Linda Wedlin, associerad forskare: Tina Hedmo, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet

2005-2012

Syftet med projektet är att beskriva och förstå skapandet och betydelsen av nya system för styrning och reglering av högre utbildning och forskning som har vuxit fram inom Europa de senaste åren. Vi har särskilt studerat relationen mellan politiska strävanden och önskan att reglera och styra, och framväxande marknadsbaserade ideal och styrmekanismer som tagit form transnationellt. Vi har studerat bland annat framväxten av styrideal och mekanismer inom ramen för Bologna samarbetet, samt skapandet av det Europeiska forskningsrådet. Huvudfrågan för dessa studier har varit: Hur och varför har dessa initiativ vuxit fram? Vad betyder de för den högre utbildningen och forskning i Europa?

Projektet har bidragit till en bättre förståelse för hur transnationella processer och dynamiker i flera nivåer samspelar för att skapa politiska, ekonomiska och sociala förutsättningar för högre utbildning och forskning inom Europa. Vi argumenterar för att nya policy-initiativ och styrsystem på Europeisk nivå inte enbart innebär att en ny "governance nivå" läggs till de nationella, utan att många av de senaste årens initiativ lett till skapandet av vad vi kallar ett nytt "utrymme" för aktiviteter och styrning av högre utbildning och forskning. Detta utrymme har skapat delvis nya förutsättningar för hur vetenskapen organiseras, styrs och argumenteras för inom Europa.

De viktigaste resultaten av projektet kan sammanfattas i det ramverk som utvecklats för vår analys, där tre aspekter av det Europeiska utrymmet, eller rummet, beskrivs: det politiska, det organisatoriska, och det idémässiga. Genom analyser av det politiska rummet, och de processer som utspelats i relation till policy-skapande och politiska initiativ, kan vi notera det ömsesidiga beroende som tydligt finns mellan lokala/nationella initiativ och strävanden och de transnationella policyprocesser och styrmekanismer som utvecklas. Vi har tydligt kunnat peka på betydelsen av nationella drivkrafter till Europeiska reformer och initiativ, liksom hur de transnationella processerna fungerat som viktiga drivkrafter och argument för lokala reformer och förändringar.

Det är samtidigt tydligt att nya policy-ideal inom detta område aktivt drivits fram av intressen utanför nationella stater och, till viss del, vid sidan av formella policy-processer. Här kommer den organisatoriska aspekten av det Europeiska rummet in, där en stor mängd organisationer och organiseringsprocesser på flera sätt bidragit till framväxten av nya ideal och procedurer för kontroll och styrning av universitet och akademisk verksamhet. Gamla organisationer har förändrats och fått delvis nya roller, och nya organisationer har utvecklats och fått ökat utrymme. Ett exempel är det Eruopeiska forskningsrådet, som är en helt ny organisation i det Europeiska styrningslandskapet. Våra analyser av skapandet av detta råd visar tydligt på hur flertalet organisationer på Europeisk nivå såväl som nationella organisationer och initiativ, varit viktiga för skapandet av en politisk såväl som ideologisk grund för forskningsfinansiering på Europeisk nivå. Studierna visar också hur skapandet av ett organisatoriskt rum här till viss del föregick skapandet av policy och politiska ideal.

Den tredje aspekten är det idémässiga rummet, som till stor del kommit att präglas av marknadstänkande och marknadsideal, likt de som finns i många andra sociala sfärer. Vi visar hur flera olika försök att introducera marknadslogiker och skapa konkurrens mellan universitet, forskare och andra delar av det akademiska fältet utgör en viktig grund för många av de styrningsreformer som fått genomslag på senare år, och som på flera sätt kommit att utgöra en kamp om vilka principer och mekanismer som skall styra utvecklingen inom fältet. I den europeiska debatten är det särskilt tydligt hur diskussioner om kvalitet och excellens - och hur kvalitet, framgång och prestationer ska mätas, värderas och kontrolleras - kommit att prägla nya styrmekanismer och relationer. Därför har en viktig del av skapandet av ett Europeiskt rum för högre utbildning och forskning inneburit skapandet av nya organisationer, samarbete och mekanismer för kvalitetssäkring, utvärdering, och rankning av såväl enskilda forskare som av forsknings- och utbildningsorganisationer.

Genom detta ramverk har vi sett hur dessa olika processer och aspekter samspelat för att skapa nya förutsättningar och principer för styrning och ledning av forskning och högre utbildning i Europa. Detta bidrar till en bättre förståelse för hur och varför nya styrmekanismer och initiativ tar form, vilka formar förutsättningarna för universitet och andra högre utbildnings och forskningsorganisationer i Europa. Våra studier reser dock en rad nya frågor kring denna utveckling, framförallt relaterade till betydelsen av detta nya rum för vetenskaplig verksamhet. Detaljerade studier av hur universitet, forskare och andra aktörer agerar på och relaterar till detta nya rum är viktiga för fortsatt forskning.

