Avancerad andraspråksanvändning
Forskningsprogrammet undersöker de kognitiva och sociala omständigheter som leder till kvalificerad behärskning av språk utöver modersmålet, samt vilka aspekter av det inlärda språkets diskursstruktur, grammatik, ordförråd och uttal som fortfarande vållar svårigheter på avancerade behärskningsnivåer. Programmets målsättning är i första hand att bidra till teoriutvecklingen på andraspråksområdet, men de kunskaper som kommer att genereras har i många fall klara tillämpningar i språkundervisning och andra språkliga utbildningar samt i skilda samhällsverksamheter där höga prestationsnivåer i språk är påkallade.
Man kan urskilja tre områden där forskning om avancerade behärskningsnivåer idag befinner sig i en stark utvecklingsfas. Flera av programmets forskare har tidigare lämnat betydande bidrag till denna utveckling.
Forskning inom det första området har sin grund i hypotesen om en s k kritisk period för språkinlärning. Bland de frågor som varit mest framträdande här är 1) vilken slutlig behärskningsnivå som uppnås givet den ålder då språkinlärningen påbörjats, 2) om det finns inlärare som startat sin inlärning efter puberteten, men som trots det nått en inföddliknande slutlig behärskningsnivå, samt, särskilt på senare tid, 3) om inlärare som startar sin språkinlärning i barndomen uniformt uppnår en slutlig behärskningsnivå som är helt jämförbar med den som infödda talare uppnår.
Det andra området gäller forskning omkring hur inlärningsspråket utvecklas hos inläraren i mer eller mindre fasta s k utvecklingsgångar. Frågorna har här rört sig om hur grammatik, lexikon och diskurs utvecklas sammanvävda med varandra i slutfaserna av andraspråksinlärning, dvs hur andraspråksanvändare på denna nivå hanterar språkets strukturella resurser. Inom detta område har ett metodologiskt genombrott gjorts möjligt genom de stora datoriserade korpusar som utvecklats under senare år.
Det tredje området omfattar forskning om utvecklingen av särskilda ungdomsvarieteter av i flerspråkiga miljöer. Vad som är särskilt intressant här är att dessa varieteter får sin specifika utformning av flera sammanflätade orsaker, inte främst på grund av att vissa av talarna är andraspråksanvändare. Mycket av den forskning som genomförts här har fokuserat på hur ungdomarnas identifikation och positionering i den sociala kontexten är reflekterad i och skapas av deras erfarenheter och sociala/språkliga interaktion.
De två första av dessa områden är för närvarande väl integrerade i teoriutvecklingen omkring andraspråk, medan det tredje ännu inte haft det inflytande inom andraspråksteorin som dess potential skulle tillåta. Programmet syftar på ett unikt sätt till en integrerad syn på andraspråksanvändning på avancerade nivåer, där detaljerad kunskap över hela skalan av psykologiska, språkstrukturella och sociala företeelser får informera de specifika undersökningar som kommer att genomföras inom respektive del.
Programmet omfattar nio delprojekt. Det första gäller frågan om vilken roll "fallenhet" för språkinlärning, ofta kallad språkbegåvning, spelar i andraspråksinlärning. Inom detta projekt byggs vidare på programforskarnas tidigare resultat om språklig fallenhet som pekar på dess betydelse för äldre men överraskande också för yngre inlärare.
Det andra projektet utforskar de kognitiva och sociala villkor som gäller för en mycket speciell grupp av avancerade andraspråksanvändare, s k polyglotter. Kriteriet för polyglotter i detta sammanhang är minst fem språk inlärda efter puberteten. I den internationella forskningen har denna grupp endast ägnats kuriosaintresse trots dess potential för att öka förståelsen av hur fallenhet för språk och motivation interagerar, samt vilka kognitiva förutsättningar som gäller för bibehållande av språkkunskaper.
Det tredje projektet studerar på liknande sätt en grupp andraspråksanvändare och ett fenomen som ännu inte alls beaktats i internationell forskning, nämligen personer med inföddliknande uttal som svarar i telefon i s k call centers. Sådana centra förekommer inte minst i Sydostasien med engelska som arbetsspråk, men också i Baltikum med svenska som arbetsspråk. Inom projektet beaktas den specifika kognition som tillåter dessa personer att använda språket på ett inföddliknande sätt, eventuellt endast inom domänen för deras yrkesverksamhet, samt de sociala omständigheter som gäller för verksamheten.
Projekt nummer fyra studerar svenska studenters receptiva förmåga i förhållande till högskoleutbildning på engelska. De svenska studenternas förståelse av texter i ämnena biologi och ekonomi kommer att jämföras med infödda studenters. En specifik fråga som tidigare inte belysts i detalj kommer också att studeras, nämligen i vilken utsträckning den receptiva förmågan kan vara inföddlik, medan den produktiva förmågan fortfarande inte nått denna nivå, något som förutsätts i det aktuella utbildningssammanhanget.
Projekt fem till sju arbetar alla med data från stora datoriserade korpusar. Projekt fem studerar ett antal fenomen som alla i tidigare forskning av programforskarna visat sig innebära karakteristiska men ännu inte klarlagda problem för avancerade andraspråksanvändare. Detta gäller interaktionen mellan traditionella grammatiska företeelser och diskurs, hur diskurs organiseras i talplanering samt hur modalitet uttrycks. Projektet arbetar med svenska studenters avancerade franska respektive spanska.
Det sjätte projektet behandlar aspekter på fasta fraser eller formeluttryck, som utgör en av de största stötestenarna även på mycket avancerade språkbehärskningsnivåer. Bland annat studerar projektet vilken roll informella inlärningssituationer jämfört med det formella klassrummet spelar för inlärningen. Detta projekt studerar svenska studenters avancerade engelska, franska och spanska.
Projekt nummer sju undersöker hur lexikon utvecklas hos andraspråksinlärare, särskilt på avancerad nivå. Projektet avser att karakterisera skillnader mellan avancerade andraspråksanvändares och infödda talares lexikon både i kvantitativa och kvalitativa termer. Det arbetar med svenska studenters avancerade franska respektive italienska.
Projekt åtta berör attityder till och allmänna uppfattningar om ungdomsvarieteter av svenska i flerspråkiga miljöer, främst vilka (sorters) varieteter som olika grupper av talare kan urskilja, vilka språkliga drag som uppfattas höra till dessa varieteter samt vilka attityder som förbinds med vilka sätt att använda språket. Både talare som själva använder dessa varieteter och sådana som har haft större eller mindre grad av kontakt med dem kommer att undersökas.
