Mikael Hjerm, sociologiska institutionen, Umeå universitet

Syfte

Syftet med detta projekt är att finansiera det svenska deltagandet i tredje omgången av European Social Survey (ESS3)ESS är attityd- och beteendeundersökning som hittills genomförts tre gånger i mer än 30 Europeiska länder, varav ett är Sverige. Två till tretusen människor per land intervjuas om deras attityder till, till exempel, invandring, demokrati, jämställdhet, media och medicinanvändning, deltagande i samhället, kontaktnät, och psykologiska predispositioner. Målsättningen med ESS är att producera världens bästa komparativa databas för studier av ovanstående fenomen, för att nämna några områden.

I en tid av stora politiska och samhällsomvälvande förändringar i såväl Europa som globalt har betydelsen av att förstå människors attityder, värderingar och beteenden blivit allt större för möjligheterna att uttolka vår samtid. ESS har på fem år etablerats som den viktigaste och säkraste informationskällan gällande attityder, värderingar och beteenden för forskare, massmedia, politiska beslutsfattare och analytiker. Faktorer som omfattningen och kvalitén av ämnesområdena i undersökningen, den gedigna kvalitetssäkringen och standardiseringen, dokumenteringen, snabbheten att producera data och inte minst den allmänna tillgängligheten har bidragit till ESS framgångar.

Den gemensamma infrastrukturen finansieras av Europeiska kommissionen inom ramen för infrastruktursatsningar samt av European Science Foundation. Nationella forskningsråd finansierar datainsamlingarna i respektive land.

ESS har tre övergripande vetenskapliga mål med själva datainsamlingen. För det första att möjliggöra komparation av nyckelindikatorer mellan och inom länder på ett så bra sätt som möjligt kombinerat med undersökandet av dagsaktuella attityder och värderingar. Målet är att producera det kvalitativt bästa surveydatamaterial som finns kombinerat med en sällan skådad innehållsmångfald. Ett tecken på att vi lyckats är att ESS som enda samhällsvetenskapliga projekt hittills tilldelats det prestigefyllda Descartespriset för vetenskaplig excellens.

Det andra syftet är att mäta förändring av sociala fenomen över tid. För att kunna göra det måste samma frågor ställas regelbundet, vilket görs i och med att merparten av de ingående frågorna replikeras i varje undersökning. Många förändringar av attityder, beteenden och värderingar tar lång eller mycket lång tid och följaktligen har vi ännu inte sett den fulla betydelsen som ESS kommer att ha i framtiden för förståelsen av sådana förändringar. För att möjliggöra detta jobbar man inom ESS hårt med att skapa indikatorer som kommer att stå sig långt fram i tiden.

För det tredje är syftet att skapa sociala indikatorer. ESS vill skapa stabila samhällsvetenskapliga indikatorer för att beskriva tillstånd i länder. Indikatorer som till exempel rör jämställdhet, lycka eller brottslighet är konstruerade för att fungera som komplement till vedertagna ekonomiska mått som till exempel BNP. Indikatorer som forskare, politiker och andra analytiker kan använda sig av för att jämföra länder, regioner eller grupper av individer på ett vedertaget och accepterat sätt.

Projektets kostnader utgörs primärt av kostanden för själva datainsamlingen samt en liten del lönekostnader för att täcka administrationen av denna datainsamling. RJs del av den totala finansieringen uppgick till 1/3 av den totala kostnaden för projektet. FAS och riksbanken betalar den resterande kostnaden. Datainsamlingen planerades och förbereddes under våren 2006. I detta ingick att handla upp fältarbetsorganisation (SCB) till själva datainsamlingen, delta i den generella planeringen av enkätutformning, översätta enkäten från engelska till svenska samt att tillsammans med SCB planera själva genomförandet av undersökningen. Enkät och översättningar testades i augusti 2006. Själva fältarbetet pågick mellan 21 september 2006 och 3 februari 2007. SCB levererade den resulterande datafilen till sökande i slutet av februari. Mellan mars till början av maj pågick efterbearbetningar av resultatfilen i form av standardiseringar av nyckelvariabler, kvalitetssäkring av data och liknande innan filen levererade till NSD i Norge som sammanställer alla resultatfiler från alla länder till en gemensam ESS fil. Innan detta är gjorts har den svenska filen bearbetats av NSD och sökande tillsammans i syfte att, så långt det är möjligt, kvalitetssäkra filen. Den gemensamma ESS databasen publicerades sedan i oktober 2007 på ESS hemsida för allmänt nyttjande. I samband med att data från ESS3 publicerades påbörjades också arbetet med att förbereda ESS4.

