Report: Morality and Agent-Relativity

 

Ingmar Persson

The research I have carried out within the project ‘Morality and Agent-Relativity’ was limited to 10% during a period of three years. 

The overall aim of this research was to assess critically the agent-relativity of common sense morality. This agent-relativity comes to expression in a doctrine of negative rights, the act-omission doctrine, and the doctrine of the double effects. The first task is to understand the relations between these doctrines. My conclusion on this score has been that the two latter doctrines could be understood in terms of the doctrine of negative rights and a conception of responsibility as based upon causation. 

The next step is to subject these two theories to criticism. I conclude that both the doctrine of rights and the conception of responsibility are unsound. It follows that the agent-relativity of common sense morality must be revised in the direction of an agent-neutral consequentialism whose main features are explored. I then argue that this revision of morality will render morality less authoritative because there are no practical reasons that are objective or external. This implies that in the end we have no reasons for our practical attitudes. However, I also suggest that in this respect our practical attitudes do not fare any worse than our fundamental theoretical beliefs to the effect that our perceptions correspond to an independent physical world, and that our memories and inductive inferences are reliable. It is a universal feature of human attitudes, both practical and theoretical, that in the end they cannot be justified by reasons. This conclusion, along with the analysis of the causal conception of responsibility, are my most important conclusions. My most important publication may be the reply to ‘5 Questions about Normative Ethics’, since it provides an overview of my approach to morality. 

This research is planned to be published in a book with the preliminary title From Morality to the End of Reason: An Essay on Rights, Reasons and Responsibility. I have given two talks based upon material of this forthcoming book which is not contained in the papers found in the list of publications:

‘Why Identity is not Transitive with Respect to Supervenient Properties’, University of York, November 2007 and ‘External Practical Reasons and the Alignment Problem’, University of St Andrews, October 2009.

 

Caj Strandberg 

My research within the project was 75% during a period of three years.

The basic aim of the part of the project with which I have been occupied was to investigate the metaethical aspects of the notion that morality is agent-relative. To this end, I have primarily examined two key positions with variations: (1) the view that the existence of moral reasons are conditional on desires (internalism about reasons), and (2) the view that moral judgments entail motivation (internalism about moral judgments).

The main result of my investigation of (1) is that I have developed a version of internalism about reasons designed to capture certain intuitive aspects of moral reasons. An essential step towards this view was to refine and apply Joshua Gert’s distinction between requiring reasons and justifying reasons so as to be serviceable to internalism. According to the resulting view, moral reasons might consist both in requiring and justified reasons. The view then specifies various ways in which these reasons can be conditional on a person’s rationalized desires. In the minimal case, a person has a justified moral reason to perform an action in so far as this would not frustrate any essential means to the satisfaction of one of her rationalized final desires. This version of internalism thereby puts a clear limit on the existence of moral reasons in terms of desires, at the same as it is compatible with an important aspect of the categoricity of moral reasons, since a person might have a justified moral reason to perform an action on this view even if this would not serve the fulfilment of any of her desires. Moreover, this view is in line with most internalist views of reasons which conceptualize them by employing the notion of rationalized desires. However, in order to for this view to constitute a full-fledged theory of reasons, several problems have to be dealt with, such as how the strength of different reasons should be understood. In a separate paper, I argue that a particularist notion of moral reasons, according to which they are radically context-dependent, is compatible with moral supervenience, in the face of an influential argument to the contrary.

The main result of my investigation of (2) is that a non-internalist, externalist, view about moral judgments can account for the practicality of moral language, i.e. the view that our use of moral language convey action-guiding attitudes. In particular, I develop a pragmatic explanation of our internalist intuitions based on Paul Grice’s notion of ‘generalized conversational implicatures’. According to this view, a person’s utterance of a moral sentence of the type ‘I ought to x’ carries a generalized conversational implicature to the effect that she wants that x is performed and is motivated to x herself under suitable conditions. As our moral utterances on this view inform our audience that we have certain attitudes towards various types of behaviour, we can use moral language to regulate other people’s actions. In contrast to existing pragmatic accounts, this view does not rest on any controversial pragmatic notion (such as conventional implicature) or any problematic assumptions about the meaning of moral sentences (such as relativism). A remaining issue which has to be addressed, however, is whether it is able to account for the fact that utterances of different types of moral sentences convey different types of attitudes. In a separate paper, I argue that externalism is not susceptible to a common objection: that it fails to account for the fact that we need not be morally motivated by the idea to do something that is morally right, but often is motivated by more mundane considerations. In reply to this contention, I develop various externalist explanations of what kind of considerations that can provide moral motivation.

