År 2000 beslutade Europeiska unionen (EU) om införandet av ett ramdirektiv för vatten som innebär att administrationen av vatten ska ske i en sexårscykel där exempelvis miljöövervakning och åtgärdsplan ska gås igenom. Nytt för Sveriges del är också att vattenförvaltningen ska administreras utifrån vattnets flöde. Det betyder att s.k. avrinningsområden ska vara basen för organiseringen av arbetet med vattenfrågor. Landet har delats in i distrikt baserat på vattnets avrinning. Fem vattenmyndigheter med ansvar för var sitt av landets fem nybildade vattendistrikt har skapats. Syftet har varit att studera hur arbetssättet hos organisationer som är verksamma inom vattenvård och vattenförvaltning förändras när ramdirektivet för vatten införs i Sverige. Studien har följt arbetet knutet till vattenvård och vattenförvaltning i ett av dessa distrikt genom intervjuer med och observationer av möten med representanter för flera av de organisationer som arbetar med vattenfrågor.

Studien visar vikten av att uppmärksamma vilken betydelse den befintliga praktiken har för hur en ny organisationsmodell tas emot. Att arbeta utifrån ett perspektiv med avrinningsområde i fokus är inte nytt i Sverige även om vattenförvaltningens organisation inte har varit uppbyggd efter en sådan tanke. Förvaltningen har skett inom län och kommuner och därmed har traditionella administrativa gränser varit betydelsefulla för hur arbetet har skett. Arbete har dock ibland skett över dessa gränser och följt idén om avrinningsområde. Det gäller både mellan länsstyrelser och mellan kommuner i exempelvis kalkningsarbete där vattnets flöde, dvs. gränsöverskridande rörelse över de administrativa gränserna, varit väsentligt för hur arbetet har lagts upp. Med andra ord har de yrkesverksammas naturvetenskapliga professionella kompetens haft en betydelse för hur arbetet med vattenvård har överbryggat traditionella administrativa gränserna. Idén om avrinningsområde fanns därmed i den befintliga praktiken redan när direktivet kom. Med direktivet blir idén om avrinningsområden dock materialiserad även i lagstiftning och riktlinjer på ett annat sätt än förut. Det gör också att aktiviteter ändras, exempelvis i form av möten mellan aktörer som inte träffades i samma utsträckning förut. Det leder också till att befintlig data synas och sätts samman utefter avrinningsområde istället för länsgränser. Den praktik där förändringar har skett under studiens gång avser i huvudsak de som är kopplade till hur vatten ska beskrivas medan det är svårt att ännu så länge säga huruvida praktiken runt vattenvårdande insatser kommer att ändras Studien visar också att införandet av vattendirektivet skapar dynamik i det fält som innefattar vattenförvaltning och vattenvård. När direktivets krav på lokal förankring av vattenarbetet har översatts i Sverige har det lett till att ett nytt fenomen uppstått: vattenråd. I diskussionerna om vem som ska ansvara för vad i direktivarbetet har de befintliga vattenvårdsförbunden identifierats som en möjlig verksamhet att utgå ifrån för att skapa ett faktiskt lokalt deltagande. Från vattenmyndigheternas sida är vattenråd tänkt att utgöra en diskussionspartner när direktivets arbete med exempelvis åtgärdsplaner ska utföras. Vattenvårdsförbund som ofta består av kommuner och företag med krav på sig att utföra egenkontroll, har en cirka femtioårig tradition i Sverige. De har arbetat med vattenkvalitetsmätningar men i några fall också med åtgärdsplaner. Med sin lokala förankring har de setts som en möjlig organisation att bygga vidare på för att skapa lokalt deltagande och för att föra fram lokal kunskap om vattnet och dess omgivning. Vattenmyndigheterna har dock framfört att vattenförbunden behöver inkludera fler intressenter för att kunna representera det lokala perspektivet. Många vattenvårdsförbund har därför börjat ombilda sig och bjudit in fler organisationer för att uppfylla kraven för att utgöra vattenråd. Studien