Christer Lundh, ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs universitet

Syfte

Projektets syfte har varit att analysera statarsystemets effektivitet och betydelse för de skånska godsens arbetskraftsförsörjning, från systemets uppkomst i början av 1800-talet till dess avskaffande år 1945. Fokus har varit på två områden:

1) Statarsystemet i relation till godsens produktion, drift och arbetskraftsförsörjning

2) Statarna i jämförelse med andra yrkesgrupper ur en rad olika aspekter

Presentation av forskningsresultat

Forskningsresultat har presenterats i internationella och svenska publikationer. En uppsats finns med i en internationell antologi (Nr 1), och artiklar finns i följande internationella tidskrifter: Historia Agraria revista de agricultura e historia rural (Nr 2), Continuity and Change (Nr 3) och International Review of Social History (Nr 4). Ytterligare två artiklar är accepterade för publicering i Journal of Interdisciplinary History (Nr 7) respektive Continuity and Change (Nr 8). En artikel är inskickad till Scandinavian Journal of History (Nr 10) och en artikel är planerad till Continuity and Change under hösten 2007 (Nr 11). Två kapitel i en svensk antologi har skrivits inom ramen för projektet (Nr 5 och 6). Projektet kommer att sammanfattas i en antologi med projektdeltagarna som redaktörer och författare till fyra kapitel (Nr 9). Kapitelmanus till denna antologi presenterades vid en workshop i Lund den 11 januari 2007, och bokmanus kommer att färdigställas under våren 2007. Därefter kommer tryckningsbidrag att sökas för en så snabb publicering som möjligt. En populariserad monografi baserad på projektets huvudresultat planeras utkomma 2008 (Nr 12).

Resultat har även presenterats (eller kommer att presenteras) vid följande konferenser
- 20th International Congress for the Historical Sciences, Sydney, Australien, 3-9 juli 2005,
- 30th Annual Meeting of the Social Science History Association in Portland, USA, 3-6 november 2005,
- COST (A34) workshop "Well-Being as a Social Gendered Process", Modena, Italy, 26-28 juni 2006,
- session 75 "Economics of Widowhood", XIV International Economic History Congress, Helsinki, Finland, 21-25 augusti 2006,
- Seventh Conference of the European Historical Economics Society, 29 juni - 1 juli 2007, Lund,
- COST A35 (Programme for the Study of Rural Societies) conference "Wealth and Poverty in European Societies from the Middle Ages to the present day. Standards of living, material culture and consumption patterns", Torun, Polen, 21-22 september 2007.
- det sjunde svenska ekonomisk-historiska mötet i Stockholm den 12-14 oktober 2007.

Inom ramen för projektet har olika källmaterial och metoder använts. Studierna av statarsystemet i relation till godsens produktion, drift och arbetskraftsförsörjning har baserats på primärmaterial i godsarkiv kompletterat med offentlig statistik och utredningar. Studierna av statarna i jämförelse med andra yrkesgrupper baseras på primärmaterial i godsarkiv, offentlig löne- och hushållsbudgetstatistik, etnologiskt primärmaterial och longitudinella individdata ur Skånes demografiska databas (vid Centrum för ekonomisk demografi, ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet). Såväl traditionella ekonomisk-historiska metoder som kvalitativ analys och mer specifika metoder för demografisk analys (event history analysis, log linear analysis) och analys av lönekonvergens (sigma- och betakonvergens) har använts.

1. Produktion, drift och arbetskraftsförsörjning
I en undersökning (Nr 5) studeras utvecklingen av jordbruket vid det skånska storgodset Vittskövle under 450 år, utifrån produktionsvolym, arbetsorganisation och teknisk utveckling. Vittskövle, liksom de flesta andra skånska gods beträdde samma väg mot "Gutsherrschaft" som var vanligt i östra Europa. När bönderna till slut blev fria från dagsverken infördes överallt på godset lönearbete i jordbruket genom statarsystemet. Systemet upprätthölls in i det sista till dess avskaffande 1945.

Från dansk tid och fram till 1800-talet kom nästan all godsets arbetskraft från dess bönder och husmän, som betalade med dagsverken till herrgården för den jord de brukade för egen del. Dagsverkssystemet utbredning och effektivitet för godsägarna i Skåne var orsaken till att statarsystemet introducerades ett halvt sekel senare där än i Mälardalen. Men med plattgårdarna, som först tillkom under tidigt 1800-tal skulle denna nymodighet även införas i Skåne. Det var stora utgårdar under godset som upprättats genom avhysning av bönderna. Där fanns inga dagsverksbönder kvar, och det är på sådana enheter som de första statarna i Skåne dyker upp. Statarsystemet expanderade under 1800-talet i takt med produktionsökningen på Vittskövle och dess sju plattgårdar, och kulminerade under 1900-talets två första årtionden. Vid 1870-talets slut hade en hel anställningskategori, mjölkpigorna, avskaffats när istället statarhustrurna tog över mjölkningen.

