o
The Bank of Sweden Tercentenary Foundation (RJ)                                                     

Report from the project. A three-generations project on immigrants career in Sweden. Dnr P2005-0373. 1.6 SEK million.

Introduction

The project is placed at The Centre for Labour Market Policy Research (CAFO), School of Management and Economics at Växjö University (School of Business and Economics Linne University from 2010). Participants and financed from the project are Jan Ekberg (coordinator of the project), Mats Hammarstedt and Ghazi Shukur. Besides Lina Andersson at CAFO partly has done research in the area of the project but she has not been financed by The Bank of Sweden Tercentenary Foundation (RJ). Lina Andersson is financed by the Faculty Board for Humanities and Social Sciences Växjö University. Zangin Zeebari at CAFO has also done research in the project area but he is mainly financed by a grant from abroad. However he has had some financial support from the RJ project. 

There is nowadays a voluminous literature about immigrants (first generation immigrants) position and career on the labour market in the immigrant countries. There is a less but growing literature about the labour market performance for the immigrant children born in the immigrant country (second generation immigrants) and the intergenerational transmission of labour market status between the first and the second generation. However up to now there are only a few studies with the help of mass register data  about the labour market status for the immigrants grandchildren born in the immigrant country (third generation immigrants) and the intergenerational transmission of labour market status over three generations. One explanation is probably lack of good data with individual links between three generations.

The aim of the project financed by RJ is to study the earning (labour market) status and career for immigrants and their children and grandchildren born in Sweden compared to native Swedes and their children and grandchildren. The research project is unique both nationally and internationally. As mentioned there are only a few international refereed publications in the area in the world. There is one for USA, see Borjas (2006) and one for Israel, see Deutsch, Epstein & Lecker (2006). From our project there are now also published studies for Sweden see Andersson & Hammarstedt (2010), Ekberg (2006), Ekberg, Hammarstedt & Shukur (2007,  and 2009), Hammarstedt (2007 and 2009). Besides Shukur & Zeebari (2009) is now in referee-process. (See the list of publications in the supplement). Moreover papers from the project have been presented at international scientific conferences both in USA and Europe. The studies in the project have been conducted with the help of the multigeneration register at Statistics Sweden (SCB) and with the help of the register which has been built up at CAFO in cooperation with SCB. Advanced econometric methods have been used.

Description of the results and discussion

The immigrants (first generation) in the project includes those who arrived to Sweden before 1960 and their relative incomes from work (that is to say incomes compared to natives with the same sex, age, civil status, educational level and the same regions of residence in Sweden) are observed. For children born in Sweden (second generation) the relative incomes from work are observed in the years 1980 and 1985. For the grandchildren born in Sweden (third generation) the relative incomes from work are observed in the years 1999, 2001 and 2003. We found that the first generation immigrants did very well on the Swedish labour market. On the average their incomes are about 3 percent higher for men compared to natives and 2 percent higher for women compared to natives. However there are some differences between ethnic groups. Immigrants from Western Europe (immigrants from the Nordic countries excluded) had the highest relative incomes. Men from Western Europe have 8 percent higher income from work than comparable natives. Women from Western Europe had nearly 8 percent higher income from work than comparable natives. Also second generation immigrants had a good position on the labour market and their average income from work was about the same as for comparable natives (children to natives). So, there is a regression toward the natives work income across the first two generations. The picture is reversed in third generation. On the average the immigrants grandchildren earn nearly 6 percent less than the grandchildren to natives. So, over generations there is a slight decrease in relative incomes from work among immigrants. One reason for the success for this early first generation immigrants may be that a part of the immigrants who arrived in the 1950s were probably positive selected for work. Swedish firms often recruited labour force from other countries. Besides these immigrants faced dramatically different labour market conditions than immigrants who arrive to Sweden today. 