lyfter fram vikten av att vid studier av förändringar inte bara lägga fokus på det som bildas utan också på vad som ombildas eller rent av försvinner. Det är då viktigt att studera både hur arbetssätt namnges och hur praktik förändras. Vattenråd är ett fenomen som institutionaliseras då vattendirektivet införs. För många av de vattenvårdsförbund som genom diskussioner och möten med lokala intressenter övergår till att bli vattenråd är namnbyte en del av processen. Namnbytet är dock inte ett tecken på att praktiken har ändrats. Istället sker vad som i tidigare forskning kallats automorfistiskt agerande. Organisationen gör vad man alltid gjort. För vattenråden innebär det att vattenförbundens tidigare arbete med vattenkvalitetsmätningar lever kvar och snarare kompletteras med nya aktiviteter. Med andra ord pekar studien på vikten av att se deinstitutionalisering som en komplex process där tidigare praktiker kan leva kvar men ges nytt namn eller att tidigare praktik utökas för tillmötesgå nya krav på verksamheten. Att bevara ett redan etablerat arbetssätt är alltså centralt i förändringsprocesser. Ytterligare visar studien att när aktörerna i Sverige översätter direktivet leder det till att ny teknik byggs upp för att kunna rapportera vattenarbetet till EU. Detta kan ses som ett sätt att föra in lagstiftningen i praktiken, där de som bygger upp de nya systemen vid vattenmyndigheterna medverkar till att direktivets krav också blir materialiserade i datasystem. Samtidigt förs befintlig praktik och användarnas tolkning av direktivet in i systemet då även dess potentiella användare från länsstyrelserna deltar i utvecklingen av det nya systemet. Studien synliggör teknikutveckling som både ett sätt att materialisera den nya reformen och samtidigt bevara redan inarbetade rutiner eller tankesätt. Arbetet med utveckling av ny tekniska lösningar tydliggör också vilka handlingar som kopplas ihop inom fältet och som skapar krav på samarbete mellan olika organisationer för att få rapporteringsarbetet att fungera. Väsentligt är också de resurser som finns knutna till direktivets arbete där den nya myndigheten har satsat medel på tekniska lösningar för datahantering och datapresentation och på så sätt möjliggjort ett arbete som var svårt att åstadkomma inom ramen för den löpande förvaltningsverksamheten. Studien betonar därmed vikten av att studera organisering som en process där teknik, pengar, människor etc. kopplas samman av olika handlingar. 
Arbetet med att ta fram databaser och andra tekniska lösningar för datahantering och datapresentation sker inom en begränsad grupp personer från de nya vattenmyndigheterna och länsstyrelser med teknisk och naturvetenskaplig bakgrund. Det är ett av exemplen på hur man även inom länsstyrelserna samarbetar över tidigare administrativa gränser, där arbetet ofta skedde inom den egna länsstyrelsen eller i samarbete med närliggande länsstyrelser för att genomföra vattenvårdsarbete. Den framtagna tekniken kan på så sätt ses som gränsobjekt (boundary object) som stabiliserar samarbetet mellan vattenmyndigheter och länsstyrelser då olika praktiker manifesteras i de framtagna tekniska verktygen. Fokus på spårbarhet gör också att vattenmyndigheterna för att kunna rapportera data behöver långsiktiga relationer med organisationer som kan utföra moment som ligger utanför vattenmyndighetens arbete och geografiskt långt ifrån varandra. Det gäller exempelvis tillförseln av kvalitetssäkrad mätdata till systemet, vilket flera datavärdar ansvarar för, och bedömningar av vattenstatus som sker vid landets länsstyrelser. Tekniska lösningar och avtal stabiliserar därmed kopplingar mellan handlingar som utförs av olika aktörer. Den nyskapade vattenmyndigheten kan på så sätt utföra sitt uppdrag utan att genomföra alla arbetsmoment själv utan tidigare arbete och kompetens i befintliga organisationer inkorporeras på detta sätt i den nya förvaltningsorganisationen.   

