En värdeneutral stat? Äktenskap, moral, liberalism och politisk teori
Detta projekt syftar till att utvärdera en av de mest kontroversiella tankarna i samtidens politiska tänkande. Både i samhällsdebatten och i den politiska teorin hävdas det nämligen ofta att staten bör vara neutral i frågor som rör medborgarnas värderingar, alltså att man inte skall ta ställning till vad som är ett gott liv. Men frågan är vad en sådan neutralitet i värderingsfrågor egentligen innebär. Syftet med detta projekt är att försöka tillämpa principen om värdeneutralitet, alltså att se vad det får följder om man vill använda denna princip i viktiga politiska och moraliska frågor. Det finns ett stort antal temata som en sådan neutralitet i värderingsfrågor kan tänkas spela roll för, som exempelvis familjepolitik, skolpolitik, narkotikapolitik och jämställdhetspolitik. Men här handlar det om att tillämpa principen i en mer kontroversiell och aktuell politisk fråga: äktenskapet. Hur bör staten förhålla sig till samkönade par? Bör polygami vara tillåtet? Bör äktenskap mellan nära släktingar förbjudas - eller är ett sådant förbud oförenligt med att staten är neutral i värderingsfrågor? Vilka förhållanden bör alltså staten ge erkännande som äktenskap? Kan institutionen äktenskap rättfärdigas om neutralitet skall råda, och vilka grupper skall i sådana fall omfattas av den? Denna sorts frågor tycks få alltmer uppmärksamhet; det är viktigt att de ges principiella svar.
Slutredovisning ”En värdeneutral stat? Äktenskap, moral, liberalism och politisk teori”
Projektets syfte har varit att tillämpa och kritiskt utvärdera en i samtida politik och politisk teori mycket inflytelserik princip, nämligen föreställningen om att staten skall vara värdeneutral i frågor om vad som utgör ett gott liv. Närmare bestämt handlade det om att förhålla den till kontroversiella frågor om hur staten skall reglera äktenskapet. Det ursprungliga syftet var här att tillämpa principen på frågor om samkönade par, polygami och nära släktingar, alltså incest. Under projektets gång har emellertid fokus förskjutits en aning, och i projektet har också frågan om statens förhållande till de döda och begravningar införlivats (av detta skäl har också en forskare med sådan kompetens rekryterats till projektet). Äktenskapet och begravningen är grundläggande mänskliga institutioner, en del av varje samhälles grundstruktur; intressant nog tycks de höra samman med moraliska intuitioner som står i motsättning till den liberala neutralitetens principer.
Tre resultat förtjänar särskilt att lyftas fram.
För det första att förbudet mot incest mellan samtyckande vuxna och motsvarande äktenskap inte tycks kunna rättfärdigas inom ramen för teorin om liberal neutralitet – och att detta är ett problem för denna version av den liberala teorin, då incestförbudet är en universell mänsklig institution.
För det andra att den liberala neutraliteten har mycket svårt att förhålla sig till reglering av begravningar. Det är uppenbart att det måste finnas lagar som reglerar begravningar – exempelvis vilken typ av riter som är tillåtna och vilka personer som skall få bestämma över den döda kroppen. Men att avgöra dessa frågor utan någon hänvisning till vad som är ett gott liv – eller en god död – tycks mycket problematiskt, vilket gör den liberala neutraliteten mindre attraktiv.
För det tredje att om den liberala neutraliteten måste tillåta även incestuösa äktenskap, blir teorin kontroversiell även om man försöker använda den för att rättfärdiga äktenskap för samkönade par eller månggifte.
Som en följd av dessa resultat uppstår en ny och troligen svårlöst forskningsfråga. I fallet med äktenskapet liksom med begravningen förefaller den liberala teorin få implikationer som står i motsättning till mycket omfattade moraliska intuitioner (incesttabu och normen om nära släktingars rätt och plikt att begrava en avliden person) som på goda grunder kan anses vara evolutionärt betingade och universella företeelser i det mänskliga tänkandet. Därmed uppkommer frågan hur en sådan konflikt mellan principer och intuitioner skall lösas. Ett i den politiska filosofin vanligt svar är att det då helt enkelt är principerna som har rätt och intuitionerna som får skylla sig själva. Men ett resultat i projektet är att neutralitetens implikationer inte bara är kontroversiella så där i största allmänhet eller bara i vissa samhällen, utan att de strider mot i verklig mening universella mänskliga intuitioner, alltså mot själva grundstrukturen i den mänskliga moralen. Hur skall ett sådant problem lösas? Det har inte varit möjligt att ens börja utveckla ett mer systematiskt svar på den frågan inom ramen för detta projekt, men projektledaren hoppas kunna återkomma i ämnet i framtiden (och hoppas som ett första steg under det närmaste året kunna skriva en artikel om teleologins roll i den politiska filosofin – denna anges dock inte i den bifogade publikationslistan, då det inte är säkert att den kan ros i land). I alla händelser ligger en verklig forskningsfråga i att utröna vilka implikationer det får för den normativa (liberala) teorins principer när dessa på detta sätt hamnar i konflikt med den mänskliga naturen – en fråga som är särskilt påkallad mot bakgrund av evolutionspsykologins (senare) rön på området.
Projektets två viktigaste publikationer kommer att vara två ännu opublicerade artiklar:
Johan Tralau: “Marriage, Incest, and Liberal Neutrality” (texten utvecklar idéer som först formulerades i essän ”Familjehemligheter i den liberala staten”, i Marie Cronqvist (red.): Hållbara värden? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2008).
Katarina Barrling Hermansson och Johan Tralau: ”The Anomaly of Burial: Death and the Liberal State” (en vidareutveckling av Tralau: ”Att härska över de döda. Staten, familjen, begravningen och tragedins insikt i dag”, i Draksådd. Den grekiska tragedin som politiskt tänkande, samt Barrling Hermansson: ”En rapport om begravningsväsendet i Sverige med jämförande utblick mot Storbritannien och Frankrike”).
Projektet har presenterats i föredrag vid Wolfson College, Cambridge (september 2007), Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala (september 2007), bokmässan i Göteborg (oktober 2008), Waseda-universitetet, Tokyo (november 2008), Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala (november 2009) samt vid konferensen ”Good governance in theory and practice”, Nanning, Guangxi, Kina (april 2010).
Övriga kostnader i projektet rör framför allt litteratur, konferens- och gästforskarresor, samt i någon mån språkgranskning.