Projekt nio slutligen undersöker de sociala villkor som gäller för språkanvändning hos flerspråkiga ungdomar i olika miljöer. Frågeställningarna gäller hur ungdomarnas erfarenheter i olika sammanhang som skolan, kamratgrupper, fritidsindustrin och Internet motiverar dem till att lära sig svenska och andra språk. Särskilt beaktas hur de transnationella och postnationella ideologier som kan vara annorlunda i de aktuella ungdomarnas erfarenheter än i vanliga svenska ungdomars har ett inflytande på deras språkinlärning och språkanvändning. Frågeställningarna diskuteras i ett integrationsperspektiv.
2005-2014
Forskningsprogrammet Avancerad andraspråksanvändning erhöll enligt beslut 2005 anslag från RJ för två perioder, 2006-09 och 2010-12. Programmet har på bred front undersökt avancerade, nästan infödda och inföddlika behärskningsnivåer i användningen av ett andraspråk (L2). Forskningen initierades vid en tid när sena stadier i språktillägnande och de karakteristiska dragen i fullt utvecklad L2-användning i olika sammanhang hade ägnats begränsad teoretisk uppmärksamhet, en lucka som programmet avsåg att fylla.
Flera kategorier av avancerade L2-användare har varit deltagare i vår forskning: vuxna invandrare som framgångsrikt lärt sig värdlandets språk och deras barn för vilka detta språk antingen är ett tidigt inlärt L2 eller ett L1 utvecklat simultant med arvspråket, samt avancerade L2-användare som inte bor i målspråkssamhället, nämligen svenska universitetsstuderande som bedriver sina ämnesstudier på engelska, studenter i främmande språk på högre nivåer, polyglotter och personal vid internationella call centers.
Programmets uppdelning i enskilda forskningsprojekt under de två anslagsperioderna visas i nedanstående uppställning (projektledarnas namn angivna).
2006-09
1. Startålderns och språkbegåvningens roll för avancerad L2-behärskning (Niclas Abrahamsson)
2. Polyglotter (Kenneth Hyltenstam)
3. Språklig 'outsourcing' och inföddlik performans i internationella call centers (Kingsley Bolton)
4. Receptiv behärskning hos avancerade L2-användare (Philip Shaw)
5. De sista stadierna i L2-tillägnande: morfosyntax och diskurs (Inge Bartning)
6. Formelstrukturer i relation till kommunikativ färdighet i den avancerade L2-användarens språkbruk (Britt Erman)
7. Aspekter på den avancerade L2-inlärarens lexikon (Camilla Bardel)
8. Sociolingvistisk medvetenhet och språkattityder i flerspråkiga kontexter (Kari Fraurud)
9. Den globaliserade språkanvändaren: språkinlärning och språkanvändning i nationella, transnationella och postnationella kontexter (Charlotte Haglund; Christopher Stroud)
2010-12
A. "Icke-uppfattbar icke-inföddhet" i ett andraspråk: en effekt av startålder eller av tvåspråkighet? (Niclas Abrahamsson)
B. Hörförståelse hos avancerade L2-användare (Philip Shaw)
C. Idiomatik och diskursorganisation i avancerad L2-användning (Lars Fant)
D. Aspekter på den avancerade L2-inlärarens lexikon (2) (Camilla Bardel)
E. Sociolingvistisk medvetenhet och språkattityder i flerspråkiga kontexter (2)(Kari Fraurud)
Forskningen har berört ett antal företeelser: språkstruktur i både produktion och perception (grammatik, lexikon, pragmatik, diskurs och gränssnitten mellan dessa), receptiva och interaktionella färdigheter samt faktorer som påverkar nivån på språkbehärskning (individuella och kontextuella faktorer). En övergripande frågeställning har varit att definiera avancerade L2-användare i förhållande till infödda talare, även om skiljelinjen mellan L1- och L2-användare i många sammanhang är oklar.
De L2 som studerats är svenska, engelska, franska, spanska och italienska.
Resultat
Genomgående pekar våra resultat på existensen av L2-behärskning som funktionellt är fullt jämförbar med L1-behärskning; många av våra deltagare tas för infödda talare när de använder sitt L2. Detta är något som bör uppmärksammas och hållas i minnet i det följande, där vi specificerar typiska L2-drag som fortfarande kan återfinnas på denna avancerade nivå. (För referenser till de publikationer som nämns i texten, se publikationslistan.)
Språkstruktur. I de studier som berört språkstruktur har ett betydande fokus lagts vid idiomatik manifesterad genom flerordsfraser. Avancerade L2-användare hade resultat klart under infödda jämförelsegrupper i lexikala flerordsfraser - särskilt med avseende på kollokationer ('make a decision'; 'fatta beslut') - medan de hade resultat inom de inföddas variation i sin användning av diskursiva flerordsfraser ('as a matter of fact') eller i konversationsrutiner ('thanks a lot') (Forsberg & Fant 2010; Erman et al 2014). I en studie av svenskar med mångårigt boende i målspråkssamhällena visade sig L2-användare av engelska mer inföddlika än L2-användare av franska och spanska, fastän vistelselängden var densamma. Detta speglar troligtvis en skillnad både i språkligt och kulturellt avstånd och i startålder. Behärskning av flerordsfraser framstår som det kanske tydligaste kvalitetsdraget i grad av L2-inföddlikhet (Erman et al 2014; Forsberg Lundell 2013).
Vad gäller grammatik visade det sig att vissa drag inte var fullständigt tillägnade ens på den mest avancerade nivån (Bartning et al 2009; Forsberg Lundell et al 2013). I fråga om morfosyntaktisk behärskning, användning av flerordsfraser och lexikal förmåga når avancerade L2-användare inte inföddnivå, medan deras flyt och behärskning av informationsstruktur oftare är nästan infödd eller till och med inföddlik. Inföddlik språkanvändning kan alltså hos många L2-användare finnas i särskilda domäner men inte över hela linjen (Bartning et al 2009; Bartning et al 2012; Forsberg Lundell et al 2013)
I studier om ordförråd möjliggjorde en inom projektet nyutvecklad metodologi att man kunde se tydligare skillnader mellan avancerade L2-användare och infödda talare. Avancerade L2-användare visade sig emellertid kunna uppnå inföddlik nivå i relation till vissa aspekter på lexikon (Bardel et al 2012). I fråga om tvärspråklig påverkan i ordförrådet fann man att betydelsebaserad transfer var vanligast hos avancerade inlärare, medan inlärare på mellannivåer uppvisade mer formbaserad transfer (Lindqvist 2010).
