Gränsöverskridande problemlösning i utvecklingsprojekt    (Dnr J2004-823-1)

 

Lars Lindkvist, Linköping University

 

Ett funktionsövergripande samarbete är ofta en nödvändighet i samband med produktutveckling. Typiskt sett innefattar detta simultan utveckling av flera enheters lokala kunskapsbaser, samtidigt som dessa slutligen måste integreras inom ramen för ett och samma produkt- eller teknikutvecklingskoncept. Mot denna bakgrund är forskningsprojektets övergripande syfte att bidra till förståelsen av de problemlösningsprocesser som försiggår i utvecklingsprojekt. 

 

Projektets tre viktigaste resultat utgörs av dess utredning av i) hur man identifiera och särskilja olika slags kunskapande grupper och hur dess kunskapsprocesser kan karakteriseras, ii) hur projektbaserat kunskapande eller problemlösning kan förstås som uttryck för en evolutionär epistemologi, samt iii) hur kunskapande/problemlösning skiljer sig åt mellan ett traditionellt ingenjörsbaserat utvecklingsprojekt och ett projekt med stort inslag av grundforskningsarbete. Dessa resultat kommenteras nedan i tur och ordning.

 

Kunskapande grupper

Som noterades i ansökan har idén om ’communities-of-practice’ (COP) eller kanske ’praktikgemenskaper’ på svenska länge varit en nära nog helt dominerande föreställning om hur grupper och olika slags lokala praktiker skall uppfattas. Kort uttryckt innebär denna syn att gruppens/praktikens medlemmar genom att arbeta tillräckligt länge tillsammans utvecklar en hög grad av delade värderingar, synsätt och att man också utvecklar starka affektiva band. Utifrån egna tidigare empiriska studier av utvecklingsprojekt har jag problematiserat denna syn utifrån dess otydliga konceptualisering, dess bristande förmåga att fånga in centrala drag i sådana grupper, samt beträffande hur kunskapsprocessen tenderar gestalta sig i sådana grupper. Som ofta är fallet i utvecklingsprojekt måste kunskapande ske utan att medlemmarna hinner utveckla en stark gemensam kunskapsbas eller utveckla en stark samhörighetskänsla. Utifrån denna problematisering har jag formulerat en alternativ och kompletterande syn, där projektgruppers karaktär och kunskapande förstås som varande ’collectivities-of-practice’ (CLP), vilka i sin egenskap av kunskapande enheter kan betecknas som ’knowledge collectivities’. Detta resultat började växa fram redan under ansökningsskrivandet och en publikation i Journal of Management Studies kunde färdigställas september 2005. 

 

På samma tema ville jag också gå vidare och undersöka potentialen i den vetenskaps-sociologiska litteraturen där författare som Knorr-Cetina m.fl. framstod som viktiga informatörer. Samtidigt blev jag inviterad till att författa en text i en internationell encyklopedi om begreppet ’epistemic communities’, ett begrepp som ofta knutits till just ovannämnda författare. Jag lade här ner ett mycket stort arbete på begreppsutredning, på att spåra begreppets ursprung, definitionsförsök, tillämpningar och vilket ingick i uppdraget att få till en kritisk granskning. Resultatet blev här ett bidrag 2007 till International Encyclopedia of Organizational Studies (SAGE). Dock måste sägas att jag inte fann denna litteraturgenre så inspirerande som jag hoppades på. Vid närmare läsning syntes denna främst ha som fokus att visa på karaktären och betydelsen av den kontext i vilken kunskapande försiggick. Inte minst Knorr-Cetina visade mycket intressant på hur mångfacetterad den ’kulturella kontexten’ kan vara och hur denna genomkorsas av många kunskapsfält och intressefält. Utifrån detta dras slutsatsen att kunskapande måste förstås som i hög grad ’situerat’ och ’kontextbundet’. För mig blev detta dock ett alltför starkt sociologiskt orienterat förståelsesätt och jag saknade ett mera tydligt fokus på kunskapsprocessen som sådan, dvs ett mera epistemologiskt fokus.