I en annan undersökning (Nr 9:2) studeras storjordbrukets utveckling i Malmöhus län under 1800- och 1900-talen, med speciell inriktning på arbetsorganisationen. På 1910-talet kan vi identifiera över 400 jordbruk i Malmöhus län, de flesta med grund i gammal frälsejord. Arbetsorganisationen vilade nu nästan helt på lönearbete. Men den dominerande spannmålsodlingen, och därtill den utbredda odlingen av sockerbetor, gjorde att Skåne intog en särställning vad gäller säsongsanställd arbetskraft. Jämfört med storjordbruk i övriga Sverige, och t.ex. de i Södermanlands län, var det relativa antalet statare färre och de säsongsanställda fler. De rekryterades framförallt i närområdet, men också till en inte obetydlig del från så fjärran platser som Småland, Polen och Ukraina. Det var till stor del kvinnlig arbetskraft som rekryterades till betsäsongerna.

Frågan om statarsystemets effektivitet är central i projektet: varför systemet uppstod, vad som var dess rationalitet och varför det avvecklades. Statarsystemet fanns inom svenskt storjordbruk under lång tid och bör ha framstått som ekonomiskt rationellt i dåtidens samhälle.

En förutsättning för uppkomsten av statarsystemet var den omfattande naturahushållningen inom jordbruket och den allmänna knappheten på kontanta penningmedel i det förindustriella samhället. Speciellt i Skåne där hoveriet dominerat bör statarsystemet ha setts som en naturlig variant av lönearbete. Till formen var statarsystemet en utvidgning och förlängning av det traditionella tjänstehjonssystemet. (Nr 1, 3) Men det var inte bara dessa grupper som avlönades delvis in natura, detta förekom även bland hantverkare och arbetsledare vid godsen. I takt med att detaljhandeln utvecklades på landsbygden, och det blev möjligt att köpa specerier och andra livsmedel, minskade livsmedlen i staterna till ett minimum bestående av mjölk, spannmål och potatis. När statarsystemet avskaffades 1945 var handeln på landsbygden fullt utvecklad och ett system där lantarbetarna avlönades enbart med penninglöner och hade egna lägenheter var ett fullt möjligt alternativ.

Ett resultat som indikerar marknadsekonomins utbredning är att den obesuttna gruppens priskänslighet ökade under 1800-talets sista hälft: det fanns en statistiskt säkerställd benägenhet att skjuta upp omgiften under år då matpriserna ökade utöver den trendmässiga prisstegringen. (Nr 8) Man kan också se en allmän tendens till konvergens i de regionala lantarbetarlönerna och priserna från 1860-talet till 1940-talet, vilket kan tolkas i termer av ökad marknadsintegration. (Nr 16)

En del av statarsystemets ursprungliga dragningskraft var förmodligen att det gav jordlösa människor på landet möjlighet att gifta sig. I början av 1800-talet var den genomsnittliga giftermålsåldern för obesuttna över 30 år i Skåne, men allt eftersom tillgången till jobb och bostäder på landsbygden ökade som ett resultat av jordbrukets kommersialisering, sjönk giftermålsåldern. Mot slutet av seklet gifte sig obesuttna vid yngre ålder än bönder, för vilka giftermålsåldern var stabil under hela 1800-talet.

Ur arbetsgivarsynpunkt var statarsystemet ett försök att förena naturahushållning och jordbrukskapitalism, i syfte att hålla löne- och transaktionskostnader nere. (Nr 9:2) Lönekostnaderna hölls nere genom att en stor del av lönen betalades ut i naturalier. Statarna, och i synnerhet kvinnorna, stod för ett stort obetalt arbete i hemmet med att förädla råvaror till mat eller förse bostaden med uppvärmning. Genom årskontraktens utformning och genom att en så stor del av lönen betalades i livsmedel och bostad minskade arbetarnas förhandlingsmöjligheter och därmed arbetsgivarnas förhandlingskostnader. Därtill vidmakthölls genom statarsystemet en beroendeställning som innebar ojämlika förhandlingspositioner - vid konflikt om arbetsförhållandena eller vid kontraktsbrott riskerade arbetaren inte bara sitt arbete utan även sin bostad.