Med avseende på pragmatisk kompetens nådde inte ens mycket avancerade L2-användare inföddlika nivåer när det gällde diskursmarkörer (Fant & Hancock 2014). Desssutom, när det gällde att uttrycka pragmatiska kategorier som 'begäran' använde avancerade L2-användare en vidare och mindre idiomatisk uppsättning strategier än infödda (Forsberg Lundell & Erman 2012).
Receptiv och interaktionell förmåga. Vad gäller receptiv förmåga visade sig så många som 30 % av de undersökta studenterna ha resultat inom inföddas variation på standardiserade test i engelskspråkig hör- och läsförståelse. För 40 % uppnåddes resultat inom de inföddas variation om deltagarna fick längre tid på sig, medan en betydande minoritet (30 %) låg under inföddas resultat även under dessa villkor. Dock var resultaten likvärdiga för läs- respektive hörförståelse (McMillion & Shaw, ftc; Me?ek 2013).
Även när resultaten i förståelsetesten var likvärdiga mellan L2-användare och infödda, visade sig L2-användarna ha mer begränsat ordförråd och längre reaktionstider än de infödda kontrollerna. Detta är i linje med en allmän trend att nästan infödda språkanvändare ofta har något lägre resultat än infödda på specifika språktest. Dock tydde resultaten på att de mest avancerade L2-läsarna hade automatiserad ordigenkänning på samma nivå som L1-läsarna (Shaw & McMillion 2011).
I studier om interaktionsförmåga uppvisade även mycket avancerade svenska L2-användare av spanska i en uppgift som omfattade interaktion i en förhandlingssituation klara svårigheter med att anpassa sig till de sociopragmatiska mönstren i målsamhället - i detta fall Chile (Fant et al 2013).
I undersökningen om internationella call centers , vars personal förväntas kunna uppfattas som infödda talare, visade det sig i praktiken att det var mer betydelsefullt att ha sådana pragmatiska och strategiska förmågor som krävs för att hantera kundernas krav och hitta lösningar så effektivt och snabbt som möjligt än att ha en helt infödd accent (Bolton 2013).
Individuella bakgrundsfaktorer. Frågor omkring L2-inlärares möjligheter att uppnå infödd slutnivå har varit ett grundläggande tema inom programmet. Bland de faktorer som kan ligga bakom uppnådd slutnivå, mätt och definierad med hjälp av ett stort antal instrument, var startålder den mest utslagsgivande faktorn, åtminstone för dem med 1-15 som startåldrar för sin inlärning av svenska. För dem med startåldrar 16-30 upphör denna faktor att vara relevant; i stället var språkbegåvning den faktor som bäst kunde förutsäga resultaten i denna grupp. Språkbegåvning var den näst starkaste faktorn för den yngre startåldersgruppen. Endast en tredjedel av dem med startåldrar 1-15 hade resultat inom de inföddas variation både i fråga om grammatisk och fonetisk intuition, och ingen med startålder senare än 13 år hade infött beteende. Detta stöder uppfattningen att fullständigt inföddliknande slutbehärskning inte uppnås för sena inlärare (Abrahamsson 2012).
I en undersökning som omfattade ytterligare en deltagargrupp, nämligen internationellt adopterade, visade det sig att den L1-förlust som dessa genomgått inte är en gynnsam - än mindre nödvändig - förutsättning för att uppnå fullt infödd behärskning i ett språk. Hypotesen att tvåspråkighet i sig skulle vara en predicerande faktor kunde avvisas; i stället kunde faktorn startålder ensam förutsäga och förklara individernas infödda visavi nästan infödda behärskning, oavsett om tillägnandet var en- eller tvåspråkigt (Abrahamsson et al ftc; se också Bylund et al 2012, 2013).
I en annan studie visade sig resultaten från ett språkbegåvningstest korrelera signifikant med ett kollokationstest. Båda testen korrelerade dessutom signifikant med två dimensioner i ett personlighetstest, nämligen med 'kulturell empati' och 'öppenhet' (Forsberg Lundell & Sandgren 2013).
Programmets undersökning av tio polyglotter - som tillägnat sig minst sex språk till en hög behärskningsnivå - visade att hög nivå av språkbegåvning, fokus på språklig form, preferens för explicit inlärning och medelhög till hög systematiseringsförmåga gällde som utmärkande drag för samtliga. Empatisk förmåga visade sig däremot vara mer växlande inom gruppen. Resultaten visade också på generellt hög kognitiv funktion för hela gruppen, liksom en extremt hög motivation, särskilt i fråga om valmotivation och exekutiv motivation (Hyltenstam, ftc).
Kontextuella bakgrundsfaktorer. Flera studier har berört frågan om skillnader mellan L2-inlärning inom och utanför målspråksmiljön (andra- gentemot främmandespråksinlärning) liksom mellan undervisningsstödd och naturalistisk inlärning. Även om den senare typen klart favoriserar sådant som idiomatik var bilden mindre klar i fråga om grammatik (Erman et al 2014).
En folklingvistisk flermetodsundersökning visade att ungdomar skilde sig avsevärt åt i sin perception av språklig variation i omgivningen och i hur de skapade sig en föreställning om denna. De fokuserade på olika dimensioner i variationen som etnicitet, social klass och språklig korrekthet, och deras identifiering av talare kunde på olika sätt relateras till deras egen sociala bakgrund och en-/flerspråkighet. De skilde sig också i hur de avgränsade och skilde mellan olika migrationsrelaterade varieteter såsom förortsslang och inlärarspråk, liksom i hur de identifierade och avgränsade standardnormen. I ett perceptionstest uppvisade vissa lyssnare dessutom en stor skillnad mellan sin sociolingvistiska självperception och sin egen talproduktion (Bijvoet & Fraurud 2010, 2012, 2013). Resultaten reser frågor omkring tillämpbarheten av distinktionen mellan en 'L1-användarprofil' och en 'avancerad L2-användarprofil'.
