Helene Ehriander, institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet Växjö

Syfte

Projektets syfte är att med stöd i Pierre Bourdieus teorier om det litterära fältets uppkomst och struktur samt hans frågor kring "vem som skapat skaparna" undersöka Astrid Lindgrens roll som förlagsredaktör på förlaget Rabén & Sjögren 1946-1979. Vidare studerar jag Astrid Lindgrens barnbokssyn samt bokmarknaden och barnbokens ställning under denna tid. Astrid Lindgrens position som Sveriges främsta barnboksförfattare kombinerad med förlagsredaktör för tidens största barnboksförlag är helt unik, även i ett internationellt perspektiv, och mycket viktig att lyfta fram. Ett tidsödande empiriskt arbete är utfört då jag under försökt samla och överblicka de brev som ännu finns bevarade till och från Astrid Lindgren i egenskap av förlagsredaktör. För att göra min forskning om Astrid Lindgren som förlagsredaktör något mer fullödig försöker jag vidare komplettera brevmaterialet med intervjuer och manus där Astrid Lindgren gått in och föreslagit ändringar. Forskningen fylla en lucka inom såväl Astrid Lindgren-forskningen som förlagshistorieskrivningen samt bidrager på ett värdefullt sätt till barnlitteraturforskningen.

Mest glädjande är att de hypoteser som jag började arbeta efter har visat sig hålla och att mina forskningsresultat snarast stärkt de iakttagelser jag gjort och som som jag grundade min ansökan på. Ett intressant och ganska oväntat forskningsresultat är de likheter som går att finna mellan Astrid Lindgren i egenskap av förlagsredaktör och hennes samtida kollega Ursula Nordstrom, förlagsredaktör på Harper Books i New York. Ursula Nordstrom var, liksom Astrid Lindgren, en starkt drivande kraft under många år och flera av hennes uttalanden är påfallande likartade de som Astrid Lindgren gjort i egenskap av förlagsredaktör. Ursula Nordstrom var inte själv författare och hon blev inte så känd utanför förlagsvärlden som Astrid Lindgren, men deras uppfattning om barnlitteratur, vad som är god läsning för barn- och ungdomar samt hur ett litterärt verk för yngre läsare skulle vara beskaffat är påfallande likartat. Detta väcker intressanta frågor om hur mycket "barn av sin tid" Astrid Lindgren var och hur hennes speciella personlighet påverkade utvecklingen av barnlitteraturen i Sverige från mitten av 1940-talet och framåt.
Författarnas villkor diskuterades och debatterades flitigt under den period Astrid Lindgren var förlagsredaktör. Med hjälp av de klippsamlingar som finns bevarade i Adam Helms samling har jag kunnat följa delar av denna debatt. Intressant i sammanhanget är att Astrid Lindgren, som vid tillfället sitter på (minst) två stolar, så tydligt tar parti för sina författarkollegor. Inte så att att hon gör det i motsättning till förlagen och deras intressen, men hon visar, och det framkommer för övrigt också i bevarad korrespondens, att hon har hela perspektivet och överblicken. Astrid Lindgren, i egenskap av förlagsredaktör, går i första ledet då det gäller att förbättra villkoren för barn- och ungdomsboksförfattarna och Sveriges Ungdomsförfattareförening, som på förekommen anledning bildades 1947, är väl medvetna om hennes strävanden och lyfter i debatten fram henne och Rabén & Sjögren som det förlag som "sökt påla i träsket". Astrid Lindgren bidrog också till att förlaget avsatte för tiden ganska betydande summor till förlagsstipendier, där halva summan skulle gå till just barn- och ungdomsboksförfattare. Astrid Lindgren är så klok och insiktsfull att hon vill göra det bästa för sina författarkollegor när hon nu har den position hon har. Hon möter dagligen sina kollegor och får höra om deras arbetsvillkor och ekonomiska trångmål, något som gör att hon väl förstår att de måste ha sin försörjning tryggad för att kunna skriva i lugn och ro och därmed skriva bättre böcker. Hon balanserar mellan sina olika roller och försöker utifrån de ekonomiska kalkyler hon och förlaget gör att ge författarna en så rättvis del av vinsten som möjligt. Väl värt att notera i sammanhanget är också att hon inte på något sätt gör detta för att hon själv ska få större fördelar och högre inkomster. Hennes försörjning är tryggad och vid denna tid är hon redan ett stort författarnamn.