Another important result is that internalists about moral judgments face a dilemma: On the one hand, a strong version of internalism cannot explain the fact that someone who is, e.g., depressed might fail to be motivated in accordance with her moral judgments. On the other hand, a weaker version of internalism cannot explain the practicality of moral language. In this context, I also argue that my pragmatic account of this notion does not encounter this dilemma. In a separate paper, I argue that expressivism is committed to strong internalism and that this view therefore is vulnerable to the first horn of the dilemma. Expressivists have argued that they can avoid this problem by arguing that moral judgments merely motivate in ‘normal conditions’, which are thought to exclude, e.g., depression. I maintain that there is an important aspect of internalist views which has not been noticed in the debate: moral judgments and motivation can be seen either as dispositional or as occurrent mental states. There are accordingly different versions of internalism depending on how moral judgments and motivation are understood in these terms. As a consequence of this finding, I argue that expressivists are committed to strong versions of internalism that cannot be defended in the intended manner. 

Finally, in what presumably is the most controversial outcome of my research, I argue that internalism about moral judgments is vulnerable to the so-called Frege-Geach problem. The starting point is that there are basically two versions of internalism about moral judgments depending on what it is about moral judgments which is thought to explain that they entail motivation: Non-cognitivist internalism, according to which moral judgments involve desires which motivate to action, and cognitivist internalism, according to which moral judgments consist in motivating beliefs. I start by arguing that non-cognitivist internalism is vulnerable to the Frege-Geach problem for the same reason as expressivism. However, I continue by arguing that cognitivist internalism also is vulnerable to this problem. The basic reason is that cognitivist internalists have to maintain that moral propositions have different linguistic meaning depending on the context in which they figure.

The most important publication generated by this part of the project is ‘A Dual Aspect Account of Moral Language’, Philosophy and Phenomenological Research (forthcoming), where I defend the pragmatic account mentioned above.

In addition to this paper, and the other mentioned in the list of publications, I have written the following papers within the project:

‘Dualist Internalism and the Categoricity of Morality’.

‘An Internalist Dilemma—and an Externalist Solution’.

‘The Metaethical Myth of Moral Motivation’.

‘Internalism and the Frege-Geach Problem’.

‘Expressivism and a Distinction in Mind’ (preliminary accepted for publication).

I have presented this material at a number of conferences and seminars, e.g.: ‘An Internalist Dilemma’, ETMP Conference, Amsterdam, March 2008; ‘Moral Motivation and Generalized Conversational Implicature’, ECAP 6, August 2008; ‘Ett internalistiskt dilemma—och en externalistisk lösning’, Philosophical Society, Umeå University, May 2009, and Filosofidagarna, June 2009; ‘Internalism och Frege-Geach-problemet’, Umeå University, May 2009, and ‘An Internalist Dilemma’, RoME, University of Colorado at Boulder, August 2009.  

Comment on the budget: We do not have anything to report under the heading ‘other expenses’.

 

 

Redovisning: Moral och agent-relativitet

 

Ingmar Persson

Den forskning jag har utfört inom projektet ”Moral och agent-relativitet” var begränsat till 10% inom en period av tre år.

Det övergripande syftet med projektet var att kritiskt analysera den föreställning om agent-relativitet som finns i vardagsmoralen. Denna uppfattning kommer till uttryck i en doktrin om negativa rättigheter, doktrinen om handling-underlåtelse och doktrinen om den dubbla effekten. Den första uppgiften är att förstå relationen mellan dessa olika doktriner. Min slutsats på detta område har varit att de två senare doktrinerna bör förstås i termer av doktrinen om negativa rättigheter i kombination med ett begrepp om ansvar baserat på kausalitet. 