Hur politiska, ekonomiska och arbetsmarknadsrelaterade omständigheter påverkar mönster för L2-användning uppmärksammades i några studier. I dessa undersöktes processer som skapar marginalisering och en vi/de-distinktion. Sådana processer bidrar till att placera ungdomar och deras förväntningar i en position där det inte längre är möjligt att uppnå 'infödd' eller 'fullständig' behärskning av flera språk. Att bli kategoriserad som 'utlänning' eller 'invandrare' är avgörande i skapandet av de flerspråkighetsprofiler som uppnås, eller ens är möjliga att uppnå, snarare än att dessa är en effekt av enbart kognitiva faktorer (Eliaso Magnusson & Stroud 2012; Stroud ftc).
Implikationer
Programmets forskningsrön har ett antal teoretiska och praktiska implikationer. De bidrar på ett avgörande sätt till
- aktuell teoretisk förståelse av ålder, språkbegåvning, personlighet och tvärspråklig påverkan som faktorer i utvecklingen av avancerad L2-behärskning
- insikter i L2-förståelse på den mest avancerade nivån jämfört med L1-standard för förståelse
- teorier för grammatiska utvecklingsnivåer i L2-utveckling genom att komplettera tidigare kunskap med en karakteristik av de mest avancerade stadierna, också med hänsyn till gränssnitten mellan grammatik, diskurs och flerordsfraser
- frekvensbaserade teorier för lexikal L2-utveckling
- hur individer uppfattar och konstruerar den en-/flerspråkiga variationen i sin omedelbara sociolingvistiska omgivning
- det omgivande samhällets (politiska, ekonomiska etc. faktorers) inflytande på konstruerandet av begrepp som infödd och icke-infödd talare och hur språketnografi ger insikter i språkets roll i Self-konstruktion
- en begynnande systematisk forskning på ett nytt fält, polyglotter
- förståelsen av sociolingvistiken omkring internationella call centers
Dessa vinningar har möjliggjorts beroende på delvis innovativa metoder, specifika för de skilda delprojekten.
Utöver ett antal specifika praktiska implikationer för språkutbildning och språkundervisning har programmet särskilt bidragit till en praxisrelaterad allmän förståelse av villkoren för avancerade L2-användares situationsberoende kommunikation, inklusive perspektivet att inföddhet inte är ett realistiskt eller önskvärt mål för andraspråksundervisning.
Internationella kontakter och kunskapsspridning
Från starten har programmet fört en intensiv dialog med ledande europeiska och nordamerikanska forskningscentra omkring L2-inlärning och -användning. Ledande forskare har varit inbjudna för att kommentera de olika projektens forskning, både vid två större konferenser med hela programmet (2008 och 2013) och i samband med ett antal workshops som arrangerats av delprojekten.
Programmet har synliggjorts genom att dess forskare - ofta som plenarföreläsare - har deltagit i de viktigaste internationella och nordiska konferenserna på området. Programmets forskare har också ofta medverkat i forskningsförmedling utanför akademin med offentliga föreläsningar, artiklar i pressen och i mediasammanhang.
Publiceringsstrategier
Det har varit programmets mål att få sina publikationer spridda så brett som möjligt. Ett betydande antal artiklar har publicerats i internationella prestigetidskrifter, bl a ett helt temanummer av SSLA (34/4, 2012). Bidrag har också publicerats i ett antal volymer hos centrala förlag, och två antologier som innehåller bidrag från programmet är under utgivning respektive sammanställning.
Open accesspublicering har möjliggjorts för alla publikationer nämnda i publikationslistan - antingen genom att detta tillåtits av tidskrifterna/förlagen (med eller utan en ettårig fördröjning) eller genom publicering av insända manuskript i näst sista version i DiVA-portalen.
Publikationer
*work explicitly referred to in the final report
*Abrahamsson, Niclas. 2012. Age of onset and ultimate attainment of L2 phonetic and grammatical intuition. In: Niclas Abrahamsson & Kenneth Hyltenstam (eds.), High-level L2 Acquisition, Learning and Use . Thematic issue of Studies in Second Language Acquisition, 34/2. 177–214.
Abrahamsson, Niclas. 2012. Critical period hypothesis (CPH). In: Peter Robinson (ed.), The Routledge Encyclopedia of Second Language Acquisition. London: Routledge. 146–151.
*Abrahamsson, Niclas & Kenneth Hyltenstam (eds.) 2012. High-level L2 Acquisition, Learning and Use. Thematic issue of Studies in Second Language Acquisition, 34/2.
Abrahamsson, Niclas & Kenneth Hyltenstam. 2013. Mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för andraspråksinlärning. In: Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (eds.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 221–257.
*Abrahamsson, Niclas, Emanuel Bylund, Kenneth Hyltenstam & Gunnar Norrman. In progr. Non-perceivable non-nativelike features in high-level second language use: Age of acquisition effects vs. effects of bilingualism.
Ädel, Annelie & Britt Erman. 2012. Recurrent combinations in academic writing by native and non-native speakers of English: A lexical bundles approach. English for Specific Purposes, 31. 81–92.
Bardel, Camilla. Forthc. The lexicon of advanced L2 learners. In: Kenneth Hyltenstam (ed.), High-level Proficiency in Second Language Use. Berlin/ New York: Mouton de Gruyter.
Bardel, Camilla. Forthc. The lexicon of advanced L2 learners. In: Hagen Peukert (ed.), Transfer effects in multilingual language development. Amsterdam: John Benjamins.
*Bardel, Camilla, Anna Gudmundson & Christina Lindqvist. 2012. Aspects of lexical sophistication in advanced learners’ oral production: vocabulary acquisition and use in L2 French and Italian. In: Niclas Abrahamsson & Kenneth Hyltenstam (eds.), High-level L2 Acquisition, Learning and Use . Thematic issue of Studies in Second Language Acquisition, 34/2. 269–290.
Bardel, Camilla & Christina Lindqvist. 2011. Developing a lexical profile for spoken French and Italian L2. The role of frequency, cognates and thematic vocabulary. In: Lea Roberts, Gabriele Pallotti & Camilla Bettoni. EUROSLA Yearbook, vol. 11. Amsterdam: John Benjamins. 75–93.
Bardel, Camilla, Christina Lindqvist & Batia Laufer (eds.). 2013. L2 vocabulary acquisition, knowledge and use. New perspectives on assessment and corpus analysis. EUROSLA Monographs Series 2.