När jag läst den korrespondens som finns bevarad mellan Astrid Lindgren och de författare hon hade kontakt med genom sitt arbete som förlagsredaktör har det hela tiden slagit mig hur hon var tålmodig, vänlig, förstående, diplomatisk och alltigenom äkta, ständigt med en humoristisk glimt i ögonvrån. Astrid Lindgrens roll som förlagsredaktör förde henne upp på arenor som hon inte skulle beträtt enbart i egenskap av författare och i denna roll möter hon många personer då hon uppträder på författardagar och under olika läsfrämjande aktiviteter.Jag tror mig ha förstått att också hennes roll som förlagsredaktör till en del kan ha inverkat på den bild av Astrid Lindgren som svensken i gemen har, då ingen av hennes författarkollegor har kunnat känna sig utkonkurrerade, illa behandlade eller haft anledning att känna sig missgynnade. Istället har hon med gott omdöme, ständig omtänksamhet och uppriktighet även i denna roll bidragit till det som nu kommer att bli en egen studie om nationalikonen Astrid Lindgren.

När olika typer av mätningar på vem som är den mest populära och betydelsefulla svensken genom tiderna har genomförts har alltid Astrid Lindgrens namn kommit bland de främsta tillsammans med några utvalda regenter. I samband med millennieskiftet var det många som i olika sammanhang röstade för att Astrid Lindgren faktiskt varit den mest betydelsefulla personen de senaste tusen åren! Detta säger förvisso något om hur kort vårt minne är, men det säger desto mer om den popularitet Astrid Lindgren under många år omgetts av och hur hennes person betytt så mycket för så många att hon blivit en genuin nationalikon. Hennes popularitet är dessutom okontroversiell, något som är riktigt intressant då hon under många år satt på flera stolar och bevakade motstridiga intressen. När Astrid Lindgren vid hög ålder gick bort var hennes popularitet oförminskad och det var inte enbart för att svenska folket beundrade hennes litterära förmåga och hade en personlig relation till hennes böcker och filmer, utan hennes person respekterades och vördades på ett ovanligt kärleksfullt sätt. Vad var det som gjorde Astrid Lindgren så omtyckt hos gemene man att hon faktiskt blev en nationalikon, en symbol för Sverige när vårt land är som mest älskat och respekterat? Detta är något som jag nu försöker besvara genom korrespondensen samt genom de av mig konstruerade frågelistorna som skickats ut av Lunds universitets folklivsarkiv samt Nordiska museet.

De två viktigaste publikationerna kommer att bli dels den monografi som bär arbetsnamnet Astrid Lindgren som förlagsredaktör och som ska vara klar år 2010, samt den monografi om Nationalikonen Astrid Lindgren som kommer att skrivas klart år 2011.

Föreläsningar och konferensdeltagande:

* Seminar om aktuel børnelitteraturforskning, Center for Børnelitteratur vid Danmarks Pædagogiske Universitet, 24 mars 2007, föredrag: "Astrid Lindgren og den moderne svenske børnebog"
* The 18th Biennial Congress of IRSCL, Power and Children's Literature: Past, Present and Future
Kyoto, Japan, den 25-29 augusti 2007
Presenterade ett paper om bilden av Japan i Astrid Lindgrens och Anna Riwkins fotografiska bilderbok Eva möter Noriko-san
* Mellan Näs och Nangijala. Perspektiv på Astrid Lindgrens författarskap
10-11 november 2007 i Härnösand
Föredrag: "Skriv av hjärtans lust - Astrid Lindgren som förlagsredaktör"
* Tre föreläsningar vid Skopjes barnkulturcentrum i Makedonien, 24-27 november 2007
* Astrid Lindgren: Internationality and Intermediality, Växjö universitet, 2008, ett paper om Astrid Lindgrens fotografiska bilderböcker.
* Bind us Toghether, Coimbatore, Indien, 8 sept 2008, "Photographical Picture Books by Anna Riwkin and Astrid Lindgren"
* SHARP-konferensen Tradition & Innovation i Toronto 23-27 juni 2009 med att presentera ett paper om Astrid Lindgren som förlagsredaktör.
* Workshopen "Unruly Figures and Forces in Children's Classics" i Antwerpen 6-7 april 2009, ett paper om Pippi Långstrump.
* Föreläste på "En dag med Astrid Lindgren" under utställningen Astrid Emilia Lindgren, Örnsköldsvik 22 januari
* Deltog med kortare föreläsning om Astrid Lindgren på forskartorget på Bok & Bibliotek i Göteborg den 26 sept 2009
* Nordisk forskarkonferens, Stockholm 19-20 april 2010, panelen Kanon och kanoniserade författare
* Påbörjat det anknutna projektet "Ikonen Astrid Lindgren" med att skicka ut frågelistor från Folklivsarkivet i Lund och Nordiska museet i Stockholm. Detta är ett resultat av de nya frågor som genererats inom projketet.

Frågelistan:
LUF 229 Astrid Lindgren

Astrid Lindgren (1907-2002) är känd över hela världen för sina barnböcker. Många av böckerna har också filmatiserats och de visor hon skrev texterna till har blivit en del av den svenska sångskatten. Både på Junibacken i Stockholm och Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby kan vi möta hennes karaktärer och se utställningar om hennes författarskap. Astrid Lindgren deltog också i den svenska samhällsdebatten på flera olika områden. Hon fick flera priser för sitt författarskap och Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne instiftades år 2002 av den svenska regeringen. Hennes begravning i Storkyrkan i Stockholm blev statsmannalik och såväl den svenska kungafamiljen som statsministern var där. Samlingen med Astrid Lindgrens originalmanuskript i Kungliga Biblioteket blev 2005 uppsatt på UNESCO:s Världsminneslista. Det har höjts röster för att Astrid Lindgren skulle få Nobelpriset i litteratur, att hennes bild skulle finnas på de svenska sedlarna och många gånger i olika sammanhang röstades hon fram som den populäraste och mest betydelsefulla svensken.

Astrid Lindgrens böcker
Vilka av Astrid Lindgrens böcker tycker du bäst om? Vilken karaktär är din favorit och varför är det så? Finns det någon särskild episod som gjort starkt intryck på dig? Hur kom du i kontakt med Astrid Lindgrens författarskap? Har du läst böckerna som barn, för barn eller som vuxen för din egen skull? Har du något minne från din barndom som har med Astrid Lindgrens böcker att göra? Läste ni hennes böcker när du gick i skolan? Känner du till några av de pjäser hon skrev och har du i så fall varit med och spelat några av dem?
Vad vet du om hur dagens barn upplever Astrid Lindgrens böcker och filmer? Varför tror du att hennes böcker blivit översatta till så många språk? Vad är det i dessa böcker som gör att de kan läsas världen över? Minns du bilderna i böckerna och vem som gjort dem? Har illustrationerna varit betydelsefulla för din upplevelse av berättelserna?

Astrid Lindgrens berättelser i andra media
Har du sett några filmer som bygger på Astrid Lindgrens berättelser? Vad tycker du om dem i förhållande till böckerna? Har du sett några teaterföreställningar som gjorts efter böckerna? Var och när? Har du sett någon TV-serie baserad på Lindgrens böcker eller karaktärer?
Flera berättelser har också legat till grund för andra media, som datorspel och ljudinspelningar. Har du erfarenhet av någon av dessa? Har du lyssnat på/sjungit några sånger förknippade med Astrid Lindgrens böcker eller filmatiseringarna av dem? När, var och i vilka sammanhang?
Har du besökt Junibacken (i Stockholm) eller Astrid Lindgrens Värld (i Vimmerby)? I vilket sammanhang? Vad tycker du om dessa platser? Har du sett, köpt eller fått föremål eller souvenirer som anknyter till Astrid Lindgrens berättelser? Exempel på sådana kan vara t-shirtar med Emil-tryck, gosedjur i form av Herr Nilsson eller pennskrin med Ronja Rövardotter-motiv.

