Under 1800-talet fanns ett stort intresse för människors livshistorier. Biografier och självbiografier porträtterade medel- och överklassen, men även underklassen (prostituerade, tjuvar etc.) skildrades genom berättelser från den "undre världen". Studien vill placera in produktionen av skilda jagberättelser i en större kontext där den moderna individen/medborgaren konstruerades. Projektet utgår ifrån Joan W. Scotts diskussion om den abstrakta individualismen och dess inkluderande och exkluderande principer. Utgångspunkten är att den prostituerade dels synliggjordes - och att synliggörandet hade en rad olika och ibland motstridiga innebörder - dels att synliggörandet exkluderade dessa kvinnor och producerade dem som icke-respektabla kvinnliga subjekt. Huvudfrågeställning behandlar hur den prostituerade kvinnans "jag" produceras i olika typer av genrer vid sekelskiftet 1900. Navet i undersökningen är texter som gör anspråk på att offentliggöra den prostituerades egen röst (dagböcker, självbiografier, väckelsebiografier) men ambitionen är även att identifiera och analysera olika publikationer som i bred bemärkelse kan placeras i genren självbiografier och biografier om prostituerade. Kvinnornas liv skildras även i bl.a. romanform, i socialreportage och i erotiska skrifter. En unik brevsamling som en kvinna som levde på prostitution efterlämnat kommer även att ingå i projektet. Brevmaterialet kommer att läsas i relation till texter i tiden om prostituerades liv, men även i relation till hur kvinnan konstruerar sitt eget jag i breven.