Bartning, Inge. 2009a. The advanced learner variety: ten years later. In: Florence Myles & Emmanuelle Labeau (eds.), The advanced learner varieties: The case of French. Berlin: Peter Lang. 11–40.
Bartning, Inge. 2009b. Et après le stade 6? Autour des derniers stades de l’acquisition du français L2. In: Petra Bernardini, Verner Egerland & Jonas Granfeldt (eds.), Mélanges plurilingues offerts à Suzanne Schlyter à l’occasion de son 65e anniversaire, Études romanes de Lund 85. Lund: Mediatryck. 29–51.
Bartning, Inge. 2010. High level proficiency in second language use. Morphosyntax and discourse. In: Marzena Watorek, Sandra Benazzo & Maya Hickman (eds.), Comparative perspectives on language acquisition: A tribute to Clive Perdue. Clevedon: Multilingual Matters. 170–187.
Bartning, Inge. 2012. Synthèse rétrospective et nouvelles perspectives développementales acquisitionnelles en français L2 à l’université de Stockholm. In: Christina Lindqvist & Camilla Bardel (eds.),The acquisition of French as a second language: New developmental perspectives. Special issue of Language, Interaction and Acquisition ( LIA), 3/1. 7–18.
Bartning, Inge. Forthc. Late morphosyntactic and discourse features in advanced/very advanced L2 French – a view towards the end state. In: Stéphanie Haberzettl (ed.) Processes and Outcomes. Explaining Achievement in Language Learning. Berlin: Mouton de Gruyter.
*Bartning, Inge, Fanny Forsberg & Victorine Hancock. 2009. Resources and obstacles in very advanced L2 French: formulaic language, information structure and morphosyntax. EUROSLA Yearbook, vol. 9. Amsterdam: John Benjamins. 185–211.
Bartning,Inge, Fanny Forsberg Lundell & Victorine Hancock. 2012a. Acquisition et usages aux niveaux très avancés des langues secondes : l’apport d’un modèle du français parlé. In: Sandrine Caddéo, Marie-Noëlle Roubaud, Magali Rouquier & Fredéric Sabio (eds.), Penser les langues. Hommage à Claire Blanche-Benveniste. Langue et langage. Aix-en-Provence: Presses Universitaires de Provence. 187–198.
*Bartning, Inge, Fanny Forsberg Lundell & Victorine Hancock. 2012b. On the role of contextual factors for morpho-syntactic stabilization in high level L2 French. In: Niclas Abrahamsson & Kenneth Hyltenstam (eds.), High-level L2 Acquisition, Learning and Use. Thematic issue of Studies in Second Language Acquisition, 34/2. 243–267.
Bartning, Inge & Björn Hammarberg. 2007. The functions of a high-frequency collocation in native and learner discourse: the case of French c’est and Swedish det är. International Review of Applied Linguistics (IRAL), 45/1. 1–43.
Bartning, Inge & Victorine Hancock. Forthc. Morphosyntax and discourse at high levels of second language acquisition. In: Kenneth Hyltenstam (ed.), High-level Proficiency in Second Language Use. Berlin/New York: Mouton de Gruyter.
Bartning, Inge, Maisa Martin & Ineke Vedder (eds.) 2010. Communicative Proficiency and linguistic development: intersections between SLA and language testing research. EUROSLA Monograph Series 1.
Bijvoet, Ellen & Kari Fraurud. 2006. ”Svenska med något utländskt”. Språkvård 2006/3. 4–10.
Bijvoet, Ellen & Kari Fraurud. 2008. Svenskan i dagens flerspråkiga storstadsmiljöer: en explorativ pilotstudie av unga stockholmares perceptioner av variation och varieteter. Nordisk tidskrift for andrespråksforskning (Nordand), 3/ 2. 7–38.
*Bijvoet, Ellen & Kari Fraurud. 2010. Rinkeby Swedish in the mind of the beholder. Studying listener perceptions of language variation in multilingual Stockholm. In: Pia Quist & Bente Ailin Svendsen (eds.), Multilingual Urban Scandinavia. New Linguistic Practices. Clevedon: Multilingual Matters. 170–188.
Bijvoet, Ellen & Kari Fraurud. 2011. Language variation and varieties in contemporary multilingual Stockholm: an exploratory pilot study of young peoples’ perceptions. In: Roger Källström & Inger Lindberg (eds.), Young urban Swedish. Variation and change in multilingual settings . Gothenburg: University of Gothenburg. 1–34. [open access: http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/26570/1/gupea_2077_26570_1.pdf]
*Bijvoet, Ellen & Kari Fraurud. 2012. Studying high-level (L1-L2) language development and use among young people in multilingual Stockholm: The role of perceptions of ambient sociolinguistic variation. In: Niclas Abrahamsson & Kenneth Hyltenstam (eds.), High-level L2 Acquisition, Learning and Use. Thematic issue of Studies in Second Language Acquisition, 34/2. 291–319.
*Bijvoet, Ellen & Kari Fraurud. 2013. ”Rinkebysvenska” och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige. In: Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (eds.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 369–396.
Bolton, Kingsley. 2008. English in Asia, Asian Englishes, and the issue of proficiency. English Today, 94. 3–12.
Bolton, Kingsley. 2010. ‘Thank you for calling’: Asian Englishes and ‘native-like’ performance in Asian call centres. In: Andy Kirkpatrick (ed.), The Routledge Handbook of World Englishes. London: Routledge. 550–564.
*Bolton, Kingsley. 2013. World Englishes and international call centres. In: Kingsley Bolton (ed.), Symposium on World Englishes and International Call Centres. Special Issue of World Englishes, 32/4. 495–502.
Bolton, Kingsley (ed.). 2013. Symposium on World Englishes and International Call Centres. Special Issue of World Englishes, 32/4.
Bolton, Kingsley. Forthc. Linguistic outsourcing and native-like performance in international call centres: An overview. In: Kenneth Hyltenstam (ed.), High-level Proficiency in Second Language Use. Berlin/New York: Mouton de Gruyter.
*Bylund, Emanuel, Niclas Abrahamsson & Kenneth Hyltenstam. 2012. Does first language maintenance hamper nativelikeness in a second language. In: Niclas Abrahamsson & Kenneth Hyltenstam (eds.), High-level L2 Acquisition, Learning and Use. Cambridge: Cambridge University Press. Thematic issue of Studies in Second Language Acquisition, 34/2. 215–241.
