Jonas Edlund, sociologiska institutionen, Umeå universitet

Svenska värderingar i jämförande perspektiv: International Social Survey Program

2005-2012

Detta projekt (Dnr In2003-0472 2004-2005) (slutredovisning datum 2007-03-31) är ett infrastrukturstöd till svensk samhällsvetenskaplig forskning. Sökta medel finansierade de svenska datainsamlingarna 2004-2005 inom det s k International Social Survey Program (ISSP), (se även www.issp.org). ISSP är ett komparativt projekt med uppgift att konstruera och genomföra internationellt jämförbara attitydstudier. Årliga attitydundersökningar genomförs tillsammans med fyrtio länder kring teman som social jämlikhet, välfärdsstat, miljö, religion, arbetsliv och familj. ISSP:s databas innefattar data fr o m 1985. ISSP utgör en allmän resurs för samhällsvetenskaplig forskning då data deponeras i nationella och internationella dataarkiv och är därmed fritt tillgängliga för forskarsamhället. Projektmedel söktes för kostnader rörande datainsamling samt resor förknippade med konstruktion av frågeformulär.

Den komparativa databasen som byggts upp är i många stycken unik: (a) data rörande en mängd olika attitydområden har årligen samlats in sedan starten 1985, (b) över fyrtio länder är i dagsläget involverade i ISSP, (c) ISSP-data är fritt tillgängliga för forskarsamhället, (d) undersökningarna har ett tydligt teoretiskt ramverk av mer generell art.

Tack vare den långsiktiga uppbyggnaden utgör ISSP:s databas idag en väsentlig del av forskarsamhällets infrastruktur. Värdet av att bevara och utveckla en sådan långsiktig komparativ attityddatabas är av utomordentlig vikt.

Eftersom ISSP är ett datasamarbete som för närvarande saknar motsvarighet ifråga om omfattning, långsiktighet och datakvalitet på attitydforskningens område, är ISSP av stort intresse för svensk samhällsvetenskap i allmänhet. Den dataaltruistiska strategi (data fritt tillgängliga för forskarsamhället) som ISSP tillämpar har resulterat i att ett flertal svenska institutioner använder ISSP-data, samt en växande mängd publikationer, däribland ett flertal doktorsavhandlingar, som baseras på ISSP-data.

Det bör också nämnas att varje ISSP-modul har en tydlig teoretisk inramning med relevans för en rad social-vetenskapliga discipliner. Låt oss exemplifiera med ett område som knyter samman sociologi, statsvetenskap och ekonomi, en teoritradition som kan benämnas ”Comparative Political Economy”. ISSP-data erbjuder stora möjligheter att besvara frågeställningar som formulerats inom olika fraktioner av denna teoritradition:

* Den s k historiska institutionalismen där en analytisk tyngdpunkt avser relationen mellan politiska institutioner och politiska mönster och konfliktlinjer i valmanskåren (Steinmo et. al. 1992; Pierson 1994; Rothstein 1998).

* Maktresurs-, welfare state regimes-, och production regimes-skolbildningarna med sin gemensamma betoning på hur skilda typer av välfärdsstatliga arrangemang, arbetsmarknadsregleringar, maktfördelning mellan olika intressegrupper och organisationer, inverkar på opinionsmönster och sociala skiljelinjer mellan grupper (Kitschelt et. al. 1999; O’Connor & Olsen 1998; Pierson 2001 Huber & Stephens 2001; Hollingsworth & Boyer 1997).

* Social capital och social trust teorin med sin betoning på hur sociala nätverk och social tillit har en rad implikationer för nutida samhällens funktionssätt (Putnam 1993, 2000; Rothstein 1998, 2003; Rothstein & Steinmo 2002).

De två undersökningarna som genomfördes under projektperioden var följande:
2004 'Citizenship'
2005 'Work Orientations III'.

Citizenship-undersökningen var den första i sitt slag inom ISSP. Work orientations modulen var den andra replikeringen av en modul som introducerades 1989 och därefter replikerades 1997.