Nästa uppgift är att kritiskt granska rimligheten hos dessa två teorier. Jag har kommit slutsatsen att både doktrinen om rättigheter och doktrinen om ansvar inte är rimliga. Av detta följer att vardagsmoralens föreställning om agent-relativitet måste revideras till förmån för en agent-neutral konsekventialism vars huvudsakliga delar jag sedan undersöker. Jag argumenterar därpå för uppfattningen att denna revision av moralen innebär att den blir mindre auktoritativ än man normalt antar, eftersom det inte finns några praktiska skäl som är objektiva eller externa. Detta implicerar i sin tur att vi inte har några skäl för våra praktiska attityder. Jag menar emellertid också att i detta avseende liknar våra praktiska attityder vissa av våra fundamentala teoretiska uppfattningar, såsom uppfattningen att våra sinnesintryck korresponderar mot en oberoende fysisk verklighet eller att våra minnen och induktiva slutledningar är tillförlitliga. Det är en universell egenskap hos våra mänskliga attityder – praktiska såväl som teoretiska – att de i sista instans inte kan rättfärdigas av skäl. Denna slutsats, jämte den kausala analysen av ansvar, anser jag vara mina viktigaste resultat i projektet. Den viktigaste publikationen kan vara mitt svar på ’5 Questions about Normative Ethics’, eftersom jag där ger en helhetsyn över min approach till moralen.

Denna forskning är tänkt att publiceras i form av en bok med den preliminära titeln From Morality to the End of Reason: An Essay on Rights, Reasons and Responsibility. Jag har givit två föredrag baserade på material från denna kommande bok som ligger utanför innehållet i de uppsatser som är upptagna publikationslistan: ”Why Identity is not Transitive with Respect to Supervenient Properties”, University of York, november 2007, och ”External Practical Reasons and the Alignment Problem”, University of St Andrews, oktober 2009.

 

Caj Strandberg

Min andel forskning inom projektet har varit 75% under tre år.

Det grundläggande syftet med den del av projektet som jag arbetat med har varit att analysera de metaetiska aspekterna av uppfattningen att moralen är agent-relativ. Detta har framförallt inneburit undersökningar av två huvudpositioner med variationer: (1) uppfattningen att existensen av moraliska skäl är villkorade av våra önskningar (”desires”) (internalism om moraliska skäl) och (2) uppfattningen att moraliska omdömen implicerar motivation (internalism om moraliska omdömen). 

Det viktigaste resultatet av min undersökning av (1) har varit att jag formulerat en version av internalism om skäl som är avsedd att fånga vissa vanliga intuitioner om moraliska skäl. Ett viktigt steg mot denna teori var att utveckla och tillämpa Joshua Gerts distinktion mellan rationellt förpliktande (”requiring”) och rättfärdigande (”justifying”) skäl på ett sådant sätt att den blir användbar för internalismen. Enligt min uppfattning kan moraliska skäl bestå både i förpliktande och rättfärdigande skäl. Den specificerar sedan olika sätt på vilka en persons moraliska skäl kan vara villkorade av de finala önskningar hon skulle ha haft om hennes ursprungliga önskningar hade undergått en rationaliseringsprocess. En person har, i minimalfallet, ett rättfärdigande moraliskt skäl att utföra en handling under förutsättning att den inte skulle omintetgöra ett nödvändigt medel för uppfyllandet av en sådan final rationaliserad önskan. Teorin sätter därmed en tydlig gräns för existensen av moraliska skäl samtidigt som den är förenlig med uppfattningen att moralen är kategorisk, eftersom en person enligt denna idé kan ha ett rättfärdigande moraliskt skäl att utföra en handling även om det inte befrämjar uppfyllandet av några av hennes önskningar. Denna teori överensstämmer också med de flesta internalistiska teorier där skäl analyseras i termer av rationaliserade önskningar. Men för att denna uppfattning skall kunna utgöra en fullödig teori om skäl måste flera problem lösas, t.ex. hur styrkan hos olika skäl skall förstås. I en annan uppsats argumenterar jag för att en partikularistisk uppfattning om moraliska skäl, som betraktar dem som radikalt kontextberoende, är förenlig med moralisk superveniens, något som har förnekats i ett inflytelserikt argument.