*Bylund, Emanuel, Kenneth Hyltenstam & Niclas Abrahamsson. 2013. Age of acquisition effects or effects of bilingualism in second language ultimate attainment? In: Gisela Granena & Michael Long (eds.), Sensitive periods, language aptitude, and ultimate L2 attainment. Amsterdam: John Benjamins. 69–101.
Eliaso Magnusson, Josefina. 2010, Språk som ingång till gemenskap. In: Åsa Wedin & Nigel Musk (eds.), Flerspråkighet, identitet och lärande. Lund: Studentlitteratur. 79–94.
*Eliaso Magnusson, Josefina & Christopher Stroud. 2012. High proficiency in markets of performance: A sociocultural approach to nativelikeness. In: Niclas Abrahamsson & Kenneth Hyltenstam (eds.), High-Level L2 Acquisition, Learning, and Use. Thematic issue of Studies in Second Language Acquisition, 34/2. 321–345.
Erman, Britt. 2007. Cognitive processes as evidence of the idiom principle. International Journal of Corpus Linguistics, 12/1. 26–53.
Erman, Britt. 2008. Språkets fraseologi en svår nöt att knäcka. Tvärsnitt, 3(08). 38–40.
Erman, Britt. 2009a. Formulaic language from a learner perspective: What the learner needs to know. In: Roberta Corrigan, Edith A. Moravcsik, Hamid Quali & Kathleen M. Wheatley (eds.), Formulaic Language. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. 27–50.
Erman, Britt. 2009b. Beyond the single word: Collocations in the writings of native speakers and first-term university students of English. In: Rhonwen Bowen, Mats Mobärj & Sölve Ohlander (eds.), Corpora and Discourse – and Stuff: Papers in Honour of Karin Aijmer. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. 23–37.
*Erman, Britt. 2014. There is no such thing as a free combination: A usage-based study of specific construals in adverb-adjective combinations. English Language and Linguistics (ELL), 18/1. 109–132.
*Erman, Britt, Annika Denke, Lars Fant & Fanny Forsberg Lundell. 2014. Nativelike expression in long-residency L2 users: A study of multiword structures in the speech of L2 English, French and Spanish. International Journal of Applied Linguistics (IJAL), 24/1. doi: 10.1111/ijal.12061.
Erman, Britt, Fanny Forsberg Lundell & Margareta Lewis. Forthc. Formulaic language: theory and methodologies – implications for second language acquisition and teaching. In: Kenneth Hyltenstam (ed.), High-level Proficiency in Second Language Use. Berlin/New York: Mouton de Gruyter.
Erman, Britt & Margareta Lewis. 2013. Vocabulary in advanced L2 speech. In: Nils-Lennart Johannesson, Gunnel Melchers and Beyza Björkman (eds.), Of butterflies and birds, of dialects and genres, essays in honour of Philip Shaw. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm Studies in English 104. 93–108.
Erman, Britt, Margareta Lewis & Lars Fant. 2013. Multiword structures in different materials and with different goals and methodologies. In: Jesús Romero-Trillo (ed.), Yearbook of Corpus Linguistics and Pragmatics 2013: New Domains and Methodologies. Berlin/Heidelberg: Springer. 77–103.
Fant, Lars. Forthc. 2014. El uso de entonces e igual en hablantes nativos y no nativos de español chileno. In: Gunnel Engwall & Lars Fant (eds.), Linguistica Romanica: contribuciones-contributions-contributi-contribuções. Stockholm: Stockholm University Press.
Fant, Lars. Forthc. What’s in the head of a Swedish long-time resident in Chile? Socio-cultural and linguistic competencies of Swedish cultural migrants in Chile. To appear in: Fanny Forsberg Lundell & Inge Bartning (eds.), Cultural Migrants. Multiple Perspectives on Optimal Second Language acquisition. Bristol: Multilingual Matters.
Fant, Lars & Victorine Hancock. Forthc. Nativelikeness in high-level second language use: The case of discourse markers. In: Kenneth Hyltenstam (ed.), High-level Proficiency in Second Language Use. Berlin/New York: Mouton de Gruyter.
Fant, Lars, Fanny Forsberg & Carlos Olave Roco. 2011. Cómo pedirle dos días de permiso al jefe: el alineamiento pragmático de usuarios avanzados de EL2 en diálogos asimétricos. In: Lars Fant & Ana María Harvey (eds.), El diálogo oral en el mundo hispanohablante. Estudios teóricos y aplicados. Madrid/Frankfurt: Iberoamericana Vervuert. 219–249.
*Fant, Lars, Fanny Forsberg & Carlos Olave Roco. 2013. Los límites de la adaptación socioprágmatica en el uso muy avanzado de la L2. Análisis de conversaciones en español entre empleado sueco y jefe chileno. In: María Elena Placencia & Carmen García (eds.), Pragmática y comunicación intercultural en el mundo hispanohablante. Amsterdam: Rodopi. 283–314.
*Fant, Lars & Victorine Hancock. 2014. Marqueurs discursifs connectifs chez des locuteurs de L2 très avancés : le cas de alors et donc en français et de entonces en espagnol. In: Margarita Borreguero Zuloaga & Sonia Gómez-Jordana Ferary (eds.), Marqueurs du discours dans les langues romanes : une approche contrastive. Limoges: Lambert Lucas. 317–335.
Fant, Lars & Annika Denke. In progr. Negotiating with the boss, as a high-proficient L2 user or as a native speaker. To appear in: Maj-Britt Mosegaard Hansen & Rosina Márquez Reiter (eds.), Co-constructing interpersonally sensitive activities across institutional contexts.
Forsberg, Fanny. 2010. Using Conventional Sequences in L2 French. International Review of Applied Linguistics (IRAL), 48/1. 25–50.
Forsberg Lundell, Fanny. 2013. ¿Qué significa pasar por nativo? Un estudio exploratorio sobre la actuación oral de usuarios muy avanzados de español y francés como segundas lenguas. Studia Neophilologica, 85/1. 89–108.
