1. PROJEKTETS SYFTE SAMT EVENTUELLA ÄNDRINGAR I SYFTET UNDER PROJEKTPERIODEN
Syftet med projektet var att studera gestaltningen av sinneserfarenheter i samtida litteratur och film. Hur ser denna gestaltning ut? Vad karaktäriserar den? Hur förhåller den sig till naturvetenskapliga, filosofiska och kulturella föreställningar och kunskaper om sinnena och deras funktion? Ytterst avsåg projektet att belysa frågan om det genereras någon specifik kunskap om mänskliga sinneserfarenheter i litteratur och film. Kan dessa medier lära oss någonting om sinneserfarenheter utöver vad den moderna naturvetenskapen kan? I projektet studerades ett antal filmer och litterära verk från såväl de finkulturella som de mer populära genrerna, fördelade på fyra delstudier som behandlade olika aspekter av sinneserfarenhet. Något generaliserande kan man säga att den första studien om smärta kretsade kring den maximala sinneserfarenheten, medan den andra om kompensatoriska sinnen behandlade frånvaron av sinnesintryck. Den tredje studien om vad som är specifikt mänskligt med våra sinnen vidgade perspektivet genom att gå utanför människan, medan den fjärde om flashbacks vid minnesförlust sökte sig inåt i det mänskliga medvetandet. Gemensamt för projektets fyra delstudier är att de huvudsakligen behandlar vad som skulle kunna betecknas som sinneserfarenheternas gränsområden. Detta val bottnar i att det är i dessa gränsområden sinnenas funktioner prövas och blir särskilt tydliga, vilket i sin tur gör det produktivt att studera dessa områden för att söka ny kunskap om sinnena. 

Syftet har förblivit detsamma under projekttiden, dock har tyngdpunkten i projektet huvudsakligen kommit att läggas på delstudie 3 och 4, och delvis även 1, medan delstudie 2 efterhand allt mer hamnat i bakgrunden. Stor vikt har lagts vid förhållandet mellan sinnesperceptioner och minne.

2. PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT OCH ETT RESONEMANG OM DESSA
Som projektets viktigaste resultat framstår att jag fått flera av mina hypoteser bekräftade: a) att betoningen av det visuella är central när det gäller gestaltning av sinnesperceptioner i fiktionen; b) att fiktionen genom att visa på doftsinnets särställning, inte minst i förhållande till minnets funktioner, skulle kunna användas som ett argument för att ökad klinisk forskning inom detta område skulle vara produktiv; c) att det tvärvetenskapliga arbetssätt som använts i denna studie är produktivt för studier av denna typ, och att projektets grundtanke, att fiktion och vetenskap ömsesidigt inspirerar och influerar varandra, visat sig vara såväl sann som en fruktbar utgångspunkt för denna typ av studie.

Mina studier av litteratur och film har visat att traumatiska flashbacks i fiktionen framförallt framkallas genom likhet mellan sinnesperceptioner nu och då. Detta framträder starkare där, än i den mer vetenskapliga litteraturen, exempelvis inom Trauma Studies. Inom fiktionen är det i de flesta fall visuella likheter som utlöser flashbacks, något som till viss del kan förklaras genom begränsningar i litteraturens och filmens gestaltningsmöjligheter. En ytterligare förklaring är att synsinnet är det sinne som utforskats i störst omfattning av den kliniska forskningen. Informationen om visuell perception och synsinnets funktion i minnesprocesser är därmed mer spridd utanför forskningsvärlden, och således mer lättillgänglig för författare, filmskapare och mytbildning, än kunskapen om andra typer av sinnesperceptioner.

I diskussionerna kring traumatiska flashbacks (såväl inom den naturvetenskapliga forskningen som inom Trauma Studies), visar det sig ofta att sinneserfarenheterna erbjuder starkare möjligheter än det logiska tänkandet när det gäller att stimulera traumatiska minnen. Detta är också något som tydligt bekräftas i mina studier av fiktionell gestaltning av dessa fenomen. Sinneserfarenheter kan aktivera minnen på ett direkt sätt som skiljer sig från hur det medvetna tänkandet framkallar minnen. Inom fiktionen framträder därtill doftsinnet som en stark konkurrent till synsinnet när det gäller att framkalla så väl traumatiska minnen som andra minnen. Förhållandet mellan doftsinnet och minnet är dock underrepresenterat inom den naturvetenskapliga forskningen. Det verkar dock som om denna forskning idag är på frammarsch och mina resultat skulle kunna användas som ett argument för att detta är en rimlig och önskvärd utveckling.