An individual can also make income career through self-employment. Studies from many countries have reported high self-employment rate among immigrants compared to natives. Such research has often focused on self-employment determinants. Some attention has also been paid to intergenerational transmissions in self-employment among immigrants. Self-employment propensity might be positively correlated across generations since the offspring acquire informal business experience from their parents. If the offspring acquire such experiences we can expect that children of self-employed individuals will be represented more often in self-employment than other individuals. There are some international published studies from especially USA about intergenerational transmission in self-employment among immigrants. The strength of the intergenerational transmission of self-employment varies between different ethnic groups. However these studies have only focused on two generations; between the immigrants themselves and their children born in the immigrant country. The first international published study of intergenerational transmission of self-employment over three generations among immigrants has been conducted in the project financed by RJ, see Andersson & Hammarstedt (2009) in the publication list. The study investigated self-employment among three generations of male immigrants compared to three generations of male native Swedes. For the first generation we observed if the individuals were self-employed or not in 1960. For their children born in Sweden we made a corresponding observation for the year 1980 and for the grandchildren born in Sweden we made a corresponding observation for the year 2003. The results show that having a self-employed father as well as having a self-employed grandfather has a positive effect on self-employment propensities for male third generation immigrants. For native Swedes having a self-employed father is of importance for self-employment propensities while having a self-employed grandfather is not. So, there are stronger links in self-employment over generations among immigrants than among natives. Third generations immigrants with self-employed ancestors are overrepresented in self-employment. We also found that children of successful self-employed individuals are more likely than others to be self-employed. This is the case for both immigrants and for natives. One explanation is probably that more successful self-employed individuals have greater possibilities than other self-employed to transfer financial wealth to their children which will make it easier for them to be self-employed.

Sum up of the most important results

1) The research project is unique both nationally and internationally. There are individual links across three generations (those who have immigrated before 1960 and their children and grandchildren born in Sweden) compared to three generations natives.

2) This early group of immigrants was successful on the labour market and on the average the income from work was 3 percent higher for men compared to natives (native men with the same age, civil status, educational level and region of residence in Sweden). The income from work was 2 percent higher for immigrant women. Especially immigrants from Western Europe had high incomes. On the average income from work was 8 percent higher for immigrant men compared to natives. For immigrant women from Western Europe the corresponding figure was nearly 8 percent higher. Also second generation immigrants had a good position on the labour market and their average income from work was about the same as for natives. So, there was a regression towards the income from work for natives. However the immigrant’s grandchildren had a somewhat lower average income from work compared to native’s grandchildren. 

3) There are stronger links in self-employment over generations among immigrants than among natives.  Having a self-employed father as well as having a self-employed grandfather is of importance for self-employment propensities for male third generation immigrants. For native Swedes having a self-employed father is of importance for self-employment propensities while having a self-employed grandfather is not.

4) Especially children of successful self-employed individuals are more likely than others to be self-employed. This is the case for both immigrants and for natives. One explanation is probably that more successful self-employed individuals have greater possibilities than other self-employed to transfer financial wealth to their children which will make it easier for them to be self-employed

 
Promotion with  help of the project

Mats Hammarstedt was in 2004 promoted to associated professor (docent) in economics at Växjö University. Since then he has qualified himself further. A part of his further qualification has been made with the help of the project financed by The Bank of Sweden Tercentenary Foundation. In September 2008 Mats Hammarstedt was promoted to full professor in economics at Växjö University.

Till
Riksbankens Jubileumsfond (RJ)                                                                  

Avrapportering av projektet: Ett tre generationsprojekt om invandrares karriär i Sverige. Dnr P2005-0373. 1.6 miljoner kr.

Inledning

Projektet är placerat vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO) Ekonomihögskolan vid Växjö universitet (Linne universitetet från 2010). Medverkande med finansiering från projektet har varit Jan Ekberg (projektledare), Mats Hammarstedt och Ghazi Shukur. Dessutom har Lina Andersson vid CAFO gjort viss forskning inom projektområdet men har inte haft finansiering från projektet. Lina Andersson har varit finansierad med fakultetsmedel från Växjö universitet. Hon avlade doktorsexamen i nationalekonomi vid Växjö universitet i oktober 2009. Zangin Zeebari vid CAFO har också gjort viss forskning inom projektområdet men han är i huvudsak finansierad genom ett stipendium från utlandet. En viss mindre finansiering till Zeebari finns dock från projektet.