Forsberg Fanny & Inge Bartning. 2010. Can linguistic features discriminate between the communicative CEFR-levels? A pilot study of written L2 French. In: Inge Bartning, Maisa Martin & Ineke Vedder (eds.), Communicative Proficiency and Linguistic Development: intersections between SLA and language testing research. EUROSLA Monograph Series 1. 133–157.
*Forsberg Lundell, Fanny & Inge Bartning. Forthc. Successful profiles in high-level spoken L2 French. To appear in: Fanny Forsberg Lundell & Inge Bartning (eds.), Cultural Migrants. Multiple Perspectives on Optimal Second Language acquisition. Bristol: Multilingual Matters.
Forsberg Lundell, Fanny & Inge Bartning (eds.). Forthc. Cultural Migrants. Multiple perspectives on Optimal Second Language Acquisition. Bristol: Multilingual Matters.
*Forsberg Lundell, Fanny, Inge Bartning, Hugues Engel, Anna Gudmundsson, Victorine Hancock & Christina Lindqvist. 2014. Beyond advanced stages in high-level L2 French. Journal of French Language Studies, 24/2. 1–26.
*Forsberg Lundell, Fanny & Britt Erman. 2012. High-level requests: A study of requests in long-residency L2 users of English and French and native speakers. Journal of Pragmatics, 44. 756–775.
*Forsberg, Fanny & Lars Fant. 2010. Idiomatically speaking: The effects of task variation and target language on the use of formulaic sequences in high-level use of French and Spanish. In: David Wood (ed.), Perspectives on Formulaic Language. London/New York: Continuum. 47–70.
Forsberg Lundell, Fanny & Christina Lindqvist. 2012. Vocabulary development in advanced L2 French: do formulaic sequences and lexical richness develop at the same rate? Language, Interaction, Acquisition (LIA), 3/1. 73–92.
Forsberg Lundell, Fanny & Christina Lindqvist. 2013. Lexical aspects of very advanced L2 French. Canadian Modern Language Review. First view status. doi: 10.3138/cmlr.1598.
*Forsberg Lundell, Fanny & Maria Sandgren. 2013. High-level proficiency in late L2 acquisition – Relationships between collocational production, language aptitude and personality. In: Gisela Granena & Michael Long (eds.) Sensitive periods, aptitudes and ultimate attainment in L2. Benjamins: Amsterdam. 231–258.
Hancock, Victorine. 2007. Quelques éléments modaux dissociés dans le paragraphe oral dans des interviews en français L2 et L1. Journal of French Language Studies, 17. 21–47.
Hancock, Victorine. 2012. Pragmatic use of temporal adverbs in L1 and L2 French: Functions and syntactic positions of textual markers in a spoken corpus. In: Christina Lindqvist & Camilla Bardel (eds.), The acquisition of French as a second language: new developmental perspectives. Special issue of Language, Interaction and Acquisition, 3/1. Amsterdam: John Benjamins. 29–51.
Hancock, Victorine & Nathalie Kirchmeyer. 2009. Étude du marqueur polyfonctionnel vraiment. L’information grammaticale, 120. 14–23.
Hancock, Victorine & Anna Sanell. 2009. The acquisition of four adverbs in a learner corpus of L2 French. Discours : Revue de linguistique, psycholinguistique et informatique,5. [On-line publication, http://discours.revues.org/7368 ]
Hancock, Victorine & Anna Sanell. 2010. Pragmaticalisation des adverbes temporels dans le français parlé L1 et L2 : étude développementale de alors, après, maintenant, déjà, encore et toujours. EUROSLA Yearbook, vol. 10. Amsterdam: John Benjamins. 62–91.
Hancock, Victorine & Anna Sanell. 2012. Les marqueurs discursifs complexes dans un corpus oral : étude de la compétence pragmatique chez des locuteurs de français L1 et L2. In: Elisabeth Ahlstedt & Ken Benson (eds.), Actes du dixhuitième congrès des romanistes scandinaves. Romanica Gothoburgensia,. University of Gothenburg : Acta Universitatis Gothoburgiensis. 303–316.
Hyltenstam, Kenneth. 2009. Barn och vuxna möter nya språk. In: Marie Cronqvist (ed.), Samtal i rörelse. Elva essäer om mänskliga möten och språkets kraft. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2009. Göteborg: Makadam förlag. 43–62.
Hyltenstam, Kenneth. 2010. Critical periods. In: Patrick C. Hogan (ed.), The Cambridge Encyclopedia of the Language Sciences. 238–240.
Hyltenstam, Kenneth. 2012. Critical period. In: Carol A. Chapelle (ed.), Encyclopedia of Applied Linguistics. Hoboken NJ/Oxford: Wiley-Blackwell.
Hyltenstam, Kenneth. 2013. Andraspråk på skilda villkor – variationer i slutnivå hos barn och vuxna. In: Monica Axelsson, Marie Carlson, Qarin Franker & Karin Sandwall (eds.), Profession, politik och passion. Inger Lindberg som andraspråksforskare – en vänbok. Göteborg: WEGA Tryckeriet. 21–35.
Hyltenstam, Kenneth. 2013. Att förstå tal i bullriga miljöer – ’nästan infödda’ andraspråksanvändare i experiment med vitt brus och cocktailsorl. In: Björn Lindblom (ed.), Text, tal och tecken: Några perspektiv inom språkforskningen. KVHAA Konferenser 83, Stockholm: Kungliga Vitterhetsakademien. 94–113.
Hyltenstam, Kenneth. 2014. The polyglot – on exceptional ability to achieve high-level proficiency in numerous languages. In: Kenneth Hyltenstam (ed.), High-Level Proficiency in Second Language Use. Berlin: Mouton de Gruyter.
*Hyltenstam, Kenneth. Forthc. Polyglot profiles – consistency and variation.
Hyltenstam, Kenneth (ed.). Forthc. High-level Proficiency in Second Language Use. Berlin/New York: Mouton de Gruyter.
Hyltenstam, Kenneth & Niclas Abrahamsson. 2012. Introduction - High-level L2 acquisition, learning, and use. In: Niclas Abrahamsson & Kenneth Hyltenstam (eds.), High-Level L2 Acquisition, Learning, and Use. Thematic issue of Studies in Second Language Acquisition, 34/2. 177–186.
Lindqvist, Christina. 2010a. La richesse lexicale dans la production orale de l’apprenant avancé de français. La revue Canadienne des Langues Vivantes/The Canadian Modern Language Review, 66/3. 393–420.