 

Projektkunskapande som evolutionär process

I ansökan noterades också idén om att se utvecklingsprocesser i projekt som en evolutionär process som en intressant linje att följa. Här genomfördes ett begreppsutredningsarbete med att omforma den traditionella ramen om ’variation/selection/retention’ för att passa bättre i en projektkontext. Resultatet blev här ’pre-selection/variation/retention’ avspeglande också idéer om mera intentionella inslag i evolutionära processer, diskuterade i skrifter främst av Popper, March och Weick. Dessutom genomfördes här ett intervjuarbete inom Tetra Pak’s R&D verksamhet vilket låg till grund för en empirisk illustration av hur dess projektverksamhet kunde fångas i en evolutionär terminologi. Resultatet blev här en analys av hur såväl kunskapsprocessen i dess enskilda projekt som hela enhetens verksamhet kunde fångas i en sådan epistemologisk ram. Vidare diskuterades hur en sådan betoning av att se företag konstituerade som experimentella enheter, vilka i hög grad litar till trial-and-error processer, på lokal och central nivå, kan vara ett fruktbart sätt att fånga dess adaptionsegenskaper. Konkret blev resultatet en artikel i International Journal of Project Management under 2008. 

 

Skillnad mellan projekt med fokus på R and D

Forskningsprojektets titel anger ett fokus på ’gränsöverskridande’ utvecklingsprojekt. Men uppenbarligen ryms här många varianter av hur avlägsna och djupa kunskapsbaser kan vara i olika kontexter. Ett sätt att belysa denna problematik är att välja att jämföra projekt som i detta sammanhang ter sig som något av extremfall. För detta ändamål har jag valt att fokusera dels ett utvecklingsprojekt inom telekom industrin som exempel på ett projekt där deltagarna har olika kunskapsbaser, men där man i betydande grad kan repliera på tidigare erfarenheter. Det andra extremfallet representeras av ett pre-kliniskt utvecklingsprojekt, där deltagarna likaledes har olika kunskapsbaser, men där det i hög grad är fråga om ren grundforskning, med stora osäkerheter och risker att Moder Natur efter ett tag säger att det ni försöker göra är omöjligt. Arbetet bygger här på en re-analys av en tidigare publicerad artikel (telekom-fallet) och ett på svenska publicerat bokkapitel (pre-kliniska fallet). Avsikten är här att visa hur dessa båda projekt kan förstås som extremvarianter av ’knowledge collectivities’ (se ovan) och att visa att den kunskapsutveckling som sker försiggår i starkt olika processer, där t.ex. målen har olika roll, där synen på och hanteringen av avvikelser är olika, där timing-frågan måste hanteras annorlunda, etc. Mer övergripande konceptuellt finns här också ambitioner att utveckla idén om betydelsen av att skilja mellan problemlösningssituationer som kräver ’fast learning’ respektive ’slow learning’.  Konkret finns här ett resultat i form av en första version av ett bokkapitel, kontrakterat till The Oxford Handbook of the Management of Projects. En review från bokens redaktörer har just erhållits och planen är att kapitlet skall färdigställas under hösten 2009.

 

Projektets publikationer

För diskussion av nedanstående publikationer se text ovan.

 

Lindkvist, L. 2005. Knowledge Communities and Knowledge Collectivities. A typology of knowledge work in groups”. Journal of Management Studies, 42(6), 1189-1210.

(artikel påbörjad före projektstart)

Lindkvist, L. 2007. Epistemic Communities. In International encyclopedia of Organization Studies edited by Clegg, S.R & Bailey, J.R. SAGE.

Lindkvist, L. 2008. Project organization: Exploring its adaptation properties. International Journal of Project Management. 26 (1), 13-20.

Lindkvist, L. (forthcoming). Projects as Knowledge Collectivities. Examples from the telecom and pharmaceutical Industry. Book chapter to be included in The Oxford Handbook of the Management of Projects. Oxford University Press.

 

 

Nya forskningsfrågor som genererats

Ett ökat intresse har väckts för att förstå processer av kollektiv kunskapsutveckling och särskilt då att fokusera hur sådana processer leder till kreering av ny kunskap. Lite förvånande kanske, finner man att litteraturen inte har så mycket att säga om detta. Medan individuell kreativ kunskapsutveckling varit föremål för en tämligen omfattande forskningsverksamhet vet vi inte så mycket om hur kollektiv kreativitet skall förstås, varken som materiell praktik eller som epistemologisk process. Vidare som en pendang till detta finns ett mera praktiknära intresse av att förstå hur olika slags företag och organisationer har behov av kombinationer av individuella och kollektive kompetenser. Kring dessa frågor vill jag gärna fortsätta mitt forskande. 