Det viktigaste resultatet av min undersökning av (2) är att en icke-internalistisk, externalistisk, uppfattning om moraliska omdömen kan förklara det moraliska språkets praktikalitet, d.v.s. att vår användning av moraliskt språk förmedlar handlingsvägledande attityder. Jag har utvecklat en pragmatisk förklaring av våra internalistiska intuitioner som är baserad på Paul Grices begrepp om generella konversationella implikaturer. Grundtanken är att en persons yttranden av en sats av typen ”Jag bör utföra x” generellt konversationellt implicerar att hon vill att x utförs och att hon är motiverad att utföra x under vissa förutsättningar. Eftersom våra moraliska yttranden enligt denna uppfattning informerar vår omgivning om att vi har vissa attityder gentemot vissa typer av beteenden, kan vi använda det moraliska språket för att påverka andra människors handlingar. Till skillnad från andra pragmatiska förklaringar förutsätter denna uppfattning inte något kontroversiellt pragmatiskt begrepp (t.ex konventionell implikatur) eller några problematiska antaganden om meningen hos moraliska satser (t.ex. relativism). En viktig fråga som återstår att besvara är emellertid om denna uppfattning kan förklara det faktum att yttranden av olika typer av moraliska satser förmedlar olika typer av attityder. I en annan uppsats har jag argumenterat för att externalismen kan besvara en viktig invändning: att denna uppfattning inte kan förklara att vi ofta inte är moraliskt motiverade av tanken att en handling är moraliskt rätt, utan av mer vardagliga överväganden. Jag besvarar denna invändning genom att utveckla olika sätt varpå externalister kan förklara vad som motiverar oss moraliskt.

Ett annat viktigt resultat är att internalism om moraliska omdömen ställs inför ett dilemma: En stark version av internalismen kan inte förklara varför en person som är t.ex. deprimerad inte behöver vara motiverad i enlighet med sina moraliska omdömen. En svag version av internalismen kan inte redogöra för det moraliska språket praktikalitet. Jag argumenterar också för att min pragmatiska förklaring inte drabbas av detta dilemma. I en annan uppsats argumenterar jag för att expressivism implicerar en stark version av internalism som har det problem som beskrivs i dilemmats första del. Expressivister har hävdat att de kan undvika detta problem genom att hävda att moraliska omdömen endast motiverar under ”normala omständigheter” som utesluter t.ex. depression. Jag visar att det finns en viktig aspekt av internalismen som inte har noterats i debatten: moraliska omdömen kan uppfattas antingen som dispositionella eller som momentana mentala tillstånd. Det finns följaktligen olika typer av internalism beroende på hur moraliska omdömen och motivation förstås. Jag argumenterar för att expressivister, som en konsekvens av distinktionen, måste anta starka versioner av internalismen som inte kan försvaras på det sätt som avsetts.

Det mest kontroversiella resultatet av min undersökning av (2) är förmodligen att internalism om moraliska omdömen drabbas av Frege-Geach-problemet. Jag skiljer mellan två typer av internalism beroende på vad det är i ett moraliskt omdöme som anses förklara motivationen: Non-kognitivistisk internalism, enligt vilken moraliska omdömen involverar en önskan som motiverar till handling, och kognitivistisk internalism, enligt vilken moraliska omdömen består i motiverande trosföreställningar. Jag argumenterar för att non-kognitivistisk internalism drabbas av Frege-Geach-problemet av samma skäl som expressivism gör det. Jag fortsätter med att argumentera för att även kognitivistisk internalism drabbas av detta problem. Den grundläggande anledningen är att anhängare av denna typ av internalism måste hävda att moraliska propositioner har olika mening beroende på i vilka språkliga kontexter de figurerar.

Den viktigaste publikationen inom denna del av projektet är ”A Dual Aspect Account of Moral Language”, Philosophy and Phenomenological Research (kommande), i vilken jag försvarar den pragmatiska uppfattningen ovan.

Utöver denna uppsats, och de uppsatser som redovisas i publikationsförteckningen, har jag författat följande arbeten inom projektet:

”Dualist Internalism and the Categoricity of Morality”.

”An Internalist Dilemma—and an Externalist Solution”.

”The Metaethical Myth of Moral Motivation”.

”Internalism and the Frege-Geach Problem”.

”Expressivism and a Distinction in Mind” (preliminärt accepterad för publikation).

Jag har presenterat material ur ovanstående uppsatser vid en rad konferenser och seminarier, bl.a. ”An Internalist Dilemma”, ETMP, Amsterdam, mars 2008; ”Moral Motivation and Generalized Conversational Implicature”, ECAP 6, augusti 2008; ”Ett internalistiskt dilemma – och en externalistisk lösning”, Filosofiska föreningen, Umeå, maj 2009, och Filosofidagarna, juni 2009; ”Internalism och Frege-Geach-problemet”, Umeå, maj 2009, och ”An Internalist Dilemma”, RoME, Boulder, Colorado, augusti 2009.

Kommentar till budgeten: Vi har ingenting att redovisa under rubriken ”övriga kostnader”.