Ju mer jag har arbetat med de olika delstudierna, desto fler samband har jag funnit mellan deras fyra, till synes olikartade, teman. Delstudierna belyser och berikar varandra i stor utsträckning. De resultat jag uppnått har också stärkt mig i uppfattningen att min arbetsmetod och mina teoretiska avgränsningar, liksom mina val av teman och material, har stor potential att generera ny och intressant kunskap både om sinnena och om deras gestaltning i litteratur och film. Framförallt har det visat sig givande att studera just vad jag kallat sinneserfarenhetens gränsområden för att bättre förstå sinnena. Denna typ av tvärvetenskaplig forskning med humanistisk grund framstår således som ett produktivt sätt att bedriva ytterligare studier inom detta område.

3. NYA FORSKNINGSFRÅGOR SOM HAR GENERERATS GENOM PROJEKTET
Under arbetet med projektet har jag stött på många intressanta frågeställningar kring hur fiktion och vetenskap idag interagerar och ömsesidigt påverkar varandra. Det sker enormt mycket inom detta område idag. Under arbetet med projektet har jag också insett att de populära genrerna, och särskilt kriminalfiktionen, ofta har mer att tillföra på detta område än de mer estetiskt värderade genrerna. Såväl i de stora Hollywoodfilmerna som inom samtliga de litterära deckargenrerna är vetenskapsgestaltningen central. Kriminalfiktion är en av de mest konsumerade genrerna idag, och tillika en av de genrer som ökar mest. Detta innebär att den når ut till en enorm publik och därmed i större grad än andra genrer påverkar människors attityder till och kunskaper om vetenskap. Många av dagens kriminalförfattare har därtill en bakgrund inom vetenskap eller medicin vilket gör att den vetenskapliga nivån i fiktionen ofta är förvånansvärt avancerad och de vetenskapliga visionerna mycket komplexa, även i förhållandevis enkla berättelser.

Dessa två insikter har utgjort grunden för utvecklandet av mitt nya forskningsprojekt, ”Science in the Crime Genre”, som finansieras av VR genom en fyraårig forskarassistenttjänst. Syftet med detta projekt är att studera hur vetenskap samspelar med och skildras i samtida kriminalfiktion (litteratur, film, TV). Vilka funktioner har vetenskap i fiktionen? Hur påverkar fiktion och vetenskap ömsesidigt varandra idag?

4. PROJEKTETS TVÅ VIKTIGASTE PUBLIKATIONER OCH ETT RESONEMANG OM DESSA
Som projektets två viktigaste publikationer betraktar jag ”The amnesiac flashback: Theories, fiction, and trauma” (2008) och ”Science vs. Fiction: Interaction, Integration, Depiction” (utkommer under 2009). Detta är varken de längsta artiklarna eller de som publicerats i de mest prestigefyllda sammanhangen, men artikeln om flashbacks är representativ för hur jag metodiskt arbetat inom projektet, och den om förhållandet mellan fiktion och vetenskap kombinerar projektets resultat med tankar som blickar framåt. Som alltid när det gäller artiklar utgör även dessa bara toppen av det isberg som består av den samlade forskningsinsatsen och textmassan som under projekttiden producerats kring dessa frågor. Projektet var ursprungligen tänkt att utmynna i en monografi på engelska, där de fyra studierna fogas samman och får belysa och kommentera varandra i större utsträckning än vad artikelformatet tillåter. I dagsläget föreligger ett manuskript på ca 130 sidor, dock ej i tryckfärdigt skick. Just nu har jag ingen möjlighet att färdigställa detta manuskript, men jag hoppas kunna återvända till det framöver.

5. ANDRA TYPER AV FÖRMEDLING AV PROJEKTETS RESULTAT SÅSOM SEMINARIER OCH FÖRELÄSNINGAR
Under den period projektet finansierades av RJ (2005-06-01−2008-06-26 varierande på hel- och deltid) presenterades projektets resultat i sex internationella och en nationell konferensföreläsning, i gästföreläsningar vid ett amerikanskt och två svenska universitet (University of Illinois Urbana-Champaign, KTH, MaH), samt i fem internationellt publicerade artiklar och två nationellt publicerade artiklar (se publikationelistan).