Statarsystemets avskaffande hängde samman med att förutsättningen för dess existens försvann: naturahushållningen. I takt med att marknadsekonomin vann inträde på landsbygden, skapades alternativ till naturalieersättningarna. Härtill kom fackföreningsrörelsens och Lantarbetareförbundets bestämda motstånd mot löneformen som sågs som ålderdomlig. Stöd för denna hållning fanns under mellankrigstiden också i sociala reportage och den så kallade proletärlitteraturen. Antalet statare minskade kraftigt under 1940-talet. Två år innan systemet avskaffades var endast 18 procent av de kollektivavtalsbundna lantarbetarna i Skåne statare.

Den tekniska utvecklingen i jordbruket, t ex det ökade bruket av traktorer, minskade behovet av arbetskraft i jordbruket, men detta drabbade inte bara statare utan även drängar, torpare och lantarbetare med kontantlöner. Rationaliseringen under efterkrigstiden skulle komma att krympa lantarbetarkåren till en bråkdel av det tidiga 1900-talets. Det unika för svenskt och speciellt skånskt storjordbruk är att de gamla feodala stordriftsenheterna från 1700- och 1800-talet kunde bestå genom århundradena, och leda denna utveckling. Vid en analys av de 40 enheter som fick mest arealbidrag från EU 2004 finner vi att 26 har sina rötter i gamla skånska godsbildningar från dansk tid, och i flera fall ägs de av samma familjer som ägde dem under 1800-talet.

I tidigare forskning har statarkvinnornas lönearbete, 'den vita piskan' (mjölkningen), framhållits som huvudorsaken till den ofta beskrivna misären i statarhemmen. En alternativ tolkning är att det inte var lönearbetet i sig som skapade problem, utan dess kombination med en kvardröjande hushållsbaserad bearbetning och förädling av livsmedel som hängde samman med naturabetalningen. (Nr 9:2, 9:9) Statarhustrun förväntades stå för ett komplett lanthushåll, fast inte på en bondgård utan i trånga och undermåliga lokaler och utan annan hjälp än eventuella halvvuxna barn. Detta framstår som en avgörande skillnad mellan statarkvinnor och urbana arbetarkvinnor. De senare arbetade också utanför hemmet, men i det egna hushållet hade de en betydligt lättare arbetsbörda än statarkvinnorna. Industriarbetarkvinnan köpte normalt sin potatis på torget medan statarkvinnan fick sätta, vattna, gödsla, kupa och plocka upp sin potatis.

2. Statarna i jämförelse med andra arbetargrupper
Statarna har inför eftervärlden kommit att framstå som en ganska säregen yrkesgrupp. De var fattiga, ständigt utan kontanter, bodde i ohälsosamma och nerlusade bostäder, hade fler barn än de flesta och flyttade ständigt. I förhållande till arbetsgivaren var statarna underdåniga och uppgivna, och jämfört med andra arbetargrupper ointresserade av facklig organisering, politik och kultur. Bilden av statarna har i stor utsträckning skapats i den sociala reportage som blev populära under mellankrigstiden, t ex Ludvig Nordströms radioreportageserie, och proletärlitteraturen, t ex Ivar Lo-Johansson. (Nr 9:6-8) Ett huvudspår i projektet har varit att utgå från populärkulturens beskrivning av statarna och jämföra vad olika källmaterial säger om yrkesgruppen jämfört med andra arbetargrupper.

I ett par studier jämförs det skånska primärmaterialet från två etnologiska statarundersökningar 1938 och 1945 med de tryckta statarberättelser som Nordiska Museet publicerade och den bild som gavs i populärkulturen. (Nr 9:8, 10) Den första undersökningen 1938 är en traditionell etnologisk undersökning, uppbyggd kring ett mycket detaljerat frågeformulär och ortsmeddelare. Det insamlade primärmaterialet har samma karaktär som många andra etnologiska undersökningar. Den andra undersökningen genomfördes efter ett initiativ från Ivar Lo-Johansson och en ganska kortfattad frågelista publicerades i Lantarbetaren. Nordiska Museet ställde dock upp som medorganisatör. Frågorna i 1945 års undersökning var mer vinklade åt facklig organisering, motsättningar till arbetsgivaren osv.