Det finns numera en mycket omfattande litteratur om invandrares (första generationens invandrare) position och karriär på arbetsmarknaden i invandringsländerna. Det finns en mindre men snabbt växande litteratur om arbetsmarknaden för barn till invandrare födda i invandringsländerna (andra generationens invandrare) och överföring av position på arbetsmarknaden mellan första och andra generationen. Fram till nu har det endast funnits några få studier med hjälp av massdata om position på arbetsmarknaden för barnbarn till invandrare födda i invandringslandet (tredje generationen invandrare) och hur arbetsmarknadsposition överförs mellan tre generationer. Bidragande är sannolikt bristen på goda data som möjliggör individuella kopplingar mellan tre generationer.

Syftet med projektet finansierat av Riksbankens jubileumsfond är att studera inkomststatus och inkomstkarriär för invandrare och deras barn och barnbarn födda i Sverige jämfört med infödda och deras barn och barnbarn. Med hjälp av det svenska befolkningsregistret kan individuella kopplingar göras över tre generationer. Projektet är unikt både nationellet och internationellt. Som nämndes finns endast ett fåtal tidigare studier. Det finns en för USA, se Borjas (2006), och en för Israel, se Deutsch, Epstein & Lecker (2006). Från vårt projekt finns nu också publicerade studier för Sverige, se Andersson & Hammarstedt (2010), Ekberg (2006), Ekberg, Hammarstedt & Shukur (2007 och 2009), Hammarstedt (2007 och 2009). Dessutom är Shukur & Zeebari (2009) för närvarande i referee process. (Se  publikationslistan i appendix). Dessutom har manuskript från projektet presenterats vid internationella vetenskapliga konferenser både i USA och i Europa. Studierna har genomförts med hjälp av flergenerationsregistret vid Statistiska Centralbyrån (SCB) och med hjälp av ett register som har byggts upp vid CAFO i samarbete med SCB. Avancerade ekonometriska metoder har kunnat användas.

Redovisning av resultat och diskussion:

Invandrarna (första generationen) i projektet omfattar dem som invandrade till Sverige före 1960. Deras relativinkomster från arbete (det vill säga deras arbetsinkomster jämfört med arbetsinkomster för infödda med samma kön, ålder, civilstånd, utbildningsnivå och samma bosättningsregion i Sverige) observeras. För barnen födda i Sverige (andra generationen) observeras relativ arbetsinkomst för åren 1980 och 1985. För barnbarnen födda i Sverige (tredje generationen) observeras relativ arbetsinkomst för åren 1999, 2001 och 2003. Vi fann att den första generationen invandrare var klart framgångsrika och de hade till och med högre arbetsinkomster än de infödda som de jämfördes med. För män var deras arbetsinkomst i genomsnitt 3 procent högre än för infödda män som de jämfördes med. Invandrade kvinnor hade 2 procent högre arbetsinkomst än infödda kvinnor Det fanns dock vissa skillnader mellan olika invandrargrupper. Speciellt höga arbetsinkomster hade invandrare från Västeuropa. Män från Västeuropa (utom från Norden) hade i genomsnitt mer än 8 procent högre relativ arbetsinkomst. För kvinnor från Västeuropa (utom från Norden) var den knappt 8 procent högre. I den andra generationens invandrare var arbetsinkomsten i genomsnitt på ungefär samma nivå som för jämförbara infödda (barn till infödda). Det fanns således en konvergens det vill säga att skillnaden mellan den andra generationens invandrare och andra generationens infödda är mindre än i den första generationen. I den tredje generationen är bilden omvänd. Barnbarnen till invandrare har i genomsnitt 6 procent lägre arbetsinkomst än barnbarnen till invandrare. I invandrarpopulationen har det således över generationer skett en viss minskning i relativ arbetsinkomst. En tänkbar förklaring till framgången för dessa tidigt anlända första generationsinvandrare kan vara positiv selektion. En del av de invandrare som anlände på 1950-talet var förmodligen positivt selekterad vad avser arbetsförmåga. Svenska företag värvade ofta utländsk arbetskraft efter ett urvalsförfarande. Dessa invandrare mötte också en helt annan arbetsmarknad än de invandrare som anländer idag.