Våra studier har rapporterats i flertalet forskningsrapporter och publikationer, några fortfarande under arbete. Två av kommande publikationer representerar detta arbete.

1. Bokkapitel: "Towards a European Quality Assurance System, av Tina Hedmo (kommande i en redigerad volym publicerad av the Consortium of Higher Education Research, 2012)

Kapitlet syftar till att bidra med en djupare förståelse för hur transnationell eller europeisk styrning och styrmekanismer formas och organiseras i dagens samhälle. Det fokuserar på den roll och betydelse s.k. icke-statliga organisationer, eller NGOs, intar i sådana processer och den komplexitet och dynamik som kännetecknar policyskapande på transnationell nivå. I kapitlet används Bolognaprocessen och den politiska agendan inom kvalitetssäkring för att förklara hur professionella sammanslutningar och meta-organisationer har varit avgörande aktörer för utformningen av styrmekanismer på transnationell nivå. Kapitlet är kopplat till en forskningsagenda som riktar uppmärksamheten mot spridning och organisering av mjuka regler i samhället, såsom rekommendationer, riktlinjer, jämförelser och utvärderingar, och speciellt den utveckling som äger rum bortanför nationella gränser.

2. Redigerad bok: "Towards European Science: Dynamics and change in science policy and organization", redigerad av Linda Wedlin och Maria Nedeva (under granskning hos Edward Elgar Publishing)

Huvudargumentet i boken är att de senaste årens forskningspolitiska utveckling inom EU, och inom Europa mer generellt, innebär ett systemskifte för Europeisk forskning och forskningspolitik. Vi betraktar denna utveckling som en förändring från "vetenskap i Europa" till "Europeisk vetenskap", vilket innebär en institutionalisering av forskning och forskningspolitik på Europeisk nivå. Med utgångspunkt i denna process vill vi i boken analysera betydelsen av och dynamiken i skapandet av en "Europeisk vetenskap". Huvudfrågorna är: Hur tar sig denna förändring uttryck och vad har drivit fram den? Vilken betydelse har den för organisering av vetenskap på Europeisk nivå?

Boken analyserar tre huvudsakliga delar av skapandet av "Europeisk vetenskap": För det första har det skett ett betydande skifte i hur man argumenterar för forskningspolitiska satsningar och initiativ på Europeisk nivå, där man gått från en beskrivning av fragmentering av vetenskapssystem inom Europa till att beskriva och definiera vetenskap som ett centralt område för regional utveckling och konkurrenskraft för den Eruopeiska unionen. För det andra har det skett ett ideologiskt skifte i hur man på Europeisk nivå försöker skapa en enhetlig arena, eller marknad, för forskning och vetenskap. Från att tidigare ha ett tydligt fokus på att samarbete och samordning av nationella policies och finansieringssystem, i huvudsak genom att finansiera samarbetsprojekt genom Ramprogrammen, har forskningspolicyn idag kommit att handla mer om att integrera olika forskningssatsningar och forskningsfält på Europeisk nivå. Detta har framförallt inneburit ett ökat fokus på att skapa konkurrens inom det vetenskapliga fältet och över nationella gränser. För det tredje finns det en lång rad praktiska manifestationer av dessa skiften, framförallt genom att man på Europeisk nivå breddat poliocy-repertoaren till att omfatta olika mekanismer och principer för att skapa nya förutsättningar för Europeisk forskning. Skapandet av det Europeiska forskningsrådet är ett exempel, men även införandet av den sk. "open method of coordination" inom forskningsområdet kan hänföras hit. I boken analyseras flera av dessa initiativ och mekanismer, liksom interaktionen mellan det vetenskapliga systemet och detta nya policy-landskap.

Projektet har också rapporterats genom deltagande i och arrangerandet av en rad konferenser och seminarier. De två forskarna har tillsammans deltagit i 11 internationella vetenskapliga konferenser, organiserat egna sessioner vid två internationella konferenser (Scancors jubileumskonferens på Stanford University 2008; Nordiska utbildningshistoriska konferensen i Uppsala 2009), samt organiserat en internationell konferens om Europeisk forskningspolitik i Uppsala (2009). Linda Wedlin har även föreläst offentligt vid flera tillfällen, bland annat vid universitetet i Bergen (2006).

Budget kommentar: Posten för löner inkluderar deltid för Tina Hedmo under åren 2006-2011, och för Linda Wedlin deltid under 2011. Posten "övrigt" inkluderar mindre belopp för inköp av litteratur, språkgranskning, samt datorutrustning och tekniskt stöd.