Studien har under projekttiden genererat sex konferensbidrag (vid konferenserna EGOS07, NESS07, NFF07, ESS07, IFSAM06, TWM06). I konferensbidraget till NFF 2007 presenterades ett första utkast till en text om vikten av att se hur befintlig praktik påverkar införandet av nya organisationsmodeller samt vikten av att även studera deinstitutionalisering när nya system införs. Vid EGOS 2007 presenterades ett första utkast till en text om teknik som gränsobjekt. Under 2008 kommer resultat från studien att presenteras för de intervjuade i studien samt två artiklar kommer att sändas till vetenskapliga tidskrifter för granskning. Projektet har också använts som ett av två case i en 7,5 poängskurs, Case studies, vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Projektet har också lett till nya projektsamarbeten: 1. Organisering av miljö. Ett projekt i samarbete med medarbetare på Miljösystemanalys, Chalmers tekniska högskola (projektledare Henrikke Baumann). Fokus på vilka miljökonsekvenser olika former av organisering kan sägas ha. Projektet om vattendirektivet ingår bland annat som kapitel i påbörjat bokprojekt. 2. Läkemedel och miljö. Läkemedelsrester är ett av de ämnen som diskuteras som potentiellt framtida problem vad gäller vattenkvalitet. Genom finansiering från FAS-projektet dnr 2005-0386 vid GRI har en studie kunnat genomföras av hur olika parter har samarbetat för att skapa ett miljöklassificeringssystem för läkemedel (presenteras i kommande bok 2008). De två ovanstående projektsamarbetena är en effekt av frågeställningar som uppstått under studiens gång och har kunnat vidareutvecklats i samarbetet med andra forskare. Utöver dessa forskningsfrågor indikerar också studien att det behövs mer kunskap om hur deinstitutionaliseringsprocesser ser ut och då särskilt med fokus på hur nya fenomen, exempelvis reformer, namnges och hur praktik förändras. Studien visar på intet sätt överraskande att sådana fenomen behöver studeras över lång tid då vissa praktiker förändras långsamt. 

Budgeten: Mottagna medel har använts till lön för en forskare motsvarande ca. 40 procents tjänst under 2005-07.

In year 2000 the European Union (EU) approved a water framework directive, which means that the administration of water will be conducted in a six year cycle including e.g. monitoring and river basin management plan. In Sweden this means a new administration organized according to the flow of the water. In other words, so called river basins will be the basis for organizing the work with water issues. Therefore, the country has been divided into five districts based on the flow of the water. Five water agencies, responsible for one district each, have been created. The aim of the study has been to describe and analyze the implementation of a new management principle, where the conditions  are given by a natural phenomenon; the flow of the water. The study has followed the work connected to water conservation and water administration in one of the new districts. Interviews with, and observations of, representatives of various organizations handling water issues have been conducted.

