Hälsa, åldrande och pensionering i Europa (SHARE)
En växande andel äldre personer i Sverige och övriga Europa har accentuerat behovet av djupare kunskap om åldersgruppen 50+ , vilket motiverar det mångvetenskapliga projektet Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE), som engagerar ekonomer, beteendevetare, epidemiologer och hälsoexperter i mer än 10 länder. Projektets syfte är att via intervjuer skapa en stor longitudinell europeisk databas för studium av de komplexa sambanden mellan ekonomiska, hälsorelaterade, psykologiska och sociala faktorer som påverkar de äldres livskvalitet. SHARE är unikt ingen annan studie kommer att innehålla så omfattande information om äldre individers liv.
SHARE-projektets policy är att ställa data till forskarsamhällets förfogande (med beaktande av datalagstiftningen). SHARE-projektets data blir därför en värdefull grundsten för forskning om åldrandet i Sverige och Europa. Ytterligare information om projektet kan erhållas från dess hemsida http://www.share-project.org/.
N. Anders Klevmarken, nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet
Vi erhöll anslag från RJ för att i projektet SHARE (Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe) kunna utöka det svenska urvalet i SHARE med fler observationer och för att i efterhand kunna komplettera surveydata med registerdata. Anslaget har använts för dessa två ändamål. Den första vågen av data samlades in under 2004 avseende förhållandena i populationen av personer 50+ i tio EU-länder åren 2003-2004. Samma urval återintervjuas f n i en andra datainsamlingsvåg. Dessutom har man i de flesta länder dragit tilläggsurval, som nu intervjuas för första gången. Antalet länder har utvidgats. Bl a har Polen, Tjeckien och Israel tillkommit.
Medlen från RJ har bidragit till finansieringen av återintervjuer med respondenter från datainsamlingsvåg 1 tillhörande ett tilläggsurval, som inte finansieras av EU. Fältarbetet med dessa återintervjuer pågår för närvarande. Anslaget gjorde det också möjligt för oss att försöka höja svarsfrekvensen i våg 1 genom att intervjuarna med en mindre gåva kunde tacka de respondenter som initialt vägrade men till slut valde att medverka.
Data från insamlingsvåg 1 finns nu tillgängliga för forskning via SHARE-projektets hemsida. Data från den nu pågående insamlingsvåg 2 kommer att göras tillgängliga för forskning på samma sätt. De första, huvudsakligen deskriptiva resultaten från den första vågen av SHARE har publicerats i två volymer "First Results from the Survey of Health, Ageing and Retirement in Europé", i vilka medlemmar i den svenska projektgruppen medverkat. Anslaget från RJ gjorde det också möjligt att framställa en mindre skrift på svenska "50+ i Europa En åldrande befolknings hälsa och ekonomi", som också sammanfattade de första resultaten, men med fokus på en svensk publik. Denna skrift presenterades på en presskonferens på RJ och fick ett ganska stort genomslag i media.
Anslaget från RJ har också gjort det möjligt att inköpa registerdata från SCB och SOS för de individer som ingår i de svenska SHARE-urvalen. Matchade survey- och registerdata har vi fått tillgång till via SCB:s MONA-system. Dessa data har vi hittills använt för att studera s k nonsampling errors i SHARE. Det handlar dels om att analysera bortfallets orsaker och karaktär och dels om att analysera mätfel i surveydata. Resultaten från den första studien visar att det inte främst är högavlönade och personer med höga inkomster, som inte medverkar, utan snarare personer i den vänstra svansen av inkomstfördelningen, dvs arbetslösa, personer med socialbidrag, personer med låga inkomster och unga. Vi har dock även funnit en mindre, negativ effekt på svarsfrekvensen av hög lön.
I mätfelsanalyserna användes registerdata för att validera surveydata. Våra resultat visar att mätfelen i de variabler vi undersökt, främst olika former av tillgångar såsom eget hem och andra fastigheter, innehav av aktier, obligationer och banktillgodohavanden m m, inte har s k klassiska oberoendeegenskaper utan felen är korrelerade med det "sanna" värdet. För t ex värdet av eget hem finner vi en negativ korrelation, vilket innebär att personer som bor i stora hus med högt marknadsvärde tenderar att underrapportera marknadsvärdet, medan de som bor i små hus med lägre marknadsvärde tenderar att överskatta det. Resultaten från båda studierna kommer att publiceras i Fredrik Johanssons doktorsavhandling under våren 2007.