En individ kan också göra inkomstkarriär som företagare. Studier från flera länder har rapporterat hög andel egen företagare bland invandrare jämfört med infödda. Forskningen har ofta fokuserats på frågan om bestämningsfaktorer till att bli egen företagare. Viss uppmärksamhet har också ägnats frågan om hur egen företagande överförs mellan generationer bland invandrare. Det kan finnas en positiv korrelation mellan generationer i benägenheten att bli företagare eftersom ättlingar under sin uppväxt kan förvärva en informell företagare-erfarenhet från sina föräldrar. Är så fallet kan vi förvänta högre andel egen företagare bland personer vars föräldrar varit egen företagare. Från bland annat USA finns ett antal studier om företagande över generationer bland invandrare. Dessa är dock begränsade till två generationer det vill säga mellan föräldrar och barn. Den första internationellt publicerade studien om företagande över tre generationer invandrare har genomförts inom projektet finansierat av RJ, se Andersson & Hammarstedt (2009) i publikationslistan. Studien omfattar egen företagande bland män över tre generationer invandrare jämfört med egen företagande bland män över tre generationer infödda. För den första generationen observerades om individerna var egen företagare 1960. För deras barn gjordes motsvarande observation 1980 och för barnbarnen gjordes observationen 2003. Resultaten visar att ha en fader likaväl som att ha en farfader som var egenföretagare har en positiv effekt för benägenheten att bli egen företagare i den tredje generationen invandrare. För infödda är det en positiv effekt på benägenheten att bli egen företagare om fadern varit egen företagare men däremot finns ingen effekt av om farfadern varit egen företagare. Det finns således starkare kopplingar över generationer i benägenheten att bli egen företagare bland invandrare än bland infödda.  Vi fann också att barn till särskilt framgångsrika företagare har speciellt hög benägenhet att bli egna företagare. Detta är fallet för både invandrare och infödda. En förklaring är sannolikt att speciellt framgångsrika egen företagare har större möjlighet att överföra finansiellt kapital till sina barn vilket underlättar för dessa att bli företagare.

 Sammanfattning av viktigaste resultat:

1) Projektet är både nationellt och internationellt unikt genom att individuella kopplingar kunnat göras över tre generationer invandrare (de som invandrat före 1960 och deras barn och barnbarn födda i Sverige) och jämfört med tre generationer infödda.

2) Denna tidiga grupp invandrare var framgångsrik på arbetsmarknaden och hade för män i genomsnitt 3 procent högre arbetsinkomst än de infödda män som man jämförs med (infödda män med samma ålder, civilstånd, utbildningsnivå och bosättningsregion i Sverige). Bland invandrade kvinnor var arbetsinkomsten i genomsnitt 2 procent högre än för de infödda kvinnor som man jämförs med. Speciellt invandrare från Västeuropa (utom norden) hade höga arbetsinkomster. I genomsnitt cirka 8 procent högre än de infödda som man jämförs med. Även invandrarnas barn hade en god position på arbetsmarknaden men skillnaden gentemot de inföddas barn var nu mindre. Det fanns således en konvergens mellan grupperna över de båda generationerna. Däremot hade invandrarnas barnbarn något lägre arbetsinkomster än de inföddas barnbarn.

3) När det gäller benägenheten att bli företagare är kopplingen mellan generationer starkare bland invandrare än bland infödda. Benägenheten att bli företagare bland barnbarnen till invandrare påverkas både av om fadern och farfadern är företagare. Bland infödda finns en sådan koppling endast om fadern är företagare. 

4) Barn till framgångsrika företagare har speciellt hög benägenhet att bli företagare. Detta är fallet för både invandrare och infödda. En förklaring är sannolikt att speciellt framgångsrika företagare har större möjlighet att överföra finansiellt kapital till sina barn vilket underlättar för dessa att bli företagare.

Befordran med hjälp av projektet

Mats Hammarstedt blev år 2004 befordrad till docent i nationalekonomi vid Växjö universitet.
Han har därefter meriterat sig ytterligare. En del av hans ytterligare meritering har kunnat ske med hjälp av projektet finansierat av Riksbankens jubileumsfond. I september 2008 blev Mats Hammarstedt befordrad till professor i nationalekonomi vid Växjö universitet.