The study shows how important the existing practice is when a new organization model is received. To work with a river basin perspective is not new in Sweden, although the water administration has not been organized in accordance with that idea. The administration has been conducted within regions and municipalities and therefore traditional administrative boundaries have been important. Work has sometimes been carried out across these boundaries and instead followed the idea of river basins. This is valid for both activities between municipalities and between regions. Some restoration activities were occasionally planned according to the river basin perspective, influenced by the natural science competence of the professionals. The river basin idea is, however, a vital part of the directive and during the implementation process the idea is materialized into law and national directives in a more obvious way than before. This also leads to new activities, e.g. meetings between actors that usually do not meet. It also leads to re-examination of existing data and  a re-arranging according to river basins instead of traditional administrative borders. The changes in practices identified during the study are mainly related to the description of the watercourses. At this point it is not possible to say how the practice of measurements will be changed. 
The study also shows that the implementation of the water framework directive creates dynamics in the field of water administration and water conservation. The directive emphasizes local participation. When local participation is translated by the actors in Sweden, a new phenomenon has come into existence; local water councils (vattenråd in Swedish). In the discussions of who is responsible of what in relation to the directive, the existing Associations of Water Conservation (associations) have been identified as a possible starting point for actual local participation. The water agencies regard the local water councils as discussion partners when the various part of the directive will be executed. In Sweden the tradition of associations, often consisting of municipalities and the industries causing water pollution, dates back approximately fifty years. The associations have mostly been working with water quality monitoring, but in a few cases also with plans for restoration activities. Therefore, these associations are well suited to build local participation and to include local knowledge into the process. The water agencies have emphasized, though, that in order to represent the local perspective the associations must include a wider range of local interests than before. Accordingly, many associations have started the process of reorganizing themselves and have invited other organizations in order to fulfil the requirements for a local water council. The study emphasizes that studies of changes should not only focus on the new phenomenon that is implemented but also  on what is recreated and even disappearing. In this process it is important to study practice and changes of name. Local water councils are a phenomenon that is gradually being institutionalized when the directive is implemented. For many associations, the change of name is one part of the process to become a local water council. The renaming, however, is not necessarily a sign of a changed practice. Instead, an automorphistic behaviour, described in earlier organizational research, is accruing. The organization does what it always has done. In the case of local water councils this means that the work with water quality monitoring goes on and is complemented with other activities. Accordingly, the study indicates that deinstitutionalisation should be seen as a complex process where former practices can live on but be given other names or that former practices are enlarged in order to respond to new organizational demands. 
Moreover, the study shows that when actors in Sweden translate the directive it leads to the creation of new technological solutions in order to carry out the reporting to the EU. This can be seen as a way of inscribing law into practice. The water agencies create the technological systems and are thereby part of the process and so the directive is materialized. At the same time, the existing practice and the actors’’ interpretation of the directive is taken into the system, since the actors are a part of the development of the system. The study displays the development of systems as both a way to materialize the new reform and a way to preserve the existing practices. The development of new technological systems also reveals which actions are connected to each other in the field, which in turn creates a demand for co-operation between organizations in order to complete the reporting. The resources connected to the work on the directive are also essential. The water agencies have invested in the technological systems and have thereby achieved co-ordinations and activities that were difficult to accomplish within the frames of the ordinary work in the regions. The study therefore emphasizes the importance of viewing the organizing as a process, where technology, money, humans etc. are connected by various actions. 
The work on databases and other technological solutions for data processing and data presentation is conducted in a small group of people, with natural science and technological competences, from the water agencies and the regions. This is one example of new co-operations across former administrative regional boarders. The new technology can therefore be seen as a boundary object that stabilizes the co-operation between organizations, and various practices are manifested into the object. The focus on traceability also forces the water agencies to create lasting relationships with other organizations in order to complete the reporting. These organizations conduct actions outside the agencies and these actions are also geographically separated. It can for example be the quality check made by organizations responsible for storing water quality data or the assessment of water quality status made by the regions. Technological solutions and agreements thereby stabilize the connection between actions conducted by various actors. Accordingly, the new agencies can accomplish their mission without having to do all the necessary actions by themselves.. Instead they can use the competence and work of already existing organizations in the new water administration.

The study has generated six conference contributions (at EGOS 2007, NESS 2007, NFF 2007, ESS 2007, IFSAM 2006, TWM 2006). The contribution to NFF 2007 was a first draft of a text on the importance of existing practice and deinstitutionalization in studies of organizing and the implementation of new reforms. At EGOS 2007, a first draft of a text on technology as a boundary object was presented. During 2008 the results will be presented to the respondents and two articles will be submitted to scientific journals. The study has been used as a case at a course (7,5 points) at the School of Business, Economics and Law at the University of Gothenburg. The project has also generated new research co-operations:
1. Organising leaves traces - Environmental assessment of organising. A project in co-operation with Henrikke Baumann at Chalmers Technology University, Göteborg. The focus is on the environmental consequences that different forms of organizing can have. The study of the water framework directive is  for instance one of the chapters in a recently started anthology project. 
2. Pharmaceuticals and the environment. Pharmaceuticals are one of the subjects discussed as a possible future problem related to water quality. A study has been conducted, aiming at analyzing the co-operation between state organizations and private interests which resulted in an environmental classification system. The study is financed as a part of the research project FAS dnr 2005-0386 and will be presented in a book chapter in 2008. 
The two project co-operations mentioned above is an effect of questions that have been identified during the study. Additionally, the study indicates the need for more knowledge about deinstitutionalization, especially how new phenomena are named and how practice is changed. The study also highlights the need for further research of these phenomena over a long period of time, since many practices change very slowly. 

The budget: the received funds have been used for salaries (one researcher approx. 40 percent 2005-2007).