Kristi Niskanen, Historiska institutionen, Stockholms universitet

Ett återkommande dilemma - arbets- och äktenskapskontrakt hos tre generationer kvinnor

2006-2011

Syftet med detta projekt var att diskutera hur kvinnors sätt att förena betalt arbete, obetalt arbete och familjeliv förändrats under de senaste femtio åren. Gifta/sammanboende kvinnor i tre generationer skulle intervjuas om hur de hanterat detta dilemma. Den gradvisa ökningen av kvinnors lönearbete och de sociala förändringar som skett i organisationen av familjeliv, produktion och reproduktion är grundläggande drag i de processer varigenom könsrelationerna förändrats sedan 1950-talet. Förändringen kan också beskrivas som en övergång från en patriarkalisk kapitalism - där kvinnors arbete i hemmen var förutsättningen för lönearbetets reproduktion - till en postindustriell ekonomi där tvåförsörjarfamiljen är det normativa idealet för könsrelationerna. I den svenska välfärdsstaten har kvinnors ökade lönearbete till stor del skett genom offentliggörande av reproduktionen, det vill säga att välfärdsstaten har övertagit delar av det privata omsorgsarbetet. Omsorgssektorns framväxt sedan 1960-talet har gjort det möjligt för kvinnor att realisera det svenska jämställdhetsprojektet. Konflikten mellan lönearbete och omsorg, produktion och reproduktion har dock inte försvunnit. Den har ändrat karaktär och dess tyngdpunkt har förflyttats från formella rättigheter som påverkar arbetslivet till mer svårfångade kulturella och symboliska domäner där ekonomiska och sociala skillnader mellan könen alltjämt återskapas.

Projektets huvudfrågeställning, liksom dess teoretiska och metodologiska fokus och empiriska omfång, modifierades och förändrades under arbetets gång. För det första avgränsades den planerade oral history-studien till att omfatta en grupp kvinnliga fackliga ledare. Fackföreningsrörelsen karakteriseras i sociologiska termer ibland som en ”girig institution”, det vill säga en organisation som ställer starka krav på medarbetarnas lojalitet och förutsätter anpassning till en rad oskrivna regler i organisationskulturen (oreglerade arbetstider, obruten sammanhållning etc). Kvinnor i hög position i den fackliga hierarkin är en grupp där konflikten mellan familjeliv och arbetsliv blir särskilt markant, och de är dessutom en grupp som sällan uppmärksammats i svensk genushistorisk forskning. Förutom skärningspunkten familjeliv och arbetsliv har intervjuerna gett intressant kunskap om hur fackföreningsrörelsen fungerat som arbetsorganisation och arbetsplats sedan 1960-talet, om genuspräglingen av karriärvägar, om hur förutsättningarna för kvinnors medverkan i fackliga maktpositioner förändrats över generationerna och, slutligen, om fackföreningsrörelsen som arena för social rörlighet (”klassresor”).

För det andra knöts ett FAS-finansierat forskarnätverk , ”Kön och arbete”, till projektet (under 2006-2010). Nätverket utgick från projektets huvudfrågeställning –hur  samhällsförändringarna och jämställdhetsreformerna sedan 1950- och 60-talen  påverkat könsrelationerna. Nätverket syftade till att fördjupa och bredda projektet genom att skapa ett tvärvetenskapligt nordiskt forum för forskningssamarbete och diskussion mellan samhällsvetenskap och historia, att inbjuda forskare till teoretiska och metodologiska diskussioner kring begrepp som betalt arbete, omsorgsarbete och BNP, att bidra med nya forskningsidéer och skapa  möten mellan seniora och juniora forskare.  