I konferenssammanhang föreläste jag 2005 vid “Bodies – Arts – Crossroads” (NorSIS), Växjö Universitet; vid “Literature, Technology, Imagination” (NorLit), Trondheim; vid ”Kulturstudier i Sverige” (ACSIS), Norrköping; vid “Memory in the Crime Genre”, National University of Ireland, Galway; och vid SASS 95th Annual Conference, Portland State University. 2006 talade jag vid ”Close Encounters” (SLSA), The Amsterdam School for Cultural Analysis, och 2007 vid “Memory from Transdisciplinary Perspectives”, University of Tartu.

I mer populärvetenskapliga sammanhang har jag presenterat resultat 2005 då jag diskuterade förhållandet mellan skönlitteratur och medicinsk vetenskap i radioprogrammet _Vetandets värld: Gränstrakter_ (SR P1), och 2006 i artikeln “Invasion of the clones” i _The Scientist_, <http://www.the-scientist.com/news/display/24249/>.

6. KOMMENTAR TILL BUDGETEN
Hela anslaget från RJ har gått till mina lönekostnader, samt till administrationen av dessa (LBK, omkostnadsavgifter, moms). Samtliga resor och konferenser har finansierats på annat sätt.

English version:

1. THE PURPOSE OF THE PROJECT AND ANY CHANGES TO THIS PURPOSE DURING THE PROJECT PERIOD
The purpose of the project was to study the depiction of sensory perceptions in contemporary literature and film. How are sensory perceptions depicted? What characterizes these depictions? And how do they relate to scientific, philosophical, and cultural theories about the senses and their functions? The ambition was furthermore to shed light on the question of whether any specific knowledge about human perceptions could be generated in literature and film. Could fiction teach us anything about sensory perceptions that is out of reach for modern science? A number of films and literary texts were analyzed in four sub-studies, each dedicated to a different aspect of sensory perception. Somewhat generalizing, the first study on pain could be said to focus on maximal sensory perception, while the second on the compensatory function of senses dealt with the absence of sensory perception. The third study, concerned with what is specifically human about our sensory perceptions, expands the scope by going outside of the human realm, and the fourth study about amnesiac flashbacks moves inwards, into human consciousness. Common for the four studies is that they all deal primarily with what could be defined as the border territories of sensory perception. In these border areas, the senses are put to the test, which means that their function (and dysfunction) becomes more pronounced, which, in turn, makes it particularly productive to study these areas in order gain potentially new knowledge about the senses.

The purpose of the project has remained the same throughout the project period. However, studies 3 and 4 have become more and more central, while study 2 has received less attention. The relationship between sense perceptions and memory has become more important to the project than initially planned.

2. THE THREE MOST IMPORTANT RESULTS
Among the results that I consider most important, is that during the project, I have managed to confirm many of my hypothesises: a) that the visual aspects are crucial when it comes to fictional depiction of sense perceptions, in film as well as literature; b) that by stressing the importance of olfactory perceptions, not least in relation to memory functions, fiction could be used in arguing that increased clinical research in this area would most likely be productive; c) that the interdisciplinary research method used in the project is productive, and that the foundational thought behind the project – that fiction and science mutually inspire and influence each other – has proven to be true as well as a useful point of departure for this type of study.  

My studies in literature and film have shown that amnesiac flashbacks in fiction are primarily brought about by correspondences between sensory perceptions in the present and in the past. This is even more common in fiction than in the more scientific literature, for example within Trauma Studies. In fiction, flashbacks are primarily evoked by visual similarities, something that could partly be explained by the depictive limitations of film and literature. Another explanation is that the vision is the sense that so far has been paid most attention by clinical research. The information about visual perception and about its role in memory processes is therefore more widely spread outside of the research community, and thus more easily accessible for authors, film makers and cultural mythology, than the knowledge about the other sensory perceptions is.

In discussions about amnesiac flashbacks (in the sciences as well as in Trauma Studies), it is often concluded that sense perceptions are more likely than logical thinking to evoke traumatic memories. This has also been confirmed in my studies of the fictional depiction of these phenomenons. Sense perceptions might activate memories in a way distinctly different from how conscious thinking brings about reminiscences. Furthermore, in fiction olfactory perceptions come across as a strong competitor to visual perceptions when it comes to evoking memories, traumatic as well as regular. The relationship between the sense of smell and memory functions has so far been underrepresented in clinical research. Today, however, this is a research field that appears to be growing, and my results could be used as arguments for this being a desirable development.

