktualitet: Tiden från datainsamling till allmän access är mycket kort, vilket är viktigt i syfte att också kunna hävda ESS aktualitet. Det gemensamma dataarkivet, NSD i Bergen, sammanställer en gemensam datafil redan samma år som data samlas in. Data från ESS2002 var tillgängliga redan under hösten 2003 och data från ESS2004 under våren 2005.
Omfattande målgrupper: ESS är inte tänkt att användas av bara forskare utan också direkt av massmedia, politiska beslutsfattare, analytiker, lärare och en intresserad allmänhet. Till exempel använder European Centre for Monitoring Racism redan ESS data i sin övervakning av rasism och främlingsfientlighet i Europa. En av målsättningarna med ESS är att data också skall användas direkt av massmedia, vilket också tydligt syns i antalet hänvisningar till ESS av Europeisk massmedia. ESS har under 2005 introducerat Edunet, vilket är ett specialdesignat undervisningspaket för kvantitativ metodundervising som bygger på data från ESS. Detta har ytterligare bidragit till att universitet runt om i världen använder ESS sin undervisning.

Tvärvetenskaplighet: ESS har aldrig varit tänkt som en samhällsvetenskaplig angelägenhet utan som vetenskaplig infrastruktur. En av tilläggsmodulerna i ESS2 handlar till exempel delvis medicinanvändning. Såväl medicinare som folkhälsoexperter har varit med och utvecklat denna del av ESS.

Tillgänglighet: ESS är ett altruistiskt projekt i den bemärkelsen att data är fri och gratis att använda för vem som helst. Detta möjliggör en bred användning av insamlade data. Vidare tillhandahåller ESS via NESSTAR möjligheten att genomföra beräkningar och datakörningar direkt på nätet utan att data behöver laddas ner. Detta är en funktion som underlättar för till exempel journalister men som också är viktigt för spridningen av data till användare i länder där dataresurserna är mer begränsade.