Primärmaterialet till de båda undersökningarna ger en allsidig bild av statarnas arbete och hemförhållanden, även om lanseringen av 1945 års undersökning förmodligen påverkade urvalet av dem som svarade. Genom att olika sidor av statarsystemet berörs och uppgiftslämnare är inbördes motstridiga eller beskriver egna funderingar, modifieras populärkulturens schablonbild av statarna. Materialet är fullt tolkningsbart och kompletterar på ett bra sätt den offentliga statistikens och utredningsväsendets framställningar. När Nordiska Museet gav ut ett antal berättelser i "Statarminnen" 1947 och 1949 hade mycket av de detaljrika beskrivningarna och egna funderingar som gör primärmaterialet intressant redigerats bort. Statarminnena kom därmed att snarast vidimera den bild av statareländet som Ivar Lo-Johansson beskrivit i sina romaner och andra skrifter och tolkades i pressen som att Ivar Lo hade haft rätt hela tiden.

Bilden av statarna i populärkulturen jämförs också med faktiska uppgifter om statarnas levnadsstandard ur olika aspekter i godsarkiv, offentlig statistik och andra undersökningar samt med motsvarande förhållanden för andra arbetargrupper. (Nr 2, 9:4, 9:8) År 1910 hade en statare i Skåne 304 kronor i kontant årslön och fick naturalier motsvarande 351 kronor och tillgång till bostad motsvarande 83 kronor. Den kontanta årslönen utgjorde alltså 40 procent av den totala löneersättningen. Under förra hälften av 1800-talet utgjorde ca 75 procent av statarnas lön av naturalier (inkl. värde av bostaden), en andel som successivt minskade till 60 procent 1910 och ca hälften under mellankrigstiden. Staten bestod i början av 1900-talet av mjölk, spannmål, potatis samt ved och stenkol. I Skåne var råg det viktigaste sädesslaget, medan vete var ovanligt. I början av 1800-talet innehöll staterna även andra varuslag, men dessa kom successivt att ersättas med kontanter i takt med att de gick att köpa på marknaden (t ex salt, kött, kläder, skor).

Statarnas kontantlöner 18-dubblades mellan 1865 och 1945. Inklusive värde av naturalier och bostad tiodubblades den totala årslönen (sexdubblades om hänsyn tas till prisutvecklingen). Även mätt i kilogram och liter mer än fördubblades den årliga staten mellan 1865 och 1945. Statarna fick alltså del i den allmänna reallöneökning som följde på det industriella genombrottet.

Jämfört med drängar som också hade kost och logi inräknad som en in natura-ersättning var statarnas kontantlöner låga under 1860-och 70-talen. En dräng fick då ca. 40 procent högre kontant årslön än en körkarl. Statarnas kontanta löneersättning ökade emellertid snabbare än drängarnas, men det var först efter det första världskriget som stataren fick en kontantlön i samma (eller högre) nivå som en dräng.

Om man jämför den totala löneersättningen, dvs den kontanta årslönen plus värdet av stat och bostad, för olika arbetargrupper inom jordbruket framstår inte statarna som en lika missgynnad arbetargrupp. I Malmöhus län hade statare större totala årslöneinkomster än daglönare och drängar under så gott som hela perioden. Skillnaden var utslaget på hela perioden i storleksordningen 20 procent högre än för daglönare och 10 procent högre än för drängar. Jämför man däremot med förhållandena utanför jordbruket var skillnaderna stora. Under perioden 1875-1913 var industriarbetarlönerna i Skåne 50-60 procent högre än statarlönerna. Under 1920-talet ökade skillnaden till uppemot 100 procent.

Skillnaden mellan lönerna i jordbruket och industrin kan möjligen förklaras som en skillnad mellan land och stad eftersom det fanns olika konsumtionsmönster och pris- och hyresnivåer. En jämförelse av hushållsbudgetar, dvs förteckningar över konsumerade livsmedel i hushållet under en given period, mellan statare, torpare och daglönare i det skånska jordbruket och arbetare i Malmö och Helsingborg kring 1913/14-1920 bekräftar detta antagande. Det fanns variationer i livsmedelskonsumtionen, t ex att de urbana arbetarna konsumerade mer förädlade livsmedel, men mätt i kilogram eller liter var skillnaderna små och snarast till statarnas fördel. Med hänsyn taget till hushållens sammansättning konsumerade statare mer kött, mjölk och potatis än de övriga grupperna och dessutom mer spannmålsprodukter än torpare och daglönare i jordbruket. En beräkning av dagportionernas näringsvärde visar att statarnas föda innehöll mest kilokalorier, och därtill mest fett, kolhydrater och äggviteämnen.