Personen Astrid Lindgren
Har Astrid Lindgren varit betydelsefull för dig på något sätt? Försök att beskriva dina känslor för Astrid Lindgren som person. Vad känner du och vad tänker du när du ser en bild på henne eller hör hennes röst?
Kommer du ihåg några av de samhällsdebatter som Astrid Lindgren blandade sig i, eller rent av startade? Vet du något om henne som person och det liv hon levde? Har du hört henne på radio i något sammanhang eller sett henne på TV? Finns det något särskilt hon sagt som du minns och som du tagit till dig? Varför tror du att Astrid Lindgren blev en så populär person?

Kurser vid Linnéuniversitetet som är ett direkt resultat av projektet:

Att skriva barnlitteratur I, 15 hp (fortsättning vt 2011)
http://lnu.se/om-lnu/1.14936
http://lnu.se/utbildning/kurser/1LI137

Astrid Lindgrens författarskap (7,5 hp)
Kursen ger kunskap om Astrid Lindgrens författarskap samt litteraturvetenskaplig terminologi, i synnerhet den som förekommer på det barnlitteraturvetenskapliga området. Kursen ger vidare kunskap om hur barn- och ungdomslitteraturen växer fram efter andra världskriget ur olika historiska, pedagogiska och litterära förutsättningar. Kursen innehåller också närstudier av ett antal texter och den examineras genom ett självständigt fördjupningsarbete.
http://lnu.se/utbildning/kurser/1LI115
http://www.youtube.com/watch?v=KyjE-zCTh6o

Publikationer

”Astrid Lindgren och Rabén & Sjögren” i Samfundet De Nios Litterära kalender 2006, Norstedts 2006

”En författare med näsa för barnböcker” i Tvärsnitt 4/2009

”Tack snälla, rara Astrid”. Förlagsredaktör Astrid Lindgrens korrespondens med författaren Gunborg Wildh” i Speglingar av Småland / redaktörer: Inger Littberger Caisou-Rousseau, Maria Nilson och Carina Sjöholm, Hestra: Isaberg 2009

“Everyday and exotic. Astrid Lindgren's co-operation with Anna Riwkin-Brick.”
Beyond Pippi Longstocking: Intermedial and International Aspects of Astrid Lindgren's Works.
Editors: Bettina Kümmerling-Meibauer and Astrid Surmatz, Routledge 2010, antagen artikel

”Astrid Lindgrens barnbokssyn” till Nedslag 2010, antagen artikel

”Astrid Lindgren – förlagsredaktör på Rabén & Sjögren” till Personhistorisk tidskrift, antagen artikel

* Barnboken nordiskt nummer ”Astrid Lindgren - Barnboksförfattare och nationalikon”, inskickad artikel

* ”Astrid Lindgren - Publishing Editor for Rabén & Sjögren” under omarbete till Children’s Literature in Education (min ursprungliga artikel ansågs ”för svensk”!)

* ”Värden och värderingar hos förlagsredaktör Astrid Lindgren”, antaget abstract till kommande bok om barnlitteraturens värden och värderingar, red Sara Kärrholm och Paul Tenngart

* Att arbeta med Astrid Lindgrens författarskap, antologi i samarbete med Maria Nilson (kontrakt på bok klart, utgivning 2011)

* Antologi i samarbete med Maria Nilson i Linnéuniversitetets skriftserie, utgivning 2011

* De tidigare nämnda monografierna om Astrid Lindgren som förlagsredaktör (utgivning 2011) samt om Ikonen Astrid Lindgren (utgivning 2011)

* Bidragit med material till Guri Fjelstads norska Astrid Lindgren-biografi för barn