Projektet har genererat flera viktiga resultat. Ett första sådant är samlingsartikeln ”Arbetet, facket och livet – kvinnliga ledare inom LO om familj, klass och karriärer” (under slutförande). Den tar avstamp i projektets huvudfrågeställning men vänder på perspektivet och frågar: vad har möjliggjort för en grupp kvinnor i olika generationer att göra en framgångsrik (facklig) karriär? Undersökningen bygger på oral history-intervjuer med 13 kvinnliga fackföreningsledare, födda mellan 1930- och 70-talen. Tidigare forskning visar att kvinnor som arbetar på höga positioner i fackföreningar (och även andra organisationer) har att tampas med könspräglade  institutionella strukturer, kulturer och praktiker som påverkar deras möjligheter att bli  befordrade och accepterade som professionella ledare. Detta slags kulturer och praktiker för också med sig att kvinnor som ledare blir bemötta med maskuliniserade förväntningar som sätter gränser för vilka beteenden och yrkesmässiga ambitioner betraktas som acceptabla.  Kvinnliga ledare själva, å sin sida, bemöter dessa slags förväntningar och normer på sätt som bidrar till att forma deras professionella identiteter, deras sätt att samspela med kolleger och underordnade, liksom deras sätt att värdera och berätta om sina yrkesmässiga, och även privata, erfarenheter. I artikeln analyseras hur informanterna  − som alla har haft, eller innehar i dag, höga ledningspositioner inom olika LO-förbund mellan 1960- och 2000-talen − berättar hur de bemött de könade normerna och kulturerna i fackliga  praktiker, vilka olika typer av karriärer de gjort  (ombuds-, förtroende- och tjänstekarriär), vad som motiverat det fackliga engagemanget och, slutligen, karriärerna i relation till familjeliv. Texten ger ett bidrag till metoddiskussionen inom oral history genom att diskutera de särdrag som intervjuer med elitgrupper innebär. Projektresultaten har (utanför min heminstitution)   presenterats på nordiska och andra internationella konferenser (bl.a. Nordiska kvinnohistorikermötet i Reykjavik 2008, ESSH Conference i Glasgow 2012). 

Ett annat viktigt resultat är de samarbeten och diskussionsfora som skapades inom projektet genom nätverket ”Kön och arbete”. I samarbetet med nätverket organiserades en serie forskarseminarier med gästföreläsare från Danmark, Finland, Norge och Sverige samt från USA och England. I mars 2009 ordnades en workshop-konferens ”Nya perspektiv på kön och arbete” på Stockholms universitet, med sex workshoppar, paneldiskussion och ca 50 svenska och övriga nordiska deltagare. Ett av resultaten vid diskussionerna vid seminarierna och konferensen var att det behövs nya och mer nyanserade sätt att diskutera omsorgsarbete och dess olika dimensioner. Omsorg (”care”) är ett fenomen som ofta uppfattas som något positivt och diskuteras i altruistiska termer, medan maktskillnader mellan brukare/klienter och de som arbetar med omsorg, liksom maktmissbruk, sällan uppmärksammas. Nätverket organiserade därför under 2010 två workshopar på just det temat, i samarbete med Institutet för framtidsstudier. Den första workshopen, ”Omsorgens mörka sidor”, fokuserade på vanvård och omsorgens subtila förtryck. I den andra workshopen, ”Omsorgens dolda röster”, stod brukare/klienter och deras berättelser i centrum. Antalet medlemmar i Kön och arbete-nätverket var ca 50, med en hemsida som en informationskanal. Uppskattningsvis deltog omkring 100 seniora och yngre forskare vid olika tillfällen i nätverkets aktiviteter vilka dokumenterades på hemsidan, www. http://www.kvinfo.su.se/koa/. En viktig konsekvens av dessa diskussioner var att en grupp yngre forskare som deltog i seminarierna, på konferensen och i workshoparna, bildade ett eget nätverk, med syfte att vidareutveckla forskningen om kön och omsorgsarbete.  

Ett tredje viktigt projektresultat är antologin Kön och arbete – förändringar under 50 år  (Stockholm: SNS Förlag 2013, 272 s.). Antologin tar avstamp i projektets huvudfrågeställning, men med utgångspunkt i boken ”Kvinnors liv och arbete” som gavs ut av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) 1962 och som, i sin tur, starkt bidrog till att starta 1960-talets ”könsrollsdebatt”. Antologin belyser vad som hänt i arbetslivet och i jämställdhetsdiskussionen sedan 1960- och 70-talen. Dess frågeställningar och resultat processades fram tillsammans av författarna och bokens redaktörer (undertecknad och Eva Blomberg). Artiklarna och resultaten bearbetades i en workshop med inbjudna kommentatorer i januari 2012. Elva forskare från nio discipliner medverkar. I antologin diskuterar författarna frågor som relationen mellan obetalt/betalt arbete, vad som hänt i teoretiska förståelser av kvinnor som lönearbetare, historieskrivningen om invandrade kvinnors arbete, de mångfacetterade grunderna för diskriminering i arbetslivet, nya mönster av arbetskraftsmigration och arbetsgivar- arbetstagarrelationer inom servicessektorn, könsrollstänkandets utveckling samt pappapolitikens historia.