Projektet syftar till att undersöka tre moderna svar på den skeptiska utmaningen inom kunskapsteorin. Dessa tre strategier är externalism, kontextualism och transcendentala argument. Samtliga har rönt stort intresse inom den analytiska filosofin. De båda första menar sig bemöta skepticismen genom att förkasta varsitt antagande inom den traditionella kunskapsteorin medan den senare vänder den skeptiska utmaningen mot sig själv. Externalismen förkastar antagandet att kunskapssubjektet måste kunna ge skäl för sina kunskapsanspråk för att kunna ha kunskap. Kontextualismen förnekar i stället att kunskap är en kontextoberoende storhet. Syftet med transcendentala motargument är att visa att skeptikern i själva verket förutsätter något som hon menar sig tvivla på. Projektet är tänkt att ge svar på frågan om dessa tre strategier lyckas. En förutsättning för att kunna göra det är att göra en adekvat analys av skeptiska arguments struktur. På basis av en sådan analys och undersökning av de tre strategierna avser projektet att undersöka aprioriska kunskapsanspråks roll i argument mot skepticismen (dvs. kunskapsanspråk som inte grundar sig på erfarenhet).
Skeptiska argument har stor relevans för filosofin. Även om skeptiska slutsatser inte dras, så använder ett flertal filosofiska riktningar skeptiska argument i sin kritik av den traditionella synen på kunskap, som i fallet med relativismen. Därmed är det av intresse att närmare undersöka skeptiska argument och dessa tre motstrategier som filosofer knutit förhoppningar vid