 

 

Övrig resultatförmedling

Generellt gäller att min främsta väg till spridning är våra studenter på Ekonomprogammen i Linköping (det allmänna, de med fransk, spansk och tysk språkinriktning), vårt internationella Master-program, samt ingenjörsstudenter vid I-linjen i Linköping. Här gör jag mina insatser och nästan alltid baserade på egna empiriska case och egna artiklar. Därutöver presenteras preliminära versioner av artiklar vid internationella konferenser. Sålunda har artikel Lindkvist 2005 presenterats vid Egos, och Lindkvist 2008 vid Euram före publicering. Övriga nämnda arbeten har ännu inte presenterats på konferenser. Vidare har Lindkvist presenterats efter särskilt inbjudan vid Universitet i Rotterdam, vid Circle i Lund och i samband med nationella och lokala doktorandkurser.

 

Hemsidor:  www.epokresearch.se   samt www.liu.se/kite

 

 

 

 

 

 

 

 

Problemsolving in cross.functional project teams    (Dnr J2004-823-1)

 

Lars Lindkvist, Linköping University

 

Project-based product development often necessitates cross-functional cooperation, involving the simultaneous development of various local knowledge bases and ways of integrating these in bringing about a product or a service, mirroring a coherent conception of a new product idea, a new technological solution, etc. In the light of this description, the general aim in this research project is to contribute to our knowledge about what kind of problem-solving is going on in product development projects. 

 

The three most important results from this research project are its investigation of i) how to identify and discriminate between different kinds of knowledge generating groups and how their knowledge processes may be conceptualized, ii) how problem-solving/knowledge work in projects may be understood as an expression of an evolutionary epistemology, and iii) how problem-solving/knowledge work differ between traditional engineer-based development projects and and projects that comprise a substantial element of basic science. These results are discussed seriatim below.

 

Knowledge work in groups

As noticed in the application, the idea of ‘communities-of-practice’ (COP) has for some time been an almost completely dominating conception of how groups and various kinds of local practices should be conceived. In short, this view means that group members by working and learning together will develop a communal view of work, values, etc, and that they also will develop strong affective bonds. With a point of departure in my own empirical studies of development projects I have problematized this view, arguing both that is rather conceptually ambiguous and that it does not catch core aspects of many development project contexts. In such development projects there is often no time to develop into such a tightly knit community; instead its members has to work with people they do not know very well and work based on a rather limited basis of shared knowledge. Moreover, I have suggested an alternative complementary conception of groups and knowledge processes, framed as ‘collectivities of practice’ (CLP) and ‘knowledge collectivities’ (regarding their nature as knowledge integration entities). This result has grown over a number of years but could be finished by September 2005 with an article in Journal of Management Studies.

 

Following the same general theme I also had the ambition to investigate the potential for understanding project work by using the literature on sociology of science, where authors like Knorr-Cetina, appeared as important informants. Very much in line with this ambition I was also invited to be the author of a text on ‘epistemic communities’ to an international encyclopedia. I here put a major effort into conceptual work in tracking the origin of this notion, various definitions, as well a critical assessment of research so far in this area. The result here became a contribution 2007 in the International Encyclopedia of Organizational Studies ((SAGE). Yet, I must say that I did not find this line of inquiry as fruitful for my purposes as I had hoped it would be. A close reading revealed that its main focus and value lay in showing the complexity of the context wherein knowledge work was taking place. Knorr-Cetina for example, in her 1999 book, introduces the notion epistemic culture to signify, not the knowledge production per se, but the entire amalgams of arrangements and mechanisms deployed in its production. This brings the great diversity of specific epistemic cultures to the fore and suggests the power of this machinery to reconfigure both objects and scientists. For my purposes this excellent research conveyed too much of a sociological understanding, showing how knowledge work should be understood as highly ‘contextual’ and ‘situated’, rather than saying much about the knowledge process per se and its connection to epistemological matters.