Den svenska delen av ESS3 uppfyllde alla krav som ställs inom ramen för ESS vad gäller tekniska aspekter. Svarsfrekvensen var 67 procent (1927 individer), vilket är 3 procent mindre än målsättningen på 70 procent. I jämförelse med andra länder är detta dock klart godkänt samt i paritet, och till och med bättre, än andra jämförbara datainsamlingar.

Datainsamling

Frågebatteriet i ESS3 liksom i föregående rundor av ESS omfattade en fast del som replikeras varje år samt två delar specifika för varje undersökning.

Den fasta delen av ESS3 omfattar följande områden:
o Kommunikation [10frågor]
Omfattning och typ av radio, TV, tidningar och Internet som människor använder sig av. Denna del innehåller också frågor om tillit till andra människor.
o Politik [40 frågor]
Frågorna behandlar människors partitillhörighet och lojalitet, röstande och politiskt deltagande. Även politiska värderingar och intresse täcks in samt sociopolitiska värderingar såsom välfärdsstatsattityder, främlingsfientlighet och vad staten bör göra i olika frågor.
o Välbefinnande och tillhörighet [36 frågor]
När det kommer till tillhörighet behandlar ESS i denna del Etnisk och religiös tillhörighet/bakgrund och religiöst beteende samt socialt umgänge och nätverk. Välbefinnandefrågorna behandlar lycka, hälsa, och trygghet. I trygghetsaspekten ingår brottsutsatthet, rädsla för brott och terrorism.
o Sociodemografisk profil [73 frågor]

Denna del är extremt omfattande och innehåller klassiska frågor om hushållssammansättning, kön, ålder, utbildning, inkomster och sysselsättning. Sysselsättningsdelen är omfattande och täcker in frågor om sysselsättningen i sig, men också om arbetsförhållanden, grad av kontroll över arbetet och arbetstid. För att möjliggöra analyser på familjenivå kartläggs även respondentens eventuella partners utbildning och sysselsättning och kontroll över arbetet samt, för att kunna mäta social mobilitet, även föräldrars nuvarande/tidigare sysselsättning samt utbildning.
o Mänskliga grundvärderingar [ 21 frågor]
Den så kallade Schwartz skalan är en väl etablerad skala för att klassificera respondenter i enlighet med deras grundläggande värderingsorienteringar. Inkluderandet av Schwartz skalan möjliggör för analyser av hur psykologiska grundvärderingar hänger samman med andra attityder och beteenden.
o Testfrågor [30 frågor]
En del av dessa frågor är perfekta replikationer av tidigare ställda frågor och en del är liknande frågor med små formuleringsförändringar eller ändringar av svarsskalor. Detta för att kunna genomföra MTMM (Multi Trait Multi Method) analyser av reliabilitet och validitet av olika frågor. Avsikten med denna del är tvåfald, för det fösta att kunna förbättra ESS undersökningarna i sig samt för det andra, att möjliggöra för analyser som kan bidra till den generella metodutvecklingen inom ramen för surveyforskning.
o Intervjuarfrågor [10 frågor]
Intervjuarna får besvara ett antal frågor som rör själva intervjun. Det rör frågor huruvida respondenten behövde klarläggande av frågor, om någon extern person lade sig i intervjun och intervjuarens uppfattning om hur väl respondenten förstod frågorna.