*Lindqvist, Christina. 2010b. Inter- and intralingual lexical influences in advanced learners’ French L3 oral production. In: Approaches to third language acquisition. Special issue of International Review of Applied Linguistics (IRAL), 48/2-3. 131–157.
Lindqvist, Christina. 2012. Advanced learners’ word choices in French L3 oral production. In: Jennifer Cabrelli Amaro, Suzanne Flynn & Jason Rothman (eds.), Third language acquisition in adulthood. Amsterdam: John Benjamins. 255–280.
Lindqvist, Christina & Camilla Bardel (eds.). 2012. The acquisition of French as a second language: New developmental perspectives. Special issue of Language, Interaction and Acquisition ( LIA), 3/1.
Lindqvist, Christina & Camilla Bardel (eds.). 2014. The acquisition of French as a second language. Amsterdam: Benjamins.
Lindqvist, Christina, Camilla Bardel & Anna Gudmundson. 2011. Lexical richness in the advanced learner’s oral production of French and Italian L2. International Review of Applied Linguistics (IRAL), 49. 221–240.
Lindqvist, Christina, Anna Gudmundson & Camilla Bardel. 2013. A new approach to measuring lexical sophistication in L2 oral production. In: Camilla Bardel, Christina Lindqvist & Batia Laufer (eds.), L2 vocabulary acquisition, knowledge and use. New perspectives on assessment and corpus analysis. EUROSLA Monographs Series 2. 109–126.
McMillion, Alan & Philip Shaw. 2008. Reading Comprehension in Advanced L2 Users of English. In: Jarmo Lainio & Annaliina Leppännen (eds.), Linguistic diversity and Sustainable Development. ASLA. 209–224.
McMillion, Alan & Philip Shaw. 2008. The balance of speed and accuracy in advanced L2 reading
comprehension. Nordic Journal of English Studies, 7/3. 123–143.
McMillion, Alan & Philip Shaw. 2009a. British and Swedish students reading English. In: Ramona Tang
(ed.), EAP in a Globalizing World: English as an Academic Lingua Franca. Proceedings of the BALEAP Conference, Durham, April 2007. Reading: Garnet. 79–86.
McMillion, Alan & Philip Shaw. 2009b. Compensation and compensatory processes in advanced L2
readers. In Cindy Brantmeier (ed.) Crossing Languages and Research Methods: Analyses of Adult Foreign Language Reading. Charlotte, NC: Information Age Publishing. 123–146.
*McMillion, Alan & Philip Shaw. Forthc. Proceduralization differences between L1 and native-like L2 readers.
*Meek, Špela. 2013. Multilingual reading proficiency in an emerging parallel-language environment. Journal of English for Academic Purposes, 12. 166–179.
Pecorari, Diane, Philip Shaw, Aileen Irvine & Hans Malmström. 2010. Intertextual episodes in lectures as a potential enhancement of incidental learning from reading. Hermes Journal of Language and Communication Studies, 45. 115–138.
Pecorari, Diane, Philip Shaw, Aileen Irvine & Hans Malmström. 2011. English textbooks in parallel-language tertiary education. TESOL Quarterly, 45/2. 313–333.
Pecorari, Diane, Philip Shaw, Aileen Irvine & Hans Malmström. 2011. English for Academic Purposes
at Swedish universities: Teachers’ objectives and practices. Ibérica, 22. 55–78.
Pecorari, Diane, Philip Shaw, Aileen Irvine & Hans Malmström. 2012. The textbook in tertiary education: Undergraduate student practices and attitudes. Quality in Higher Education, 18/2. 1–22. doi: 10.1080/13538322.2012.706464
Shaw, Philip & Alan McMillion. 2010. Hur förstår svenska studenter ämneslitteratur på engelska? In:
Om undervisning på engelska – några bidrag från en konferens. Stockholm: Högskoleverket.
21–30.
*Shaw, Philip & Alan McMillion. 2011. Components of success in academic reading tasks for Swedish students. Ibérica, 22. 141–162.
Shaw, Philip & Alan McMillion. Forthc. What does nativeness buy? Listening and reading comprehension and automaticity across competence types.
Shaw, Philip & Alan McMillion. Forthc. Vocabulary size, cognitive development, and comprehension in first and second languages.
Stölten, Katrin, Niclas Abrahamsson & Kenneth Hyltenstam. 2013. Effects of age of learning on voice onset time: categorical perception of Swedish stops by near-native L2 speakers. Language and Speech, first published on November 26, 2013 as doi: 10.1177/0023830913508760.
Stölten, Katrin, Niclas Abrahamsson & Kenneth Hyltenstam, In press. Effects of age and speaking rate on voice onset time: The production of voiceless stops by near-native L2 speakers. To appear in Studies of Second Language Acquisition.
Stölten, Katrin, Niclas Abrahamsson, Emanuel Bylund & Kenneth Hyltenstam. Submitted. The L1 production and perception of VOT in Spanish-Swedish bilinguals: The role of age and L1 use.
Stroud, Christopher & Catherine Kerfoot. 2013. Towards Rethinking Multilingualism and Language Policy for Academic Literacies. Linguistics and Education, 24/4. 395–405.
Stroud, Christopher & Dmitri Jegels. 2013. Semiotic landscapes and mobile narrations of place: Performing the local. International Journal of the Sociology of Language. (Also published in Tilburg papers in Culture Studies, 50, 2013.)
*Stroud, Christopher. Forthc. Multilingual citizenship in participatory spaces. In: Lisa Lim, Christopher Stroud
& Lionel Wee (eds.), The Multilingual Citizen: Towards a politics of language for agency and change. Clevedon: Multilingual Matters.
Stroud, Christopher & Kathleen Heugh. 2011. Language education. In: Rajend Mesthrie (ed.), The Cambridge Handbook of Sociolinguistics. Cambridge: CUP. 413–429.
Williams, Quentin E. & Christopher Stroud. 2013. Multilingualism in transformative spaces: Contact and conviviality. Language Policy, 12. 289–311.
Williams, Quentin E. & Christopher Stroud. 2013. Multilingualism remixed: Sampling, braggadocio and the stylization of local voice. Stellenbosch Papers in Linguistics, 42. 17–39.
Williams, Quentin E. & Christopher Stroud. Forthc. 2014. Linguistic citizenship: Language and politics in postnational modernities. Journal of Language and Politics.