 

Project work as evolutionary processes

In the application I also noticed the idea of conceiving of development work in projects as evolutionary processes. Here I have conducted conceptual work with a view to reformulating the classic notions of variation/selection/retention to a version more fitting in a project context. This resulted in the identification of a ‘re-selection/variation/retention’ conception which was also mirroring ideas about the role of intentionality in evolutionary processes as discussed by Popper, Weick and March. Here I also conducted interviews at Tetra Pak’s R&D department in order to be able to illustrate empirically how project development work could be framed in such an evolutionary framing. The resulting outcome is here an article showing how the knowledge process in individual projects and the knowledge process for the R&D unit as a whole could be displayed in such a framing. In the article it was also suggested that firms, constituted as experimental entities, relying very much on a trial-and-error logic, would appear to have certain adaptation properties. The article was published 2008 in International Journal of Project Management.

 

Differences between project with  R and D focus

The research project title indicates a focus on ‘cross-border’ development projects. But apparently there can be great differences as to the depth of knowledge, how distance different knowledge bases are, etc in different settings. One way of illuminating this is to analyse projects that appear very much as polar cases. For this purpose I have chosen to include one development project with the telecom industry as an example where project members exhibit quite different knowledge bases, but are able to rely on previous experiences to a great extent. The other ‘extreme’ case, with members having different knowledge bases, is a case of pre-clinical drug development. Here, much knowledge work has the character of basic science, comprising much uncertainty and a very considerable risk that Mother Nature finally says that what you try to do is impossible. Empirically, this part of the project relies on a re-analysis of a previously published case in Organization Studies, and a case published in a Swedish book chapter.  The general aim is here to show how knowledge work differ between two very different varieties of problem-solving contexts; for example, how they differ regarding the role of project goals, the view of and handling of deviation, mode of time pacing, etc. Moreover, in this work I also try to picture both contexts as extreme or ideal typical variants of the ‘Knowledge Collectivities’ (see above) – one representing an exploitation project focusing on fast learning, and another one representing an exploration project where rather slow learning is a virtue. The result is here a first version of a book chapter contracted for The Oxford Handbook of Project Management. A review from the editors has just been received and the plan is for the chapter to be finished during the autumn 2009.

 

 

 

 

 

Publications

 

For a discussion of the publications, see above!

 

Lindkvist, L. 2005. Knowledge Communities and Knowledge Collectivities. A typology of knowledge work in groups”. Journal of Management Studies, 42(6), 1189-1210.

(article work started before this project)

Lindkvist, L. 2007. Epistemic Communities. In International encyclopedia of Organization Studies edited by Clegg, S.R & Bailey, J.R. SAGE.

Lindkvist, L. 2008. Project organization: Exploring its adaptation properties. International Journal of Project Management. 26 (1), 13-20.

Lindkvist, L. (forthcoming). Projects as Knowledge Collectivities. Examples from the telecom and pharmaceutical Industry. Book chapter to be included in The Oxford Handbook of the Management of Projects. Oxford University Press.

 

 

New research questions

I have got an increased interest in understanding processes of collective knowledge creation. Somewhat surprising, it seems that we actually know little about how collectivities create new knowledge. While much effort has been put into investigating how individuals may be creative, collective creativity has received scant attention, both as material practice and as epistemological process. Related to this I also have a more practice related interest in understanding how firms and organizations may have a need for specific combinations of individual and collective competencies. These are the questions I would like to continue investigating.

 

Other transfer of results

Generally, I think that the most efficient way of transferring new knowledge gained through research is to include it into our curricula. We have a very large number of courses in our Business Programs, in our International Master Programs and our engineer programs, where the result from this research program fit in very well. As I teach, I often use my own empirical cases and own articles as part of the course material. I also attend conferences and present preliminary versions of articles. For example, the Lindkvist 2005 article has been presented at Egos, and the Lindkvist 2008 has been presented at Euram. I also do presentations at invited seminars, and have presented Lindkvist 2005 at the University of Rotterdam and at Circle in Lund, and presentations at doctoral courses in project organization.

 

Home pages:  www.epokresearch.se   and  www.liu.se/kite