Båda undersökningarna har i enlighet med ansökan sammanställts vid sociologiska institutionen och data har deponerats vid det officiella ISSP dataarkivet i Köln (Zentralarchiv für Empirische Sozialforschung, Kölns universitet) samt vid det svenska dataarkivet vid Göteborgs universitet: Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst. Jag har även lagt upp data och kodböcker på sociologiska institutionens hemsida (www.umu.se/soc/forskning/issp.html).

Förutom att data används inom forskarsamhället, används data inom grundutbildningen (metod kurser och ’cultural studies’), samt i studentuppsatser.

ISSP har presenterats vid ett antal konferenser och seminarier:

* International Social Survey Program. Konferens ’Survey-undersökningar – ger karta för framtiden’. Vetenskapsrådet, Stockholm. 2006-04.

* An introduction to the International Social Survey Program (ISSP). Invited speaker at ESPAnet Expert Seminar ‘Public Opinion and Social Policy in Europe: Towards European Academic Networking and an Extension of International Comparable Data’. Tilburg University, 2004-10.

* Skattekonferens Svensk och internationell skatteforsning, anordnad av Riksbankens Jubileumsfond 2006-10

* Komparativa databaser: ISSP och ESS. Presentation för C/D studenter, Sociologiska institutionen, Umeå universitet. 2004-09, 2007-01.

Då ISSP är ett internationellt projekt är intresset för dessa data stort även utanför Sverige. ISSP bibliografin omfattar i nuläget 2335 publikationer. För åren 2004 och 2005 har det inrapporterats 341 publikationer. Detta är ett konservativt mått då det bygger på att forskare rapporterar in sina publikationer till ISSP. Det uppskattade antalet publikationer är 600+ (se www.issp.org/trends2.shtml).

Eftersom projektet är ett infrastrukturprojekt är det inte tillämpligt att sammanställa en lista över publikationer genererade inom ramen för projektet. Dessutom bör man ha i åtanke att kedjan från insamlade data till publicerade arbeten sträcker sig under en relativt lång tidsperiod, exempelvis blir den slutgiltiga internationella datafilen för ISSP 2005 tillgänglig nu under våren 2007. Jag har istället valt att lista publicerade arbeten av svenska forskare under perioden 2004-2005 som använt ISSP data. Sammanställningen är inte heltäckande då den bygger på att forskare rapporterar in sina publikationer till ISSP.

Sammanfattningsvis har projektstödet använts precis på det sätt som ansökan avsåg. Data är insamlade, sammanställda, samt deponerade vid ZA och SSD.

Referenser

Hollingsworth J R & R Boyer (1997) Contemporary Capitalism. The Embeddedness of Institutions. Cambridge: Cambridge University Press.

Huber E & J D Stephens (2001) Development and Crisis of the Welfare State. Chicago: University of Chicago Press.

Kitschelt, H; P Lange; G Marks & J D Stephens (red) (1999) Continuity and Change in Contemporary Capitalism. Cambridge University Press.

O’Connor, J S & Olsen, G M (eds.) (1998) Power Resources Theory and the Welfare State. Toronto: Toronto University Press.

Pierson P (1994) Dismantling the Welfare State. Cambridge: Cambridge University Press.

Pierson, P (ed.) (2001) The New Politics of the Welfare State. Oxford: Oxford University Press.

Putnam, R. D. (1993) Making Democracy Work. Princeton: Princeton University Press.

Putnam, R. D. (2000) Bowling Alone. The collapse and revival of American community, New York: Simon and Schuster.

Rothstein, B (1998) Just Institutions Matter. The Moral and Political Logic of the Universal Welfare State. Cambridge: Cambridge University Press.

Rothstein, Bo & Sven Steinmo (Red) (2002) Restructuring Politics. Institutional Analysis and Challenges of the Welfare State. New York: Palgrave.

Rothstein, B. (2003) Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm: SNS.

Steinmo, S; K Thelen & F Longstreth (eds.) (1992) Structuring Politics. Historical Institutionalism in Comparative Analysis. Cambridge: Cambridge University Press.