Detta resultat strider liksom löneserierna mot bilden av statarna som den fattigaste sociala gruppen på den skånska landsbygden. I det ovan refererade etnologiska primärmaterialet förekommer uppfattningen att naturalönesystemets positiva sida var att statarfamiljen tillförsäkrades mat oavsett kristider, prisstegringar eller om mannen var benägen på sprit och festande. Man bör dock betänka att det krävdes en mängd oavlönat arbete i hushållet för att statarna skulle kunna konsumera samma livsmedel som arbetarna i staden köpte (se resonemanget ovan).

Undersökningar av andra aspekter av statarnas levnadsstandard visar ungefär samma sak som studien av löneskillnaderna. När det gällde bostadsfrågan var den stora skillnaden mellan stad och land. Bostadsproblemet i staden var trångboddheten, medan bostädernas kvalitet var problemet på landsbygden. (Nr 9:10, 10) Detta gällde i synnerhet under 1800-talet och i äldre hus, medan standarden höjdes när man byggde nya bostäder. Statarna i Skåne hade i genomsnitt större bostäder än statare i övriga landet, men det förefaller inte ha varit stora skillnader i boendet jämfört med andra grupper på landsbygden, inklusive torpare och småbönder.

Beträffande statarnas demografi konstateras i en studie av förhållandena i tre skånska församlingar 1830-1894 att den inte skiljer sig från andra obesuttna gruppers på landsbygden. (Nr 9:5) Den äktenskapliga fruktsamheten för kvinnor över 20 år var lägre för statare än för torpare/husmän, lantarbetare, hantverkare och soldater. Studien visar också att det i dessa församlingar inte finns några skillnader i flyttningsbenägenheten mellan statare och andra obesuttna grupper. Den mest flyttningsbenägna gruppen var det ogifta tjänstefolket. (Nr 2)

Statarna var ingen välavgränsad grupp, i vart fall inte under 1800-talet, utan statare rekryterades från olika grupper obesuttna och frälsebönder på landsbygden och det var vanligt att man lämnade stataryrket för någon annan verksamhet efter en tid. Det fanns en social rörlighet mellan olika proletära grupper på landsbygden, men också fall av social rörlighet uppåt. (Nr 9:5) En studie av giftermålen i fem skånska församlingar visar att det bland bönder fanns en starkt utvecklad social homogami, dvs partnern valdes från den egna socialgruppen, särskilt i gruppen självägande bönder. (Nr 4) När folkökningen ledde till ökad proletarisering på landsbygden under andra hälften av 1800-talet, försökte (och lyckades) bönderna fortfarande förmå sina barn att gifta sig inom bondegruppen. Ibland de obesuttna fanns en större inbördes rörlighet mellan olika yrkesgrupper.

Statarna omfattades inte av de sociala välfärdssystem som utvecklats bland bönderna. Om partnern dog, hade bondeänkan eller änklingen olika alternativ till att gifta om sig, t ex att fortsätta driva gården ensam, att överlåta gården på något av barnen i utbyte mot undantagsförmåner. Dessa alternativ stod inte till buds för de obesuttna. Män valde ofta att gifta om sig, medan kvinnor flyttade in som inhyses hos ett barn eller någon annan person. (Nr 7)

Publikationer

 (1) Christer Lundh, ”Life-Cycle Servants in Nineteenth Century Sweden: Norms andPractice”, i Fauve-Chamoux, Antoinette (red.), Domestic Service and the Formation of European Identity. Understanding the Globalization of Domestic Work, 16th - 21st Centuries. Bern: Peter Lang 2004. 

 (2) Christer Lundh, ”Criados agricolas en la Seucia del XIX. El caso de Escania”. Historia Agraria revista de agricultura e historia rural, vol. 35, 2004.

 (3) Christer Lundh, ”People on the Move. Determinants of Servant Migration in Nineteenth Century Sweden”. Continuity and Change, nr. 1, vol. 17, 2005. (Medförfattare: Martin Dribe.)

 (4) Christer Lundh, ”Finding the Right Partner. Rural Homogamy in Nineteenth-Century Sweden.” International Review of Social History, vol. 50, 2005. (Medförfattare: Martin Dribe.)

 (5) Mats Olsson, "Storföretaget Vittskövle 1500–1950", i Gods och bönder från högmedeltid till nutid. Kontinuitet genom omvandling på Vittskövle och andra skånska gods, red Mats Olsson, Sten Skansjö och Kerstin Sundberg. Lund; Nordic Academic Press 2006.