Publikationer

Hedmo, Tina, kommande, ”Towards a European Quality Assurance System”, CHER-antologi (Consortium of Higher Education Researchers).

Hedmo, Tina, Sahlin-Andersson, Kerstin and Linda Wedlin, 2007, “Is a global organizational field of higher education emerging? Management education as an early example.” In Georg Krücken, Anna Kosmützky, and Marc Torka (eds.), Towards a multiversity? Universities between global trends and national traditions, Germany: Transcript Verlag: 154-175.

Hedmo, Tina och Sahlin-Andersson, Kerstin, 2007, “The Evolution of a European
Governance Network of Management Education”. I Marcussen, Martin och Torfing, Jacob
(red.), Democratic Network Governance in Europe, Basingstoke, Hampshire: Palgrave
MacMillan, s. 195-213.

Hedmo, Tina and Wedlin, Linda, 2008, “New modes of governance: The re-regulation of European higher education and research”, in Quattrone, Paolo and Carmelo Mazza, European Universities in Transition: Issues, models and cases, Cheltenham: Edward Elgar, pp. 113-132.

Sahlin-Andersson, Kerstin and Wedlin, Linda, 2008, “Circulating Ideas: Imitation, translation and editing”, in Greenwood, Royston, Oliver, Christine, Sahlin, Kerstin and Roy Suddaby, Handbook of Organizational institutionalism, Thousand Oaks: Sage, p. 218-242.

Wedlin, Linda, Sahlin, Kerstin och Grafström, Maria (red), 2009, Exploring the worlds of mercury and minerva. Essays for Lars Engwall. Acta Universitatis Upsaliensis no. 51, Uppsala Universitet.

Wedlin, Linda, Sahlin, Kerstin och Hedmo, Tina, 2009, “The ranking explosion and the formation of a global governing field of universities”, I Wedlin, Linda, Sahlin, Kerstin och Grafström, Maria (red), 2009, Exploring the worlds of mercury and minerva. Essays for Lars Engwall. Acta Universitatis Upsaliensis no. 51, Uppsala Universitet, s. 317-333.

Wedlin, Linda, 2007, “The role of rankings in codifying a business school template. Classifications, diffusion and mediated isomorphism in organizational fields.” European Management Review, 4(1): 24-39.

Wedlin, Linda, 2008, “University Marketization: The process and its limits” In Engwall, L. and Weaire, D., The University in the Market, Portland Press, p. 143-153.


Konferensbidrag:

22nd SASE (Society for the Advancement of Socio-Economics), Temple University Philadelphia, USA. Wedlin “Rankings and the forming of an international field of higher education in management”. 2010.

Symposium arrangerat av STUP-nätverket i Malmö om ”Internationella jämförelser och rankinglistornas politik”, Wedlin, Sahlin och Hedmo ”The explosion of academic rankings and the formation of a global field of universities” 2010.

CHER (the Consortium of Higher Education Research) konferens om ”Effects of Higher Education Reforms”, Oslo University. Hedmo ”Towards a European Quality Assurance System”, 2010.

24th EGOS konferens, Amsterdam, Nederländerna. Wedlin “Creating a European space for science: the case of the ERC”, 2008.

NOPSA (Nordic Political Science Association), konferens iTromsø, Norge. Hedmo och
Wedlin “Who governs European higher education and research?” 2008.

New Public Management Seminar, Uppsala Universitet. Hedmo och Wedlin “Who
governs European higher education and research?”, 2009.

Konferens om “The present and future of institutional theory”, Edmonton, Kanada. Wedlin “Fields as battlefields: the boundary-work of organisational fields”. 2006.

Konferens arrangerad av the European Institute for Advanced Studies in Management (EIASM), Venedig.  Hedmo och Wedlin ”New modes of governance: the re-regulation of European higher education and research”, 2006.


Presentationer:

Hedmo, Tina och Wedlin, Linda. Presentation om ranking och ackreditering vid konferensen Changing Universities: Field Structuring, funding, recruitment and monitoring, arrangerad av MEHEM-projektet (Mapping European Higher Education Models), Uppsala Universitet, 11-12 juni 2009.

Hedmo, Tina. Presentation av “Transforming the governance of European higher education: the case of ranking and quality evaluation”, vid konferensen Changing universities; governance, relevance and performance, Istanbul, Turkiet, 29 september-2 oktober 2009.

Wedlin, Linda ”Akademi och samhälle i samspel: Om marknad, politik och media som medspelare i universitetens omvandling”, Nils Klimpris-föreläsning, Bergen 27 november 2006.

Wedlin, Linda, ”Governing Science”. Inbjuden talare, Scancors jubileumskonferens Stanford Universitet, 2008.