During the project, I have found more and more connections between the four sub-studies, even though their themes might appear as quite distinct and different from each other. To a great extent the studies contribute to and shed light on each other. My results have also strengthened me in the conviction that the research method used and the theoretical focus, as well as the choice of themes and research material, can generate potentially new and relevant knowledge about both the senses and their depictions in literature and film. In particular, the study of what I have called the border territories of sensory perceptions have proven very productive. This kind of interdisciplinary research grounded in the humanities comes across as a functional way to approach future studies in this and similar research areas.

3. NEW RESEARCH QUESTIONS GENERATED BY THE PROJECT
During my work on the project, I have come across many interesting questions concerning how fiction and science interact and influence each other in different ways in contemporary culture. During the project I have also realized that the popular fiction genres in general, and crime fiction in particular, often has more to contribute in this area than the more aesthetically acclaimed genres. In Hollywood movies as well as in most crime fiction genres, science is a central element. Crime fiction is one of the most extensively consumed genres today, and also one of the fastest growing. This implies that it reaches enormous audiences and that it might also influence general people’s attitudes towards and knowledge of science more than other fictional (and perhaps also non-fictional) genres. Additionally, many of the contemporary crime writers have a background in science or medicine, which makes the scientific standard in fiction surprisingly advanced, also in seemingly simple narratives. 

These two conclusions have been fundamental to the construction of my new research project, “Science in the Crime Genre”, financed by The Swedish Research Council (VR) by a four year research position (forskarassistenttjänst). The aim of the new project is to study the integration, interaction, and depiction of science in contemporary crime fiction (literature, film, TV). More specifically: What function does science have in fiction? And how are fiction and science mutually influential?

4. THE TWO MOST IMPORTANT PUBLICATIONS
I consider the articles “The amnesiac flashback: Theories, fiction, and trauma” (2008) and “Science vs. Fiction: Interaction, Integration, Depiction” (to be published in 2009), to be the two most important publications of this project. These are not the longest articles, or those published in the most prestigious contexts, but the article on flashbacks is representative for how I have worked throughout the project, and the article about the relationship between science and fiction combines results from the project with thoughts pointing forward. As always when it comes to articles, these two are just the top of the iceberg that constitute all the research done and all the text(s) produced during the project period. Initially, the project was intended to result in a book in English, in which the four studies were brought together and allowed to comment on each other to a greater extent than the article format allows. Currently I have a manuscript containing about 130 pages. Right now I do not have the means to finish this manuscript, but I intend to get back to it as soon as this is possible.

5. OTHER MEANS OF PRESENTATION OF PROJECT RESULTS, SUCH AS LECTURES AND SEMINARS
During the period that the project was financed by RJ (01/06/2005&#8722;26/06/2008, altering between different percent of full time), results from the project was presented in six international and one national conference lecture, in guest lectures at one US and two Swedish Universities (University of Illinois Urbana-Champaign, KTH, MaH), and in five internationally and two nationally published research articles (cf. the list of publications).

I gave conference lectures in 2005 at “Bodies – Arts – Crossroads” (NorSIS), Växjö University; at “Literature, Technology, Imagination” (NorLit), Trondheim; at ”Kulturstudier i Sverige” (ACSIS), Norrköping; at “Memory in the Crime Genre”, National University of Ireland, Galway; and at SASS 95th Annual Conference, Portland State University. In 2006 I spoke at ”Close Encounters” (SLSA), The Amsterdam School for Cultural Analysis, and in 2007 at “Memory from Transdisciplinary Perspectives”, University of Tartu.

In popular science contexts, I have presented project results in 2005 when I discussed the relationship between literary fiction and medical science in the Swedish radio program
_Vetandets värld: Gränstrakter_ (SR P1), and in 2006 in the article “Invasion of the clones” in _The Scientist_, <http://www.the-scientist.com/news/display/24249/>.

6. BUDGET COMMENTARY
All the funding from RJ has been spent on my salary and the administration of this salary, (LBK, overhead, university tax). All my travel and conference participation has been funded in other ways.