 (6) Mats Olsson, Sten Skansjö, "Gods i kontinuitet och omvandling", i Gods och bönder från högmedeltid till nutid. Kontinuitet genom omvandling på Vittskövle och andra skånska gods, red Mats Olsson, Sten Skansjö och Kerstin Sundberg. Lund: Nordic Academic Press 2006.

 (7) Christer Lundh, ”Widowhood strategies in preindustrial society”. Accepterad för publicering i Journal of Interdisciplinary History 2007. (Medförfattare Martin Dribe och Paul Nystedt.)

 (8) Christer Lundh, ”Remarriage, gender and social class: A longitudinal study of remarriage in southern Sweden, 1766–1894”. Accepterad för publicering i Continuity and Change 2007/08.

(9) Christer Lundh, & Mats Olsson (red.), Statarna i myt och verklighet. Skånska statare 1850-1950 (preliminär titel). (Manus, utkommer 2007/2008)

    Förord

    1. Statarna i myt och verklighet (Christer Lundh och Mats Olsson)

    2. Storjordbruk, statare och andra (Mats Olsson)

    3. Statarnas geografi i Skåne vid sekelskiftet 1900 (Henrik Svensson)

    4. Statarnas löner och levnadsstandard (Christer Lundh)

    5. Statarnas geografiska rörlighet, sociala ursprung och fruktsamhet i tre skånska

       socknar 1830 till 1895 (Martin Dribe och Patrick Svensson)

    6. Populärkulturens statarbild (Mats Hellspong)

    7. Estetik eller erfarenhet – statarskolan i litteraturen (Helén Læstadius)

    8. Statarnas berättelser (Christer Lundh och Mats Olsson)

    9. Statarhustrur (Maria Stanfors)

   10. Statarbostäder (Mats Hellspong)

   11. Landarbejdere i Danmark fra ca. 1800 til 1919 (Grethe Banggaard)

    Referenser

  (10) Christer Lundh och Mats Olsson, “Contract-workers between Myth and Reality. Work, standard of living and social status of agricultural workers in 19th and early 20th Century Scania”. Manus inskickat till Scandinavian Journal of History.

  (11) Christer Lundh och Mats Olsson, “Workers in Agriculture and Industry in Nineteenth and early Twentieth Century Sweden: A Comparative Study of Standard of Living and Social Status”. Planerad artikel till Continuity and Change, skickas hösten 2007.

 (12) Mats Olsson, Statarliv i Skåne. Planerad populärhistorisk bok, 2008.

 Papers 

 (13) Christer Lundh och Mats Olsson, Contract-workers in Swedish Agriculture in the Nineteenth and Twentieth Centuries: A Comparative Study of Standard of Living and Social Status. Uppsats presenterad vid 20th International Congress for the Historical Sciences, Sydney 3-9 juli 2005.

 (14) Christer Lundh, Remarriage, Gender and Social Class A Longitudinal Study of Remarriage in southern Sweden, 1766–1894. Paper to the session “Marriage Dissolution and Remarriage in Comparative Perspective” at the 30th Annual Meeting of the Social Science History Association in Portland, US, November 3–6, 2005

 (15) Christer Lundh, Gender Strategies of Well-being in Widowhood: The Case of 19th Century Rural Sweden. Paper for the COST (A34) workshop "Well-Being as a Social Gendered Process", Modena, Italy, June 26-28 2006, and session 75 "Economics of Widowhood" at the XIV International Economic History Congress, Helsinki, Finland, August 21-25 2006. (Medförfattare: Martin Dribe och Paul Nystedt.)

 (16) Christer Lundh, Internal migration and regional wages in Sweden, 1865-1965. Paper to  the Seventh Conference of the European Historical Economics Society, 29 June – 1 July 2007, Lund. 

 (17) Christer Lundh, Household consumption and real wages among rural and urban workers in southern Sweden, 1912-1942. Paper to the COST A35 (Programme for the Study of Rural Societies) conference “Wealth and Poverty in European Societies from the Middle Ages to the present day. Standards of living, material culture and consumption patterns”, Torun, September 21-22 2007.

 (18) Christer Lundh och Mats Olsson, Statarna i myt och verklighet: Skånska statare 1850-1950 i jämförande perspektiv. Paper till det sjunde svenska ekonomisk-historiska mötet i Stockholm den 12-14 oktober 2007.