De roterande modulerna omfattade i ESS3 dessa områden:
o Livsbanor, vuxenblivande
Här försöker man fånga vuxenblivande och åldrande genom att mäta både respondenternas syn på när man blir vuxen och gammal samt vilka faser de själva genomgått. Till exempel om de själva har barn och om detta är ett krav för vuxenblivande. Modulen inbegriper också moraluppfattningar relaterade till olika företeelser som sexualdebut och arbete när barnen är små. Denna del av modulen är genomförd som en så kallad split ballot där den ena halvan av urvalet får svara på frågor om kvinnor och den andra halvan på samma frågor om män. Denna uppdelning möjliggör för att också sätta könsaspekter i fokus för åldrande och vuxenblivande.
o Personligt och socialt välmående
Här behandlas olika aspekter av psykologiskt välmående och kontroll över olika delar av den egna livssituationen men även hur man blir behandlad av andra människor samt frågor om vad som är viktigt i det egna livet. Modulen innebär ett försök att utvidga de klassiska frågorna om lycka (happiness) och tillfredsställelse (life satisfaction).

Nationella enkäter översattes från engelska till svenska. Två oberoende översättningar genomfördes. Översättningarna bedömdes och kommenteradess av tredje part för att sedan beslutas om av en fjärde person. I Sverige sker intervjuer endast på svenska men i de länder där någon språkgrupp överstiger fem procent sker också intervjuer på eventuella minoritetsspråk. Hela processen sker i dialog med ESS expertgrupp för översättningar som lämnar instruktioner för specifika översättningar liksom handhar korsnationella problem. Denna process säkerställer jämförbarheten mellan länder.

Sampling skedde via obundet slumpmässigt urval av totalbefolkningen på individnivå i Sverige. Samtliga individer över 15 år finns med i urvalet. Bruttourvalet för ESS3 var 3000 personer. All sampling och konstruktion av urvalsramar detaljstyrs och övervakas i dialog mellan de nationella teamen och ESS expertgrupp för detta.
Datainsamlingen genomfördes via besöksintervjuer. Vi uppfyllde alla de krav som ESS ställer vad gäller antal kontaktförsök, vilka tider dessa måste ske, hur många intervjuer en intervjuare får göra, strategier för att få vägrare att ställa upp är exempel på standardiserade och dokumenterade faktorer inom ramen för ESS.
Posthanteringen av data genomfördes i samarbete mellan SCB och sökande i enlighet med standardiserade moduler. Här ingår till exempel kodning av yrkeskategorier i enlighet med den vedertagna ISCO88 klassificeringen och att göra om utbildningsnomenklatur i enlighet med den av ESS utvecklade standarden. De färdiga datafilerna testades och kontrollerades innan leverans till Norsk Samfunnsvitenskapelig Datatjeneste (NSD). NSD kvalitetssäkrade sedan data i samarbete med sökande.

Avslutning

ESS är ett rent infrastrukturprojekt vilket gör att det vetenskapliga målet för den svenska delen är tvåfalt. Dels att samla in data av den höga kvalitet som stipuleras av ESS samt att delta aktivt i utvecklingen av ESS. Båda dessa målsättningar är väl uppfyllda inom ramen för detta projekt. Det först målet uppfylldes genom en friktionsfri datainsamling med erkänt mycket hög kvalitet. Via aktivt deltagande inom ramen för ESS har vi också påverkat och förändrat. Detta inkluderar såväl specifika frågor i enkäten som tekniska detaljer inom ramen för datainsamlingen (som t ex hur vi registrerar kontaktförsök).

Via det svenska deltagandet i ESS har vi bidragit med att tillhandahålla data om den svenska befolkningen som kan användas separat, eller tillsammans med data från andra europeiska länder, av forskare, beslutsfattare, journalister och en intresserad allmänhet. Givet den enorma mängden nedladdningar av ESS data (över 15000) och antalet publikationer som använder ESS står det utom tvivel att ESS är ett oerhört framgångsrikt infrastrukturprojekt. Den svenska delen av detta projekt är bara en liten del, men ESS som komparativt projekt står och faller med aktivt och framgångsrikt deltagande från Europas länder. Inom denna ram har vi väl uppfyllt vår del i detta projekt.